Det närmar sig första vaccinationen för mitt barn och jag undrar lite hur det brukar gå till och hur ni andra tänker kring det. Jag kan utläsa här på forumet att det finns många vuxna som är stickrädda och trots att jag jobbar som sjuksköterska hade jag faktiskt inte koll på att det är så vanligt bland vuxna. Om jag inte stött på det bland mina patienter eller om de bara dolt det för mig är frågan?
Iaf, dagens forskning visar tydligt att smärta och olika upplevelser i samband med vårdprocedurer i barndomen kan påverka smärtupplevelsen och tex stickrädsla i vuxen ålder.
Jag har fått för mig att vaccination på bvc inte tar så stor hänsyn till detta och att kunskapen kring detta bland föräldrar dessutom är mycket låg (alldeles nyligen berättade en nybliven mamma för mig att det tagits massor med prover på hennes bebis när den var nyfödd så "det var tur att den inte mindes det för då skulle den nog bli stickrädd i framtiden").
Så ni som har vaccinerat era barn, hur går det till på bvc? Pratas det om smärtlindring? Uppmuntrar de tex att man ammar eller erbjuds det sockerlösning?
Mer finns att läsa i "Rikshandboken för barnhälsovård - vaccinationer - minska risken för smärta och rädsla" om ni googlar. Hur tänker ni själva kring detta?
Våra äldsta barn blev ju stuckna en hel del på neo och där ger man alltid sockerlösning vid stick (i alla fall var det så för oss). Vi pratade därför med bvc om att vi ville ha det även där men då kunde de inte erbjuda det utan vi fick göra vår egen sockerlösning och ge. När det var dags för det yngre barnet kunde bvc tillhandahålla sockerlösning.
Sedan finns ju Emlaplåster också.
