Vad är att vara en "bra förälder"?

Squie

Trådstartare
Hej!
Många gånger hör jag föräldrar säga att vid olika tillfällen var de inga bra föräldrar. Men vad är det att vara en bra förälder vs att inte vara en bra förälder? Vad lägger ni in i orden? Och har ni några teorier o tankar om varifrån det hela kommer?

Må väl! :)
 
Hej!
Många gånger hör jag föräldrar säga att vid olika tillfällen var de inga bra föräldrar. Men vad är det att vara en bra förälder vs att inte vara en bra förälder? Vad lägger ni in i orden? Och har ni några teorier o tankar om varifrån det hela kommer?

Må väl! :)

Jag tror att en bra förälder är intresserad, engagerad och någelunda sams med den andra föräldern (om hen finns). Det innebär inte att barnet ska få allt hen pekar på eller bli körd på 17 olika aktiviteter på en vecka, utan mer att man finns, visar intresse för elevens intresse/n och att man ställer upp i lagom mängd utan att slå knut på sig själv. Mina föräldraf har gjort detta, jag anser att de är bra föräldrar. Det enda jag kan "klaga" på är mitt sockerintag som barn! Maten, eller framförallt frukosten borde ha innehållit mindre socker, är väldigt beroende av socker idag och har svårt att få bort beroendet tyvärr :(
 
Jag anser mig själv vara en mindre bra förälder de dagar då jag inte orkar. Nu är jag visserligen gravid och mår ganska prutt i mellanåt men har en hel skopa dåligt samvete för att det blir mycket tv tid just nu och lite utevistelse. Jag är sjukskriven nu för jag kan knappt gå längre pga fogarna och det kommer ju förhoppningsvis försvinna efter bf så det är kommer inte vara såhär resten av hans liv.

Kan även känna mig som en dålig förälder när tålamodet brister och jag "skäller". Att höja rösten och skälla hjälper sällan och jag vet hur liten jag kände mig när mina föräldrar skällde. Så där försöker jag lägga band på mig men ibland brister det.
 
Fortsätter lite: både positiva och negativa känslouttryck ingår i det jag skrev ovan. Att skälla för att man är trött själv. Att kasta sig över dem när de håller på med något för att de är så söta eller man har saknat dem. Att säga eller förmedla "För min skull kan du väl...". Vanliga saker alltsammans. Det är svårt att vara bra hela tiden.
 
För mig är en bra förälder någon som ser sitt/sina barns behov och gör sitt bästa för att tillfredsställa de behoven. Nu syftar jag inte på materiella ting som den dyraste jackan utan det jag anser viktigt, det emotionella. Ett barn som vet att hen är älskad och att föräldern alltid finns för henom kan ta att föräldern inte är någon övermänniska som alltid är på topp.
 
Hej!
Många gånger hör jag föräldrar säga att vid olika tillfällen var de inga bra föräldrar. Men vad är det att vara en bra förälder vs att inte vara en bra förälder? Vad lägger ni in i orden? Och har ni några teorier o tankar om varifrån det hela kommer?

Må väl! :)

När jag säger att jag inte var en bra förälder vid något tillfälle handlar det nästan alltid om att jag varit orättvis mot barnet genom att ställa orimliga krav. Det kan jag dock vända till att bli en bra förälder igen genom att be om ursäkt.

Jag tänker att en bra förälder är emotionellt engagerad och närvarande, rättvis och medveten.
 
När jag är en "dålig" förälder drar jag på youtube, sätter en klämmis i näven och ägnar mig åt MINA behov, på bekostnad av dotterns. När jag är en bra förälder är jag närvarande och tillfredsställer hennes behov. Jag har tyvärr inte nog med energi och simultankapacitet för att värna om både mina och hennes behov samtidigt.

Och det är OK! Det är mänskligt att inte vara på topp jämnt.
 
En förälder som finns där för barnet-no matter what ( det kan sättas på prov med tonåringar ibland). Som är närvarande, engagerad och som vägleder.
Naturligtvis kan man bli trött, less, arg, sur, ha en dålig dag osv. Men man kan ju faktiskt också förklara för barnet varför-kanske har det med barnet att göra, kanske inte. Rak kommunikation på barnets nivå.
Och inte säga åt barnet att krama människor de inte vill krama!
 
En förälder som finns där för barnet-no matter what ( det kan sättas på prov med tonåringar ibland). Som är närvarande, engagerad och som vägleder.
Naturligtvis kan man bli trött, less, arg, sur, ha en dålig dag osv. Men man kan ju faktiskt också förklara för barnet varför-kanske har det med barnet att göra, kanske inte. Rak kommunikation på barnets nivå.
Och inte säga åt barnet att krama människor de inte vill krama!

Det sistnämnda gör mig heligt födbannad, speciellt när det finns (i min närhet äldre generationen) de som nästan tvingar till sig kramar. Jag blir skogstokig varje gång, barn är inget allmänt gosedjur som ska förse allt och alla med sina kramar. En kram från ett barn är en gåva.
 
Det sistnämnda gör mig heligt födbannad, speciellt när det finns (i min närhet äldre generationen) de som nästan tvingar till sig kramar. Jag blir skogstokig varje gång, barn är inget allmänt gosedjur som ska förse allt och alla med sina kramar. En kram från ett barn är en gåva.

Precis! Jag hade en sådan äldre släkting när jag var liten. Han bad alltid att jag skulle sitta i knä och ge en kram. Till sist slutade jag följa med dit ( vilket var synd för jag gillade rsten av familjen och alla djuren på gården). Som vuxen har jag skällt lite på min mamma för att hon inte stod upp för mig!
 
När jag är en "dålig" förälder drar jag på youtube, sätter en klämmis i näven och ägnar mig åt MINA behov, på bekostnad av dotterns. När jag är en bra förälder är jag närvarande och tillfredsställer hennes behov. Jag har tyvärr inte nog med energi och simultankapacitet för att värna om både mina och hennes behov samtidigt.

Och det är OK! Det är mänskligt att inte vara på topp jämnt.
Vad då det är väl inte att vara dålig, så till vida det inte är det du gör dygnet runt? Jag känner mig inte dålig om ungarna en stund är lugna o kollar på TV.

Dålig känner jag mig dock när jag höjer rösten åt dem och tyvärr händer det nästan varje dag. Jag tycker det är jättesvårt att vara lugn och pedagogisk när ungarna jagar varandra med sopkvastar, tar saker från varandra eller bara ignorerar en när man ber snällt om något (t ex "klä på dig nu") 5 ggr. Sen är jag arga tanten med arga rösten. Sorgligt faktum!

Dock är våra barn högt älskade och det vet de om. De får all närhet och kärlek man kan önska och vi finns alltid för dem.

Det är nog omöjligt att vara en bra förälder jämt. Man får se till att i alla fall vara tillräckligt bra helt enkelt.
 
För mig är det att lyssna på mina barn och verkligen lyssna. Jag är med dem alla dagar alltid vi gör allt ihop från hästar till mat tvätt städning och läxor. Jag är en del av deras vardag för att uppfatta nyansskiftningar i beteende så jag kan fånga upp ngt som inte är " normalt" och stämma av direkt vad det beror på. De får inte allt men jag vill vara 100% närvarande så att de vet att de kan komma till mig oavsett vad som händer. Ibland gör jag fel och då erkänner jag det, och ber om ursäkt.
 
Vad då det är väl inte att vara dålig, så till vida det inte är det du gör dygnet runt? Jag känner mig inte dålig om ungarna en stund är lugna o kollar på TV.

Dålig känner jag mig dock när jag höjer rösten åt dem och tyvärr händer det nästan varje dag. Jag tycker det är jättesvårt att vara lugn och pedagogisk när ungarna jagar varandra med sopkvastar, tar saker från varandra eller bara ignorerar en när man ber snällt om något (t ex "klä på dig nu") 5 ggr. Sen är jag arga tanten med arga rösten. Sorgligt faktum!

Dock är våra barn högt älskade och det vet de om. De får all närhet och kärlek man kan önska och vi finns alltid för dem.

Det är nog omöjligt att vara en bra förälder jämt. Man får se till att i alla fall vara tillräckligt bra helt enkelt.
Att bli arg är också att vara en bra förälder.
Hellre en förälder som faktiskt säger ifrån än en som ignorerar ungarnas bråk mm.
Jag har då varit osams så det ryker med min dotter men det har alltid slutat väl ändå.
Barn måste lära sig konflikthantering med.
Dålig förälder är en som lämnar sin unge på leklandet och åker och handlar. Nej man får inte göra så men det gör en del ändå
 
Det sistnämnda gör mig heligt födbannad, speciellt när det finns (i min närhet äldre generationen) de som nästan tvingar till sig kramar. Jag blir skogstokig varje gång, barn är inget allmänt gosedjur som ska förse allt och alla med sina kramar. En kram från ett barn är en gåva.

Tänkte på det med gåva, vi var och åt hos några bekanta för några helger sen. Älstda dottern kramade mamman och hennes särbo godnatt, sen kommer yngre dottern och viskar i mammans öra "ska jag krama gästerna också?", mamman svarar "om du vill". Så både jag och sambon fick varsin godnatt kram, det tyckte jag var gulligt :) men det var ju på barnets eget bevåg!
 
Vad då det är väl inte att vara dålig, så till vida det inte är det du gör dygnet runt? Jag känner mig inte dålig om ungarna en stund är lugna o kollar på TV.

Dålig känner jag mig dock när jag höjer rösten åt dem och tyvärr händer det nästan varje dag. Jag tycker det är jättesvårt att vara lugn och pedagogisk när ungarna jagar varandra med sopkvastar, tar saker från varandra eller bara ignorerar en när man ber snällt om något (t ex "klä på dig nu") 5 ggr. Sen är jag arga tanten med arga rösten. Sorgligt faktum!

Dock är våra barn högt älskade och det vet de om. De får all närhet och kärlek man kan önska och vi finns alltid för dem.

Det är nog omöjligt att vara en bra förälder jämt. Man får se till att i alla fall vara tillräckligt bra helt enkelt.

Jag känner mig dålig om jag gör det ist för att ex läsa en saga.
 
Tänkte på den frågan när jag läser trådar om att ena föräldern behandlar andra föräldern dåligt bla genom att säga nedsättande saker. Men- hen var en bra förälder.
Då tänker jag bara att jag tycker inte man är en bra förälder om man behandlar andra barnets förälder dåligt. Tex säga nedsättande saker då barnet hör.
 
Jag tycker det är väldigt intressant o se vad ni lägger in i begreppet att vara en bra förälder. Lite som jag misstänkte...att det är brett o omfattar många aspekter.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 849
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 778
Senast: Anonymisten
·
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
1 168
Senast: Crossline
·
Gravid - 1år Jag kommer förhoppningsvis få ett barn till hösten. Jag bor idag i Malmö, där jag också jobbar. Jag kommer att vara självstående. Jag...
Svar
15
· Visningar
1 521
Senast: Queen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp