Jag tror att delar av motståndet, åtminstone i norr, inte bara handlar om gruvnäringen i sig, det riktar sig mot exploateringen av glesbygdens tillgångar i allmänhet, mot den koloniala mentalitet som funnits traditionellt och som man fortfarande på många håll betalar för i form av skadade ekosystem men får relativt liten kompensation för. Scenariot man ställs inför är att få dessa tillgångar bortfraktade, kanske lämnas man med naturkatastrofer och annat av tveksamt värde, och sedan får man mycket lite tillbaka, kanske t o m betraktas som en belastning nationellt trots allt det som gruvor, vattenkraft etc bidrar (och bidragit) med och de uppoffringar det innebär för de som bor i omgivningarna. Jag tror det delvis är den bilden som talar mot etableringar, utöver de skandaler specifika för gruvnäringen som också med all rätt påverkar opinionen. Kunde Sverige lära av andra länder som lyckats bättre med sin glesbygdspolitik, t ex Norge, tror jag människor generellt skulle vara mer tillmötesgående och villiga att hitta gemensamma lösningar när det kommer till utvinning av alla slags naturresurser.
Ett annat tydligt exempel, som förvisso också hör ihop med gruvnäringen då man forslade till bl a gruvorna, är flottningen och skogsindustrin. Flottningen är också den ett stycke arbetarhistoria som inlandskommunerna generellt är stolta över, samtidigt försöker man än idag få liv i de halvdöda vattendrag som bildades när man gjorde om dem till flottleder och parallellt kämpar man med att bibehålla nödvändiga samhällsfunktioner till följd av den politik som förts. Därför är allt detta ganska dubbelt på ett sätt som inte bara rör enskilda näringar, som gruvnäringen, skogsbruket, vattenkraften och andra, utan kan betraktas i ett större perspektiv utifrån den traditionella synen på naturen i norr och andra glesbefolkade områden som ett förråd, med dörren på vid gavel, där man kan ta man vill ha utan att nödvändigtvis ta hänsyn till de behov som finns i närområdet, och utan att reflektera över huruvida det är ett rättvist utbyte eller att roffa åt sig. Det är en politisk fråga som omfattar mer än gruvdriften, men det kan vara ett perspektiv värt att ha i bakhuvudet även när man talar om gruvnäringen som sådan och dess förutsättningar.
