Ute själv?

[Mitten]

När fick era barn gå ut själva? Vi bor i ett kedjehus, runt oss är det gångvägar. Dock åker det in bilar ibland till husen, cyklar, moppar då och då. Tomten är liten...
Just nu är min dotter, precis fyllda 4, ute med sin lilla kompis, som är ett halvår äldre. Jag nojjar lite och står i fönstret . Jag vill helst att de ska vara på tomten men det duger ju inte såklart. Jag vill inte störa deras lek, men är hon inte lite liten att vara ute "själv"? Hur resonerar ni?

 

[oz_joj]

Sv: Ute själv?

Vi bor precis vid en lekpark i liknande område med gångvägar. Svårt att generlisera men mina öner (4, 6) har varit fega/lugna och inte varit sådana som rymmer iväg. De är ute ensamma och har så varit ett tag. Minns inte när 6-åringen fick börja var ensam men de har alltid skött sig, hållt sig på gård/lekpark och aldrig dragit iväg. En kompis har en son som sticker så hon måste vara med. Beror ju på barnen. 4-åringen har fått gå ensam till kompisar i somras, vi mammor brukar sms:a om de kommit fram etc så de inte märker vi kollar dem. Det är nära att gå, utan att korsa bilvägar men inte så att man ser husen.

 

[Bollen]

Sv: Ute själv?

Vi bor på landet med skog bakom huset.

Alice som snart blir 4 får inte vara ute själv, mer än att jag måste in och hämta något eller liknande.

 

[PopcornPlayer]

Sv: Ute själv?

Jag bor vid vändplan mitt ute i ingenstans. Sista sträckan på vägen är det 10km/h. In här åker i princip aldrig någon som inte bor här. Tre och femåringen får vara ute själva. Jag brukar dock titta till dom rätt ofta genom vardagsrumsfönstret (som man ser rätt långt ut igenom).

 

[Mitten]

Sv: Ute själv?

Vi bor på landet med skog bakom huset.

Alice som snart blir 4 får inte vara ute själv, mer än att jag måste in och hämta något eller liknande.

Är det för att hon kan springa bort, eller göra sig illa, eller av en annan anledning? Jag är ju så nojjig så jag är ju rädd för allt, från att hon springer bort till att hon drunknar i en vattenpöl eller blir påkörd eller att nån ska ta henne

 

[Bollen]

Sv: Ute själv?

Är det för att hon kan springa bort, eller göra sig illa, eller av en annan anledning? Jag är ju så nojjig så jag är ju rädd för allt, från att hon springer bort till att hon drunknar i en vattenpöl eller blir påkörd eller att nån ska ta henne

Allt detta

 

[Smulu]

Sv: Ute själv?

Jag bor mitt inne i stan, Husen där vi bor står som två längor med en bilfri gata mellan. Här får Fridas nya kompis på fem år springa mellan och plinga på.
Frida får det inte, dels för vi inte bott här så länge och dels för att hon bara är fyra år.
Sen är jag lite orolig för att det faktiskt passerar en hel del människor på väg till och från slottsskogen här. Om det är nån Göteborgare som läser så bor vi vid Nordostpassagen.

Men när vågar man släppa sina barn själva och leka på en visserligen så gott som bilfri plats men som ligger inne i stan. Det är ingen låst innergård utan får barnen gå ut så kan de ta sig ut på bilgatan (ganska lugn), och det är inte så värst långt till den lite större vägen där spårvagnarna åker och det är ingen som tänker "Här går det barn" som man kanske gör i ett villaområde.

Har i vart fall bestämt att tidigast nästa sommar kan hon få gå själv om jag vet vart hon ska och att det är mellan husen här.

Vad tror ni om det?

 

[Sol]

Sv: Ute själv?

Vi har en stängd innergård, en väldigt fin och barnvänlig innergård med många barn och jag har hyfsad koll på folket som bor här. E är snart 4 år och har precis börjat få gå ut och leka själv.Vi har uppsikt över i princip hela innergården från köket och balkongen så vi håller koll när han är ute.

 

[Enya]

Sv: Ute själv?

Vi bor mitt på landet, dock med grusväg och bönder i närheten. Det är åkrar runt så man ser tydligt och genast om något barn rör sig på vägen.

Den äldsta har fått vara ute och leka ensam redan som 3 åring, men då stod jag och glodde genom fönsterna nästan konstant- var jätteorolig.

Nästa barn fick vara ute med storebror ensam när han också var 3 år (då var den äldsta 4,5 år) och samma var det för dottern, 3 år var hon och då var hon med storebröderna som var 6 och 7,5 år gamla. Nu kikar jag inte alls lika ofta, men anser att jag inte kan ligga och vila i soffan när de är ute och leker, så behöver jag det så får de vackert stanna inne den stunden De är nu 10,5 år, 9 år och 5,5 år så de klarar att vara ute en stund utan någon som vaktar dem.

Problemet blir sedan när vi ska flytta till en liten stad. Mina lantisungar ska bo bland andra människor

 

[Sar]

Sv: Ute själv?

Jag tror det var vid fyra års ålder som de fick vara ute själva på tomten med titt i fönstret då och då. Vid 5 fick de gå över gatan till förskolan hemma och vid 6 fick de cykla (på trottoaren, behöver inte korsa gatan) till favoritträdet där de har en koja.

 

[Lupino]

Sv: Ute själv?

Vi har en mycket stor tomt som är skymd inifrån (har häck runt uteplatsen). Tomten har häck/staket på stora delar, men inte alla. Vältrafikerad väg precis utanför.

Min stora tjej på 5,5 får röra sig fritt på tomten, men inte själv längre stunder. Jag har hört att små barn, fast man har förmanat dem, kan få infall att gå till dagis eller något annat och därmed lämna tomten.

Min lilla tjej på 3 år får bara var på uteplatsen själv (och då tittar jag till henne med några minuters mellanrum så hon inte har lämnat den). Jag lämnar henne på tomten för att gå att hämta saker också.

Jag tänker mig att när det är dags för förskoleklass så kanske jag släpper lite på kontrollen (då förväntas de klara rätt mycket själva ändå om jag förstått det rätt).

 

[Mirre]

Sv: Ute själv?

Vi bor också i kedjehus och 4åringen får vara ute på baksidan själv.
Där kan han inte springa ut på vägen.
Är vi på framsidan så är vi med honom

 

[Siiiia]

Sv: Ute själv?

Bor på landet. Vid ca 4 års ålder har barnen fått vara själva ute på tomten. Både hemma och hos släktingar som bor inne i ett samhälle. Vid ca 5 års ålder har jag låtit dem få vidga sina vyer lite till, höravstånd från tomten typ (gäller även hos släktingar i samhället). Men man har ju alltid lite koll på vart dem är och vad dem sysslar med, man är ju i närheten.

Lämna platsen längre bort får dem inte göra förrén dem kan hantera en telefon och klara eventuell trafik. Samma gäller för att vara hemma själv. Man måste kunna ringa och veta vad man skall göra om något händer.

 

[arctictrails]

Sv: Ute själv?

Vi bor på landet, närmaste granne 1 km bort, inhängnad tomt, min 5 åring får inte vara ute själv utan sin bror på 10 år som sällskap eller att jag häckar i fönstret.

 

[Nillizan]

Sv: Ute själv?

Det är väl olika. Min son är nu 3 år och vi kan släppa ut honom på gården, utan att vi är med ute. Nu har vi iofs. en på 1 ½ år som vill vara med storebror hela tiden, då är vi ute allihop.
Men jag kan gå in och byta blöja på lillasyster och han är kvar ute. Han är väldigt mogen för sin ålder och är väldigt beskyddande mot sin syster och vet vad man får gå och inte gå.
Inte gå in till hästarna. Inte gå upp till skogen själv. Inte gå längre än till brunnen. ca 200-300 meter till en väg.
Vi har säkrat trappen med grind, låst till logen, verkstaden, sågen och besinen. Det är så skönt den dagen då man kan lita på dem, med tillsyn då. Förut kunde vi inte släppa ut honom, då han sprang in i hagen, till dammen, släppte ut hönsen (hade en folkilsken tupp). Nu är tuppen borta, så nu kan man slappna av mer.

 

[Nillizan]

Sv: Ute själv?

Han säger även till och frågar om han får göra något. Igår kom han in överlycklig och frågade om han fick gå med farfar och plocka svamp. Då blir jag så stolt att jag inte kunde säga nej, fast det var läggdags egentligen.

 

[Nillizan]

Sv: Ute själv?

Vi bor precis vid en lekpark i liknande område med gångvägar. Svårt att generlisera men mina öner (4, 6) har varit fega/lugna och inte varit sådana som rymmer iväg. De är ute ensamma och har så varit ett tag. Minns inte när 6-åringen fick börja var ensam men de har alltid skött sig, hållt sig på gård/lekpark och aldrig dragit iväg. En kompis har en son som sticker så hon måste vara med. Beror ju på barnen. 4-åringen har fått gå ensam till kompisar i somras, vi mammor brukar sms:a om de kommit fram etc så de inte märker vi kollar dem. Det är nära att gå, utan att korsa bilvägar men inte så att man ser husen.

Det är ju jättebra! Man ska ju inte förutsätta att det aldrig kan hända något. Som min helvetes svärmor gjorde en gång. Hon hittade inte min son och då förutsatte hon att han hade gått in, fast han var på väg ut till stora vägen. Det upptäckte jag i rättan tid och svärmodern hittade inte jag, hon var på baksidan av sitt hus. Mina nackhår reser sig!!!!! Gah

 

[Chlo]

Sv: Ute själv?

*KL*
Jag bor på landet med 70 väg utanför tomten, damm och vattenhål bakom huset (en bit utanför tomten) och hästhagarna intill tomten. Jag tycker alltså att det är mycket faror här också och har varit jätte noga med att barnen inte får vara ute själva. Sonen är nu 5 år och nu känner jag att jag litar på honom så han kan få sitta i sandhögen eller gunga lite medans jag är inne (fast jag tittar till honom). Han vet att han inte får gå iväg och hittills har han alltid lydit. "Dessvärre" vill ju alltid 2,5åriga lillasyster vara med honom och hon får inte vara själv ute. Därför är vi alltid med dem ute ändå.
Om sonen däremot har en kompis här litar jag INTE på dem. Då är det så lätt att de går och pratar och råkar lulla iväg till dammen eller nåt annat spännande.