Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

[bananabambi]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Mina barn går ju lite blandade tider på förskolan. Sista tiden har jag haft semester strödagar (inte av fri vilja dock) och det har resulterat i att barnen kom ur precis alla rutiner och vi fick ägna en vecka nu i december till inskolning, igen.

Mitt mål är att barnen ska få vara där tre förmiddagar i veckan, men då jag går på TimeCareshema blir perioderna inte alltid som jag önskat. Blir det mindre kommer jag få lämna dom där en extra förmiddag, eftersom vi märkt att de saknar rutinerna och det stjälper så mycket de andra dagarna om det gång länge mellan dagarna.

Jag har gått ner från 100% till 65%. Jobbar lite helg, lite kväll och som sagt, mellan två-tre förmiddagar i veckan. Jag hyser största förtroende för vår förskola. Det är så otroligt roligt att se att de lär sig mycket där, de umgås med fler barn än de någonsin skulle göra om de gick hemma. Dock skulle jag andå aldrig komma på tanken att ha barnen där om jag själv inte jobbade. (minns i höstas då vi skulle på två begravningar tätt och dagis tyckte vi var halvknäppa som trasslade och joxade med barnvakter hit och dit, de erbjöd sig direkt att ta barnen när de hörde hur vi egentligen hade tänkt göra). Och då hade jag inte ens tänkt tanken att de kunde få vara där under den tiden.

Vi försöker få vardagen att gå ihop med våra barn, så gott det går. Det innebär t.ex. att vårat hus vi renoverar, kommer ta extremt lång tid, så enormt mycket längre tid än vad vi först räknade med. Jag har fått avstå så mycket, som jag gjorde innan. Ridning, vänner, all egentid då jag sydde/målade/tecknade/tränade. Ändå känns livet helt underbart, det är inget jag avstår med sorg i hjärtat. Jag hinner en del av det ändå. Jag har barnen så mycket jag bara kan, de är med mig nästan överallt. Äldste sonen och jag har "vår" tid på fredagarna, på eftermiddagen. Då veckohandlar vi, köper lite lördagsgodis och hämtar pizza. Jag vill inte göra det utan honom, och det får hellre ta lång tid men att han uppskattar att vara med och är glad över att få fråga över allt, och dessutom få svar.

Jag skulle aldrig vilja ha ett 7-16 jobb. Jag är så enormt glad över att jag har möjligheten att jobba kväll och helg. Jag har möjligheten att välja att gå ner i tid för att få vara med mina killar. Det är ju ändå det jag vill, det är därför jag har skaffat barn. För att jag vill vara med dom. Jag blir ju tom ledsen om äldste grabben sover när jag kommer efter jobbet vid åtta, då hinner jag inte läsa godnattsagan och kvällsmysa med honom och då känns inte min kväll "hel".

 

[Sar]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Vi har gjort så att de barn som ska ha frukost ska helst vara hos oss ca fem i åtta, blir de senare än så får föräldrarna finna sig i att vi inte kommer ut o möter utan att de får komma in med barnen till oss. De barn som börjar tidigare än så möter vi oftast i hallen o säger godmorgon o pratar med föräldrarna en stund. Lämnas de senare än 9 vill vi veta eftersom vi oftast ger oss iväg o då är det bra att ha koll på om någon blir sen, då kan de möta upp på den plats vi är på.

Om barnet ska hämtas 14 så hämtas barnet 14! Inte sjutton ska barnet vara utanför grindarna 14.00! Det är ju helt absurt!
Vi kan dock ha de barnen ute som ska hämtas sist för att det ska gå lite snabbare för oss att kunna stänga. (Nu jobbar jag iofs på en uteförskola så vi är till 99% alltid ute!)
Där har vi ibland ett problem kan jag känna. Sista barnet ska hämtas 18, vi stänger 18. Förälder kommer vid 17.55 men stannar sen till 18.15 (minst) innan de går hem. Inte av nån speciell anledning... Det innebär att jag får ca 20-30 minuters övertid vid varje stängning! O det är inte bara jag, eftersom det oftast är samma barn som hämtas sist är det lika för oss allihop! Det blir mycket tid som ska tas ut. Schemat är så tight att det inte går att lägga om för då faller det nån annanstans på dagen...

För mig är det självklart att man är flexibel, det handlar om att ge o ta! Från båda håll! Klart att man kan ta en stund på eftermiddagen på sig att handla om man vill undvika trötta barn i affären! Men inte varje dag kanske?

Det var skönt att höra att inte alla förskolorna har det systemet.
Vi har till och med varit på ett extrainsatt föräldramöte av den orsaken......

För mig är det oerhört praktiskt när barnen är ute vid hämtningsdags eftersom det bara är att ta dem och gå hem. Kanske ni får börja praktisera det vid ert sista barn, vill föräldern stanna kvar och leka på en tom förskolegård så får de ju göra det men ni kan ta er hem i vettig tid (för att kanske hämta upp sina egna barn....).

Jag blev också glad då jag såg din sista mening då jag själv kan tycka att det vore önskvärt att kunna glida på tiderna.
Kanske speciellt för ensamstående som har det tungt med avlastning.

 

[break_a_leg]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

*kl*
Jag har både haft egna förskolebarn och arbetat flera år i förskola. Och när man som personal ber föräldrar att "ha sina barn hemma" gör man det enbart för barnets skull, inte för att att man själv vill vara ledig (som många föräldrar tycks tro).

På en del förskolor jag arbetat har föräldralediga inte fått lämna sina barn på klämdagar etc just för att det ska bli färre barn. (Enligt regler)

Barnen som "alltid" är på förskolan 8-18 är oftast där vareviga dag med undantag för ett par veckor på sommaren.

Det är en ständig diskussion över att det är stora barngrupper på förskolorna, grupperna blir inte mindre av att föräldrar är lediga och har sina barn på fsk, föräldralediga som har sina barn på plats under sommar, klämdagar etc.

Jag säger inget om att man som förälder ngn gång uträttar ngt enstaka ärende på barnens vistelsetid, men varför vill inte längre föräldrar göra saker ihop med sina barn?

 

[Petruska]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Jag tycker nog att jag träffar rätt många! Sådana som gått ner i arbetstid så mycket det bara går för att ändå kunna leva drägligt (enligt deras egen standard).

Jodå, med den där reservationen för "leva drägligt (enligt deras egen standard)", så får man ju säga att sådana personer förekommer. Men det är ju väldigt olika vad "leva drägligt" betyder för folk.

Om det tex inkluderar konstant renoverande av en överdimensionerad bostad som ligger så till att det i sin tur kräver rätt långa restider - plus då den arbetstid som åtgår för att finansiera bilen/bilarna. Jag säger inget särskilt om det, förutom att man då uppenbarligen inte prioriterar barnen framför allt annat.

Det kan ju lika gärna vara en och annan ledig dag med barnen i barnomsorgen som ingår i den där drägliga standarden. Jag ser ingen riktigt tydlig skillnad mellan de prioriteringarna, helt enkelt. I båda fallen är det barn som får anpassa sig till vuxnas önskemål.

Jag tycker också att dagis är att föredra framför dels dagmamma, dels hemmaförälder (hemmamamma). Även ur ett samhällsperspektiv. Barnomsorg är arbetsdelning, vilket samhället bygger på.

Till och med fåren utanför fönstret vid min sommarstuga tillämpar barnomsorg! Alla tackorna utom en betar på ängen, hon som inte betar står bland träden med alla lammen och lär dem prata. Hon bräker först, sen bräker lammen i kör, gång på gång. Då och då säger hon åt lammen att springa till mammorna för att dia, de gör det samtidigt som på given signal. Detta är sant. Och väldigt gulligt att se.

(Vad gäller de föräldrar som tydligen närmast avskyr att ha barnen hemma, så verkar ju dagis vara att föredra faktiskt, även om dagen blir lång och tröttande för barnen. De barnen kan ju inte känna sig särskilt sedda i föräldrarnas närvaro heller. Där får man ju snarare se dagis långa öppettider som rena räddningen för barnen.)

 

[Silverkedjan]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Största möjliga barntid har jag nog aldrig träffat någon som prioriterar. Vi får ju tänka oss personer som lever mycket enkelt, bor billigt, ser till att ha minimala restider, inte spiller tid på hobbies såsom hästar och renoveringar, jobbar kanske 40-50% var om det är två föräldrar. Det är väldigt ovanligt.

Så levde vi i 3 år.

Det var alldeles underbart

Nu måste vi försöka jämka oss ditåt igen men det är inte lätt med två > heltidsjobb utan fasta arbetstider.

 

[Silverkedjan]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

2. Förskolan ska vara till för barnets bästa och jag känner mig tveksam till om det är bättre för barnet att (antagligen småhungrig och trött) i slutet på dagen hämtas av stressad förälder för att åka och handla (vilket gör att handlingen antagligen tar 1 h istället för 20 min).
.

För mig har det alltid varit självklart att först hämta, sedan handla. Något annat är inte heller tänkbart i en liten stad där man alltid möter en förskollärare i affären
OK, det är skitjobbigt ibland de första åren, men man behöver inte ta det som ett stressmoment utan som ett gyllene tillfälle att umgås med barnen och träna på sådant de ändå behöver lära sig. Nu är det jättemysigt att ha hjälp med handlingen

 

[honung]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Största möjliga barntid har jag nog aldrig träffat någon som prioriterar. Vi får ju tänka oss personer som lever mycket enkelt, bor billigt, ser till att ha minimala restider, inte spiller tid på hobbies såsom hästar och renoveringar, jobbar kanske 40-50% var om det är två föräldrar. Det är väldigt ovanligt.

Kastar mig in i diskussionen som varande ett exempel.

Jag jobbar natt, och har valt det för att få mesta möjliga tid tillsammans med mina barn. Även om jag har arbetat natt i många år innan jag fick barnen så är det ett medvetet val så som varande förälder då jag fått valet att arbeta ren dagtid men tackat nej. Jag har kunnat utforma pappans umgängesschema på så sätt att jag arbetar ca 90% av min arbetstid när barnen är hos honom.
Av ekonomiska skäl har jag gått upp i arbetstid från 64% till 80& och den tiden har min arbetsgivare inte kunnat ge mig som natt, utan det handlar om ca 35 timmar som jag måste göra dagtid. Även den tiden har jag kunnat lägga på dagar som barnen är hos sin pappa med undantag för ett dagpass en vardag (skoltid) samt en lördagskväll (16-21). Dessa pass kommer en gång var sjätte vecka.

Mina barn är 11 resp 14 år. I deras värld är jag alltid tillgänglig och det är jag väldigt nöjd med.

Glömde; Jag har gjort mig av med mina tre islandshästar till förmån för att ena dottern ska kunna behålla sin häst, och för att jag ska kunna ha tid med hjälp till de tu.

 

[Brandgul]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Det kan finnas fullt ligitima skäl som personlen inte vet om till att "mamman är på stan och fikar med storasyster"

Eftersom det var mitt exempel så hade vi båda barnen och kände dem väl.

 

[Clintan]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Största möjliga barntid har jag nog aldrig träffat någon som prioriterar. Vi får ju tänka oss personer som lever mycket enkelt, bor billigt, ser till att ha minimala restider, inte spiller tid på hobbies såsom hästar och renoveringar, jobbar kanske 40-50% var om det är två föräldrar. Det är väldigt ovanligt.

Jag och min sambo priorterar tid med vår son. Nu jobbar vi båda heltid, men olika skift (jag förskjuten arbetstid på dagen och han tvåskift) så sonen är på dagis ca 5h om dagen i genomsnitt, varannan fredag är han helledig. Han gillar dagis och blir glad när vi åker dit, men han blir även glad när vi kommer och hämtar honom och då kvittar det om det gått 2 h eller 6 h. Jag hämtar alltid honom på dagis innan jag gör andra ärenden även om jag inte utnyttjat min fulla tid på dagis för dagen. Jag är ofta ledig, semester, föräldraledig, komp osv för att vara så mycket med honom som möjligt och har sagt ifrån på jobbet att jag jobbar ingen övertid (förutom någon enstaka timme) för att den tiden vill jag spendera med mitt barn. Jag har definitivt råd att jobba 6 h/dag om jag vill, men eftersom vi jobbar som vi gör så tycker jag inte det behövs. Skulle vi bägge hamna på dagtid så kommer jag däremot att gå ner i arbetstid. Mindre tid går inte min arbetsgivare med på eftersom jag har en helttidstjänst.

I vår kommun får man inte lämna barn om man är ledig själv (gäller inte 15 h barnen) och man ska köra direkt från sitt jobb och hämta barnen. Vi lämnar schema på våra arbetstider och vilka tider barnen ska vara där och så ser ju handläggaren om tiden är skälig jämtemot arbetstid och arbetsort. Ibland däremot går dagis in och vill att de barn som är väldigt kort tid på dagis (som sonen var förut) att de ska få komma tidigare.

 

[TantEster]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

*kl*

Nu har diskussionen vänt lite till en räcka inlägg där man slår sig för bröstet och delger forumet att man visst det offrar allt annat för att få vara med sina barn. Det ligger visst en stolthet i att man säljer sin häst, struntar i sina hobbies och vänner osv?

Det håller jag inte med om.

Jag kan inte se något fel i att ha en mamma eller pappa som har en hobby som de värdesätter och värnar om? Att de har en vänskapskrets och ibland åker hem till en kamrat för att umgås, utan barn? Det allra viktigaste tror jag är att föräldrarna är nöjda och glada med sin situation. Kanske mår mamma bättre efter en timme på hästryggen? Kanske behöver pappa fortsätta på sin keramikkurs för att lugna sina nerver och må bra? Alla orkar kanske inte ta med sig en liten busig knodd och handla efter en lång arbetsdag?

Att vilja ha lite tid för sig själv är inte liktydigt med att försumma sina barn eller att prioritera bort dem. Om man nu vill leva enbart för sina barn ska man förstås göra det. Det är inte fel det heller.

Ovanstående är frikopplat från dagis - jag menar inte att man ska lämna barnet där medan man t ex drejar en kväll.

 

[Brandgul]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Fast vissa saker kan man kanske lösa inom familjen om man är två? Det är väl synd om båda föräldrarna måste prioritera sig själva samma kvällar hela tiden? Det är väl en av uppoffringarna man gör när man skaffar familj? Helt plötsligt står man inte själv i centrum.

Räckan med inlägg var ju ursprunget från ett inlägg som sa att det var väldigt ovanligt, men det var kanske inte så ovanligt ändå?

 

[honung]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

*kl*

Nu har diskussionen vänt lite till en räcka inlägg där man slår sig för bröstet och delger forumet att man visst det offrar allt annat för att få vara med sina barn. Det ligger visst en stolthet i att man säljer sin häst, struntar i sina hobbies och vänner osv?

Det håller jag inte med om.

Dig stör det, men jag är baske mig stolt över att jag kan ge mina barn den tid jag kan.

Sen innebär det inte att man som förälder är häftad vid sina barn 24/7, för båda parter behöver fri egen tid utan varandra också. Men jag har gjort ett val i att vara förälder, och jag är mina barn tillgänglig utefter deras behov. Mina behov är faktiskt inte lika påträngande som mitt behov av att vara en tillgänglig förälder är. Jag utesluter inte mina barn från mina sociala aktiviteter - de är faktiskt mina barn och inte något påhäng. Jag omprioriterade mitt hästbehov, jag kan ta upp mitt eget hästeri när jag känner att jag har tid utöver det som är viktigare att lägga min id på.

Jag har också haft mina barn på dagis & frita, men aldrig i sån omfattning att vare sig jag eller barnen haft den minsta känsla av att det varit för mycket tid där.

Det handlar om en så liten tid av mitt liv så jag tycker nog att mina barn är värda den tryggheten. Det var snart femton år sedan jag blev förälder och det känns som det var nyligen, åren går så hopplöst fort och snart står de på egna ben vilket innebär att då har jag all tid i världen att slå ihjäl min egen tid.

 

[Petruska]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Så levde vi i 3 år.

Jag gjorde nog så under dagisåldern. Det hade att göra med att jag pluggade, vilket är mycket friare än att jobba. Och det ger ju inga pengar heller (CSN, inget extrajobb ens på sommaren, jag sparade så att vi klarade oss på loven) så då var tid vad jag hade att erbjuda. Inget annat än just tid. Sonen var tokprioriterad tidsmässigt i mitt liv i sex år ungefär, sen avtog det av många skäl.

Men varken tre eller sex år är någon jättelång tid. Man kan leva "undantagsliv" materiellt, tex, så pass länge men inte hur länge som helst. Det hade varit väldigt svårt att klara sig med stort barn och så lite pengar, tex.

 

[Petruska]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Jag och min sambo priorterar tid med vår son. Nu jobbar vi båda heltid, men olika skift (jag förskjuten arbetstid på dagen och han tvåskift) så sonen är på dagis ca 5h om dagen i genomsnitt, varannan fredag är han helledig.

Jag har definitivt råd att jobba 6 h/dag om jag vill, men eftersom vi jobbar som vi gör så tycker jag inte det behövs.

Jag menar absolut inte att kritisera, jag tycker ni verkar ha det mysigt. Men om det är "min barntid" jag vill prioritera, då handlar det ju inte så himla mycket om huruvida barnet är på dagis eller med den andra föräldern (i de fall sådan finns).

Att båda jobbar heltid och saxar tiderna mycket, handlar väl mer om att prioritera "lite tid på dagis" än sin egen tid med barnet? Jag tycker att det är två ganska olika saker.

 

[Silverkedjan]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Att båda jobbar heltid och saxar tiderna mycket, handlar väl mer om att prioritera "lite tid på dagis" än sin egen tid med barnet? Jag tycker att det är två ganska olika saker.

Nej? För oss blir det samma sak. Vi jobbar omlott för att hinna vara med barn i varsin ända av dagen.

Det som saknas är tid för hela familjen samtidigt och tid för bara vuxna.

 

[Petruska]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Nej? För oss blir det samma sak. Vi jobbar omlott för att hinna vara med barn i varsin ända av dagen.

Jo!

Ni skulle ju så sett kunna vara lika mycket med barnen vardera, fast samtidigt, om ni inte saxade. Det skulle inte påverka hur mycket var och en jobbade och inte hur mycket var och en träffade barnen. Däremot skulle det påverka hur mycket barnen är på dagis resp fritids. Men det är olika saker att prioritera korta dagar i omsorgen och att prioritera maximal tid med sina barn, även om det finns ett visst samband mellan dessa prioriteringar.

Om det var "tid med barnen före allt" som gällde i praktiken, skulle man troligen inte jobba heltid. (I mitt jobb tex, skulle jag väl jobba 30% ungefär, om jag i längden orkade leva på samma nivå som under studietiden ekonomiskt.)

 

[TantEster]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Dig stör det, men jag är baske mig stolt över att jag kan ge mina barn den tid jag kan.

Om en förälder väljer bort hobbies och vänner stör mig inte. Däremot stör det mig att du skriver ovanstående mening; varför skulle jag störa mig på din familjesituation? Det framgår ju tydligt att du är nöjd, riktigt nöjd, med din insats och det är förstås skitbra. Du har löst det på ett sätt som passar dig, men det kanske inte är det optimala för alla föräldrar?

Jag utesluter inte mina barn från mina sociala aktiviteter - de är faktiskt mina barn och inte något påhäng. Jag omprioriterade mitt hästbehov, jag kan ta upp mitt eget hästeri när jag känner att jag har tid utöver det som är viktigare att lägga min id på.

Att ha en egen hobby innebär inte att man utesluter barnen från sociala aktiviteter. Man kan göra mycket tillsammans ändå, även om mamma eller pappa ägnar några timmar i veckan åt sig själva. Som förälder är det inte alltid så lätt att få vare sig pengar eller tid att räcka till till t ex ridning. Om man då väljer att prioritera bort hästarna en period förstår jag absolut det, men jag skulle inte välja bort kusen för att jag ansåg att min tid i stallet stal tid från barnen. Varför utesluta dem som du själv skriver - de kan väl hänga med?


Det handlar om en så liten tid av mitt liv så jag tycker nog att mina barn är värda den tryggheten. Det var snart femton år sedan jag blev förälder och det känns som det var nyligen, åren går så hopplöst fort och snart står de på egna ben vilket innebär att då har jag all tid i världen att slå ihjäl min egen tid.

Om man inte säljer hästen - ger man inte sina barn den trygghet de behöver menar du? Det ena går väl ändå att förena med det andra? Är jag en dålig mamma för att jag har en häst stående härute i stallet menar du?

tiotiotiotio

 

[TantEster]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Fast vissa saker kan man kanske lösa inom familjen om man är två? Det är väl synd om båda föräldrarna måste prioritera sig själva samma kvällar hela tiden? Det är väl en av uppoffringarna man gör när man skaffar familj? Helt plötsligt står man inte själv i centrum.

Vem har påstått att föräldrarna skulle "prioritera" sig själva samma kvällar? Varför ens kvällar i pluralis? Det är knappast liktydigt med att man lägger vänner och hobbies på hyllan tills barnen flyttar hemifrån. Att ha en kvar t ex hästen innebär inte heller att man inte omdirigerar sin tid - från att spendera timmar i stallet kanske man väljer att dra ner på tävlandet och skaffa sig en medryttare. Vari ligger egoismen att ta hand om sig själv och därigenom fungera bättre som människa och förälder?

Räckan med inlägg var ju ursprunget från ett inlägg som sa att det var väldigt ovanligt, men det var kanske inte så ovanligt ändå
Det får du gärna utveckla? Jag tolkar det personligt och är inte det minsta road.

 

[k i m]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

*KL*

Hoppsan vilken vändning detta tog!
Alltså, det får ju inte bli nån tävling i vem som har barnen MINST på dagis/fritids! Barnen mår bra av att vara iväg från sina föräldrar o träffa andra barn. Det är så man får sin sociala kompetens. Barnen ska ha kvalitetstid på fsk/fritids, inte bara vara där ett par timmar varje dag, då missar de mycket av verksamheten o kommer inte in i gruppen ordentligt.
Men det är oxå viktigt att träffa sin familj! Att få vara ledig lite då o då o bara få vara utan en massa andra barn omkring sig o ha lite tråkigt, mår barn oxå bra av. De behöver inte stimuleras konstant. De måste lära sig att koppla av o ta det lite lugnt!
Tempot i samhället idag är så högt att vi som jobbar på fsk/skola märker att barnen har det tufft. Framför allt de barn som "alltid" är hos oss. Tänk er själv att vara på jobb 10h dagligen året runt o ha max tre veckor ledigt...

Sen måste man ju som vuxen få ha lite egentid o få tid att andas lite! Jag skulle inte kunna ge upp mitt liv o bara leva genom mina barn. Det blir både de o jag olyckliga av. Men det är viktigt att jag har nåt som jag kan göra med mina barn! Bara att ha dem med mig i stallet, eller gå en sväng på stan, sitta o mysa i soffan osv. Bara för att jag är mamma förlorar jag ju inte alla mina rättigheter till ett eget intresse! Men barnen går före! Det är skillnaden tycker jag.
Jag brukar säga att först kommer barnen, sen djuren, sen min man o jag! Detta för att de är förlitar sig på oss för att överleva!

En glad o tillfreds förälder har glada o tillfredsställda barn!

Lite svammel så här på kvällskvisten...

 

[Silverkedjan]

Sv: Va i ***!! - tråkigt bemött på fritids

Nja saxningen beror numera tyvärr mest på att vi inte kan styra våra arbetstider att ligga samtidigt.

Sedan har egentid med barn också en funktion tycker jag fast det kan man ju skaffa sig ändå även om båda är lediga. Så gjorde vi förut, delade upp oss ibland med ett var.

Det som stör mig med min omprioritering nästa år att jobba 50% igen (det är iofs ca 35h/v istället för 70 men eftersom en del är när barn sover så blir det mycket barntid) är att sambon inte kan matcha det på långa vägar.

Jag är lite rädd för obalansen att vi jobbar så olika mycket. Det märks mycket tydligt på barnen när en av oss haft för många sena kvällar borta