Det är stor skillnad. Men vart går gränsen isf?Tycker det är stor skillnad på 15000 kronor och 200 kronor.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det är stor skillnad. Men vart går gränsen isf?Tycker det är stor skillnad på 15000 kronor och 200 kronor.
Mycket högre än en vinflaska i alla fall.Det är stor skillnad. Men vart går gränsen isf?
Jag tycker att den som ger bort lotten får bita ihop. Och vara glad för att den som fick lotten vann storvinsten! Oerhört märkligt att ge bort en lott och hoppas att den som får den inte ska vinna?Här i staden gav en tjej i övre tonåren bort en trisslott till sin väns föräldrar för dom hade ställt upp och var trevliga. Dom vann 25000 i månaden i 25 år....Dom gav henne 25000. Jag tror inte den relationen blev så lång. Hon intervjuades och sa sig vara jättenöjd. Jag tycker det var riktigt dåligt av vinnarna. En ung tjej som gör en fin gest och dom blir miljonärer. Jag hade delat rakt av.
Aha. Då hade jag definitivt erbjudit halva vinsten till vännen!Vännerna var 1 meter ifrån varandra, och båda var synnerligen med.
*Delvis knapplån*
Ett liknande scenario men tvärtom:
Tre vänner (studerande med ungefär lika knaper ekonomi) ska åka och vandra, behöver en bil för att ta sig till vandringsleden. Alla tre har bil, men deras respektive behöver den, förutom för en som erbjuder sig att köra.
Bilen parkeras på en parkering vid en djurpark, och vännerna är borta i två nätter. När de kommer tillbaka har det varit inbrott i bilen, inte mycket att stjäla, men en sönderslagen bilruta är det dyraste.
Delar vännerna på självrisken för rutan eller ska bilägaren stå för det?
För att svara på frågan hade jag varit B inte krävt att få dela på vinsten, men hade jag varit A och vunnit hade jag delat den spontant.
Den är svår. Jag vet faktiskt inte?*Delvis knapplån*
Ett liknande scenario men tvärtom:
Tre vänner (studerande med ungefär lika knaper ekonomi) ska åka och vandra, behöver en bil för att ta sig till vandringsleden. Alla tre har bil, men deras respektive behöver den, förutom för en som erbjuder sig att köra.
Bilen parkeras på en parkering vid en djurpark, och vännerna är borta i två nätter. När de kommer tillbaka har det varit inbrott i bilen, inte mycket att stjäla, men en sönderslagen bilruta är det dyraste.
Delar vännerna på självrisken för rutan eller ska bilägaren stå för det?
För att svara på frågan hade jag varit B inte krävt att få dela på vinsten, men hade jag varit A och vunnit hade jag delat den spontant.
Den är svår. Jag vet faktiskt inte?
En kollega klantade sig och betalade fel parkering på jobb-bilen. Fick böter och förväntade sig att vi övriga också skulle dela på böterna. Hade jag betalat parkeringen (med jobbets kort såklart) hade jag mest troligt betalat korrekt och därmed inte fått böter.
*Delvis knapplån*
Ett liknande scenario men tvärtom:
Tre vänner (studerande med ungefär lika knaper ekonomi) ska åka och vandra, behöver en bil för att ta sig till vandringsleden. Alla tre har bil, men deras respektive behöver den, förutom för en som erbjuder sig att köra.
Bilen parkeras på en parkering vid en djurpark, och vännerna är borta i två nätter. När de kommer tillbaka har det varit inbrott i bilen, inte mycket att stjäla, men en sönderslagen bilruta är det dyraste.
Delar vännerna på självrisken för rutan eller ska bilägaren stå för det?
För att svara på frågan hade jag varit B inte krävt att få dela på vinsten, men hade jag varit A och vunnit hade jag delat den spontant.
Bilägaren står för de kostnader som uppkommer av att ha bil (som självrisk vid inbrott) - förutom soppan för den gemensamma resan, som delas på.Tre vänner (studerande med ungefär lika knaper ekonomi) ska åka och vandra, behöver en bil för att ta sig till vandringsleden. Alla tre har bil, men deras respektive behöver den, förutom för en som erbjuder sig att köra.
Bilen parkeras på en parkering vid en djurpark, och vännerna är borta i två nätter. När de kommer tillbaka har det varit inbrott i bilen, inte mycket att stjäla, men en sönderslagen bilruta är det dyraste.
Delar vännerna på självrisken för rutan eller ska bilägaren stå för det?
För min del har det inte med snålhet att göra; mer att var och en har ansvar för sina kostnader.Självklart delar man på självrisken.
Hur kan det ens vara en fråga?
Hur snåla är folk egentligen
Vännen hade nog behövt efterfråga det Alltså, ibland tänker jag inte på såna saker och de bara glider rakt över huvudet utan att mena något illa. Men om vännen hade frågat om vi kunde dela på självrisken så hade jag ställt upp.*Delvis knapplån*
Ett liknande scenario men tvärtom:
Tre vänner (studerande med ungefär lika knaper ekonomi) ska åka och vandra, behöver en bil för att ta sig till vandringsleden. Alla tre har bil, men deras respektive behöver den, förutom för en som erbjuder sig att köra.
Bilen parkeras på en parkering vid en djurpark, och vännerna är borta i två nätter. När de kommer tillbaka har det varit inbrott i bilen, inte mycket att stjäla, men en sönderslagen bilruta är det dyraste.
Delar vännerna på självrisken för rutan eller ska bilägaren stå för det?
För att svara på frågan hade jag varit B inte krävt att få dela på vinsten, men hade jag varit A och vunnit hade jag delat den spontant.
För min del har det inte med snålhet att göra; mer att var och en har ansvar för sina kostnader.
Och om min vill vara en rutten vän eller inte
Det är ju knappast sina kostnader om man är tre som åker i en bil.
För mig är det ren och skär snålhet och egoism.
Trist för dig, det får du betala.
Fy fan