Uppdrag bantning del 4

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Uppdrag bantning del 4

Och att ta för sent ger ungefär samma energi men lågt protein, vilket är rena mardrömmen för bantarhästarna då man då måste tillföra protein vilket ger extra MJ.


Det här förstår jag inte,, jag trodde hela poängen låg i att minska mängden protein.

Sedan tycker jag inte att man ska se ner på bönder,, dom är som alla andra och villl naturligtvis få ut maximalt av sin skörd.

Ser vi bara 10 år tillbaka så va det väldigt sällsynt med två slagna vallar under samma årstid, i dag är det mer en regel än undantag.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Och det kan bli 3 skördar med, vet en bonde (kobonde) som fick 4 skördar i år, men då är det ensilage kosorna får och dom är vääääldigt kackiga i magen(har jobbat där).

Bönderna har ett riktigt skitjobb, tidiga morgnar, sena kvällar, ågren för väder och vind. Mycket pengar investerade, så dom har ett jobb som inte så många vill ha.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

*kl*
Men VARFÖR är det så många hästar/ponnyer som är feta eller blir sjuka pga kosten? Det måste bero på nåt.

När jag var i ponnyåldern, vilket var slutet 80, då var det i stortsett bara ponnyer på bete som var feta som grisar och det var också dom som blev sjuka sen. Det var innan man analyserade allt och det var innan silagena kom, till hästar, för det silage som fanns var i plansilos som man besprutade med myrsyra, om jag inte minns galet och gav till kossorna. Nu har var och varannan problem med en det ena och en det andra.

Har hästfolket blivit så dåliga på foder och fodringar? Eller är det för att metoderna ändrats? Aveln?

Det jag inte tror är att det är avelns fel, utan det andra..

Jag vet att jag fick jävligt mycket skit när jag beslutade om att min gammelponny INTE skulle få gå på bete och det var så synd om honom att inte få leva ett hästliv, jag gav med mig och hade honom på bete.. Det ledde till fång 3gånger och dom årena blev hans död 10år senare med.. Hade jag inte hållt honom så fet och sen bantat honom på vintern, för att släppa ut honom på bete igen på sommaren, då hade hans ben klarat sig längre..


Kolla in bild 4, 6, 7, det är den perioden han gick på bete och bilderna efter gick han INTE på bete utan hölls i det skicket..


Det här är lite kul det du nämner,, många hästägare sliter som djur under höst vinter och vår med att träna sina hästar och få ner dom i tävlingsmässigt hull för att sedan glatt säga att nu ska den ut på sommarbete i en/två månader. In kommer en fet gris och så börjar visan om igen år ut och år in.

Silage är från början framtaget för kossor eftersom högproducerat gräs i denna jäsningsprosec kan bibehålla mkt högre proteinvärden än vanligt skulltorkat hö. Kossor har om dom ska vara produktiva ett mkt stort proteinbehov och klarar oxå väldigt bra av det beroende på deras matsmältningssystem. Sedan uppteckte man att det va mkt lättare hantering och tidsbesparare att skörda silage än vanligt hederligt hö, väderleken vid skördning va heller inte lika avgörande för bibehållen god kvallite. Sedan "uppfanns" hösilaget och därefter ändrades hästens naturliga grovfoder till ett mer naturligt grovfoder för kor.

Dom som för dagen har dom största problemen med feta hästar,fång och andra mag tarmrelaterade sjukdomsbilder fodrar i majoritet inte med vanligt hederligt hö. Förmodligen inte i brist på kunskap utan snarare utifrån egen bekvämlighet och djupgående analyser av massa siffror hit å dit som varje foderleverantör gärna bistår med för att uppvisa att just deras foder är det bästa.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Det här är lite kul det du nämner,, många hästägare sliter som djur under höst vinter och vår med att träna sina hästar och få ner dom i tävlingsmässigt hull för att sedan glatt säga att nu ska den ut på sommarbete i en/två månader. In kommer en fet gris och så börjar visan om igen år ut och år in.

Silage är från början framtaget för kossor eftersom högproducerat gräs i denna jäsningsprosec kan bibehålla mkt högre proteinvärden än vanligt skulltorkat hö. Kossor har om dom ska vara produktiva ett mkt stort proteinbehov och klarar oxå väldigt bra av det beroende på deras matsmältningssystem. Sedan uppteckte man att det va mkt lättare hantering och tidsbesparare att skörda silage än vanligt hederligt hö, väderleken vid skördning va heller inte lika avgörande för bibehållen god kvallite. Sedan "uppfanns" hösilaget och därefter ändrades hästens naturliga grovfoder till ett mer naturligt grovfoder för kor.

Dom som för dagen har dom största problemen med feta hästar,fång och andra mag tarmrelaterade sjukdomsbilder fodrar i majoritet inte med vanligt hederligt hö. Förmodligen inte i brist på kunskap utan snarare utifrån egen bekvämlighet och djupgående analyser av massa siffror hit å dit som varje foderleverantör gärna bistår med för att uppvisa att just deras foder är det bästa.

Du har så rätt!! När jag jobbade med kossorna var på den tiden då rundbalssilaget kom och det var till kossorna just för att ha så hög mjölkning som möjligt. Vi provade det på hästar och dom var asdåliga i magen, hela högen. Den ena balen kunde gå bra, men nästa var det som att vrida på en kran, dom kom från samma gärde och låg brevid varandra, vi hämtade silaget i laggårn så det var fräscht ( det var 40meter mellan stallet och laggårn). Det var en häst som hade hosta så vi provade det ett tag. Det gick inte.. Höet var bättre både hullmässigt och hästmässigt..

Okunskapen ligger i att alla hästar inte är optimerade för ett visst typ av foder och inte trots att man räknar foderstater noggrannt så passar inte hästen in i den ramen.

Jag har själv hästar som inte passar i ramen..
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Det var länge sedan man trodde att hästar får fång av proteiner.
Feta blir de av energiinnehållet i analysen.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Fast min lättfödda fånghäst mår som bäst när han får gå på bete. Det är perfekt, skog, lagom lite mat och han röra sig massor upp och ner för backarna för att hitta mat. För honom är nog betet räddningen....

Han står nu på silage, och har inte varit dålig i mgen mer än 2 veckor efter betet, då var han lite lös i magen men skapligt fasta bollar. Sedan dess har avföringen varit fin och hästen i lagom hull.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Och det kan bli 3 skördar med, vet en bonde (kobonde) som fick 4 skördar i år, men då är det ensilage kosorna får och dom är vääääldigt kackiga i magen(har jobbat där).

Bönderna har ett riktigt skitjobb, tidiga morgnar, sena kvällar, ågren för väder och vind. Mycket pengar investerade, så dom har ett jobb som inte så många vill ha.
Du kan inte jämföra kors o hästars magar, eller bajs! Om en ko är lika fast i skiten som en häst, utfodras hon väldigt fel, en komocka ska flyta ut. Det ska inte rinna, det ska bli en platt mocka med "ringar" på. Kor har ett helt annat näringsbehov och matsmältningssystem, de är gjorda för mkt finare, bladigare foder, än hästar som kan jäsa typ allt i sin blindtarm. Kon skulle idissla ihjäl sig på en foderstat som en lättfödd ponny klarar sig utmärkt på!

KL
Det är ingen skillnad på näringsvärdet i hö/ensilage, slår du en vall, gör hälften ensilage o hälften hö, får du mkt små skillnader i ts räknat. Vått ensilage brukar ju inte funka så bra för hästar, det borde ha att göra med att ensilaget är lite surt, alltså PH värdet. OBS detta är min teori, inget jag vet säkert!
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Uppdrag bantning del 4

KL

På onsdag blir det sjukhus för att kolla upp vad det kan vara för fel med rörelserna. Hoppas, hoppas att det inte är något! Fast samtidigt, något är fel och det vore trevligt att veta vad..
Ska även väga igen och eventuellt börja med medicin igen, beroende på vad vågen visar och veterinären säger. Jag hoppas jag ska slippa det, ju mindre medicin bestå bättre.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Marktyp och väder? Ja, marktyp är jag med på men väder?

En torr sommar eller en regnig sommar t ex, det är STOR skillnad på hur vallen växer. Om man vet hur man ska gödsla, kan man få önskade värden år efter år efter år. Det är det som skiljer en bra producent från en dålig, den duktiga producenten ser till att kompensera för bristerna, och får alltså ett 'dåligt höår' in ett hö med de önskade värdena. Medan en sämre producent får in bra värden ett bra år och dåliga värden ett dåligt år.

Det är alltså INGA problem att inom de gränser som finns för vad man övht kan odla beställa de värden man önskar, om man gör det av en bra producent. Jag t ex vill ha ett MJ kring 10 MJ/kg TS, och högt protein. Min bonde levererar det år efter år efter år. Både de år när 'alla får' in högt protein, och de år då producent efter producent får in rent urusla proteinvärden t ex.

Han slår heller inte efter almanackan utan efter växtfas. När gräset har önskade värden, vilket beror på just väder och vind och tillväxt, då slår han. Oavsett vad alamanackan säger.

Är enormt skönt och en enorm trygghet just med lättfödda att VETA att alldeles oavsett så blir det inga skitvärden, och jag slipper t ex försöka fodra med ett grovfoder med på tok för högt MJ, på tok för lågt protein osv.

Men det finns hästar som inte tål sileringen.. Och höet får för bra värden.. Iaf för den lättfödda hästen och det arbete den utför.

Det finns hästar som inte tål havre med. Det innebär inte att havre är ett dåligt hästfoder rent generellt. Däremot ska givetvis inte det fåtal individer som inte tål det ha det - oavsett vilket foder de inte tål.

Värdena beror INTE på fodertyp, det är ingen skillnad i värden rent generellt mellan silage och hö, sett per kg TS. Utan värdena styrs av gröda, gödsling, skördetidpunkt osv. Och om du slår en vall den 1a juni, torkar hälften till hö och balar hälften till silage så får du EXAKT samma värden per kg TS. Det som kommer skilja är att silaget kommer innehålla mindre socker, då det går åt socker i sileringen. I övrigt kommer det ha IDENTISKA värden per kg TS. Och vara lika bra eller dåligt att fodra en viss häst med. (Om det är bra och dåligt styrs efter värdena)

).Men återigen så blir det förändringar i höet när det sileras.. Och ett antal hästar klarar inte sileringen utan blir asdåliga i magen. På nåt vis blir det för starkt. Vet flera som fick riktigt låga värden i fjol på hö iaf.. Och det var ju bra på ponnyer.

Näringsvärdet förändras inte i gräsmassan av att den sileras, förutom socker. Om du slår samma tidpunkt får du samma värden per kg TS. Om du slår olika tidpunkt får du skiftande värden oavsett om det är två partier hö eller två partier silage.

Det som gör att silage framhållas som kraftigare/bättre värden är för att det är ENKLARE att få högre värden på silage genom att man kan slå mer väderoberoende. Dvs man kan slå tidigt på sommaren, eller sent på hösten, när vädret är för ostabilt/dåligt för att torka hö, men gräset har optimal växtfas för de värden man önskar.
Men man behöver inte köpa just det silaget till sina fångisar. Utan man kan köpa ett med just de värden man vill.

Apropå det så har Horse Hage ett hösilage som kallas 'High Fibre'. Det är framtaget till just fånghästar och är godkänt av 'laminits trust', ett engelskt påfund, en märkning som gör det lättare att hitta 'säker' mat för fånghästar. Detta silage produceras i Sverige när det säljs i Sverige, i UK när det säljs i UK osv. Det som dock är grejen med det är att det ska hålla sig inom vissa värden, innehålla timotej och att det ska ha nått sådan växtfas så att det är mer grovstråigt. Men det går alltså utmärkt att på vitt skilda ställen både i landet och Europa odla fram de värdena. Sen är det inga problem för Berra Bonde att fixa 'samma sak' åt dig, men för en bråkdel av priset, men för att illustrera att man kan bestämma sig för ungefär vilka värden man vill ha, och sen slå grovfodret när det är rätt tid för att få de värdena. Både på hö och silage, men silage är lite lättare oavsett om man vill ha höga eller låga värden, eftersom då kan man ofta slå just när det är bäst, även om det är mulet och riskerar regn i övermorgon.

Men ofta ser folk, fullt förståeligt, det här med grovfoder som något som sas 'blir som det blir', och ser då ett 'dåligt' år att höet har låga värden, men silaget höga - och tror det är för silage är kraftigare. Men det handlar mest om att man ett dåligt år kunnat ta silage i rätt tid TROTS dåligt väder. Medan höet fått vänta (och gått i blom) innan det blivit torkväder som man vågat slå.

Sen är och förblir ett problem för de svårfödda att det inte går att komma ner så mkt mer än till 9 MJ/kg TS. Och 9 MJ/kg TS kan vara för mycket för de lättfödda, oavsett om man ger hö eller silage.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Det här förstår jag inte,, jag trodde hela poängen låg i att minska mängden protein.

Sedan tycker jag inte att man ska se ner på bönder,, dom är som alla andra och villl naturligtvis få ut maximalt av sin skörd.

Ser vi bara 10 år tillbaka så va det väldigt sällsynt med två slagna vallar under samma årstid, i dag är det mer en regel än undantag.

Vem såg ner på bönder? En höbonde som inte kan slå sin skörd i tid för det regnar, han kommer få en sent tagen skörd, när gräset gått i blom och proteinet sjunkit. Det är inget se ner på, och heller inget en enda vettig bonde vill.

Bönderna vill slå i det läge där de får vettiga värden och största möjliga skörd, vilket är strax innan gräset går i blom. Ingen bonde vill (om det inte är en ren beställningsskörd köpt på rot) slå efter gräset gått i blom. Men vädrets makter råder ingen över.

Minska proteinet? Man vill tillgodose proteinbehovet, så man slipper lägga till något annat än grovfoder för att täcka behovet. Men samtidigt få så lite MJ som möjligt.

Dvs man vill ha ett foder där man kan hålla MJ behovet men täcka proteinet på den mängden. Då man inte kan få ner MJ hur lågt som möjligt innebär det ofta för bantarhästarna att man på minimisTS eller strax över vill täcka proteinbehov men hamna under eller på MJ-behovet.

Enklast är att räkna baklänges. Fiktiv 400 kgs ponny. Proteinbehov underhåll = 55 gr per 100 kg = 220 gr SRP. Mj-behov i verkligheten 35 MJ. Minimibehov TS 4 kg. Då vill man alltså på 4 kg TS få 220 gram SRP, vilket ger minst 55 gr SRP/kg TS. Samtidigt vill man på 4 kg TS INTE hamna över 35 MJ, dvs max 8,75 MJ/kg TS.

Dvs om det är ett hö med 84% TS/kg så vill man ha minst 46 gr SRP/kg foder och max 7,3 MJ. Kvoten blir då 6.25. 4 kg TS = 4,7 kg hö.

Dvs med 5 kg hö täcker man minibehov TS, underhållsbehov protein men får samtidigt inte ett grymt MJ-överskott. Man behöver bara addera mineraler och selen.

Om man däremot har ett sent slaget hö med 7,5 MJ och 30 gram SRP/kg foder. Så minimiTS, dvs 5 kg hö ger då 37,5 MJ och 150 gr SRP. Då har vi med lite råge täckt MJ redan, men saknar protein. När man lägger till protein då får man ännu mer MJ, och får ett ännu större överskott, och det blir en ond cirkel.

Om man istället har ett hö med 7,5 MJ och 60 gr SRP/kg foder, dvs med HÖGT proteinvärde, så kan man byta ut några kg hö mot halm (5 - 5.5 MJ/kg, inget protein), och minska mängden MJ, men fortfarande täcka underhållsbehovet av protein, och vinna ännu mer.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Nu är jag tillbaka, ytterst förvirrad.... Satte mig ned för att räkna ordentligt på min hästs foderstat för att se om det är så att han trots allt får lite för mycket mat, men jag insåg snabbt att det inte är så lätt att avgöra vad som är lagom. Kollade först Christina Plancks bok "Hästens näringsbehov och utfodring", enligt den skall min häst vars "idealvikt" troligtvis ligger på ca 500 kg, i lätt arbete ha ett behov på 81! MJ. Tidigare har jag räknat enligt någon slags formel och då hamnat på 74 MJ, detta är ungefär vad han har legat på nu. Kollar jag däremot Christina Plancks äldre bok "Hästens utfordring" ligger behovet på 68 MJ och går jag in på Hippocampus och räknar får jag fram 58! MJ (då har jag visserligen angett att han är fet, det kanske inte är rätt...), men summa summarum, vilket energibehov ska jag gå efter? Det är ju ganska stor skillnad på 58 MJ och 81 MJ...

Sen verkar det vara väldigt olika med rekommendationerna på mängd ts de behöver också, alltifrån 1 kg ts/100 kg kroppsvikt till 1,3 kg. Vad ska man räkna på där?
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Oj, det var rejäl skillnad!
Jag hade utgått från vad hästen får nu och öka/minska/stanna på det värdet beroende på hästens hull.
Om man inte känner hästens värden hade jag börjat på "mittenvärdet" och korrigerat i efterhand.

När man räknar foderstat korrigerar man alltid för hästens hull. Har för mig att Hippocampus skriver ner underhållsbehovet med 10 %. Ibland räcker det, ibland behövs mer.

För min är 10% av underhållsbehovet på målvikt för mycket, så honom skriver jag ner en bit till.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Alla siffror om foderberäkning bygger på uppskattningar som är framtagna med olika metoder. Dessutom är alla hästar olika och vi bedömer hästens hull, vikt, motion osv. Det gäller alltså att hitta det som passar hästen.

Men eftersom jag antar att din häst är överviktig så ska du nog välja de lägre talen för energiförbrukning.

När det gäller rekommendationer för ts är det nog mindre oklart. Det bästa för hästen är naturligtvis att den kan äta så mkt grovfoder den vill men det fungerar ju inte alltid. 1,3 kg ts per 100 kg kroppsvikt är, om jag minns rätt, en lagom minsta mängd för hästens matspjälkningssystem. Men om man ska banta en svårbantad häst kan man tvingas att ge mindre än detta och då är 1kg ts per 100 kg häst en rekommenderad absoluta minigräns. Om man ger mindre mängd finns risken att hästen mår dåligt. Det bör man alltså inte göra på egen hand.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Ok, då borde jag nog inte angett att han var fet, eftersom jag samtidigt lägger honom på en vikt som är 10% lägre än vad han har idag, jag räknade alltså på hans idealvikt. Gör jag om, med vikten kvar på 500 kg och normalhull istället så hamnar jag på 63,5 MJ, blir ungefär detsamma om jag testar att sätta 550 kg och fet. Då är alltså spannet 63,5 - 81 MJ istället...

Det som är svårt med min häst är att jag är osäker på hur det ligger till med hans hull. Visade en bild tidigare i denna tråden, han är väldigt bukig men rätt
tunn resten av kroppen. Absolut inte så att jag tycker att han är mager, för att vara han så är han ändå rätt "vadderad" för närvarande, men han har inte så mycket muskler och är därför inte särskilt grov. I dagläget ligger han på ca 70 MJ. Så frågan är om jag ska minska energin, öka?, öka proteinhalten eller vilken väg jag ska satsa på...? :confused:
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Ok, 1 kg som absoluta minimigräns då, men självklart ju mer dess bättre! Vi har tyvärr ett ganska "bra" hösilage så om jag ska hålla mig på en rimligt energigiva så kan jag inte ge hur mycket som helst (även utan kraftfoder) och kraftfoder behöver jag trots allt ge lite för att öka på protein/enerigikvoten.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

I dagläget ligger han på ca 70 MJ. Så frågan är om jag ska minska energin, öka?, öka proteinhalten eller vilken väg jag ska satsa på...? :confused:

Om du och veterinären (eller minns jag fel?) tycker han är lite trind, så skulle jag sänka MJ. Jag skulle sänka det med 10 MJ till ca 60 MJ, och se vad som händer. Dock ska man då vara medveten om att jag hellre råkar 'ta i för mkt' i början och får höja lite sen, än att jag minskar för lite. Och från 70 till 60 MJ med bibehållen TS över minimi och proteinet täckt, är ingen chockbantning eller liknande för 500 kg häst, så även om han skulle gå ner 'väl bra' så du riskerar ingenting mer än att få inse att 'oj, höja lite'.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Blir svårt att få till en sådan sänkning med bibehållen ts och tillräckligt med protein utan halm och det har jag inte tillgång till tyvärr. Räknar jag på 1,2 kg ts per 100 kg kroppsvikt blir det 9 kg hösilage med våra värden. Bara det ger 64 MJ... Och hösilaget har en kvot på 6... Visst kan jag gå ned till 1 kg ts per 100 kg, men inte heller det ger några större marginaler att laborera med.

Det stämmer att veterinären tyckte att han behövde få bort magen, men jag vet inte om hon baserade det på hullet, eller bara på magens storlek. En stor mage är ju lite tung att bära och det mår hans stackars ben inte så bra av.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Men prova gå ner till 64 och se då. Räcker inte det så får du helt enkelt bygga om, men har du tur räcker det gå ner till 64 ju =)
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Vem såg ner på bönder? En höbonde som inte kan slå sin skörd i tid för det regnar, han kommer få en sent tagen skörd, när gräset gått i blom och proteinet sjunkit. Det är inget se ner på, och heller inget en enda vettig bonde vill.

Bönderna vill slå i det läge där de får vettiga värden och största möjliga skörd, vilket är strax innan gräset går i blom. Ingen bonde vill (om det inte är en ren beställningsskörd köpt på rot) slå efter gräset gått i blom. Men vädrets makter råder ingen över.

Minska proteinet? Man vill tillgodose proteinbehovet, så man slipper lägga till något annat än grovfoder för att täcka behovet. Men samtidigt få så lite MJ som möjligt.

Dvs man vill ha ett foder där man kan hålla MJ behovet men täcka proteinet på den mängden. Då man inte kan få ner MJ hur lågt som möjligt innebär det ofta för bantarhästarna att man på minimisTS eller strax över vill täcka proteinbehov men hamna under eller på MJ-behovet.

Enklast är att räkna baklänges. Fiktiv 400 kgs ponny. Proteinbehov underhåll = 55 gr per 100 kg = 220 gr SRP. Mj-behov i verkligheten 35 MJ. Minimibehov TS 4 kg. Då vill man alltså på 4 kg TS få 220 gram SRP, vilket ger minst 55 gr SRP/kg TS. Samtidigt vill man på 4 kg TS INTE hamna över 35 MJ, dvs max 8,75 MJ/kg TS.

Dvs om det är ett hö med 84% TS/kg så vill man ha minst 46 gr SRP/kg foder och max 7,3 MJ. Kvoten blir då 6.25. 4 kg TS = 4,7 kg hö.

Dvs med 5 kg hö täcker man minibehov TS, underhållsbehov protein men får samtidigt inte ett grymt MJ-överskott. Man behöver bara addera mineraler och selen.

Om man däremot har ett sent slaget hö med 7,5 MJ och 30 gram SRP/kg foder. Så minimiTS, dvs 5 kg hö ger då 37,5 MJ och 150 gr SRP. Då har vi med lite råge täckt MJ redan, men saknar protein. När man lägger till protein då får man ännu mer MJ, och får ett ännu större överskott, och det blir en ond cirkel.

Om man istället har ett hö med 7,5 MJ och 60 gr SRP/kg foder, dvs med HÖGT proteinvärde, så kan man byta ut några kg hö mot halm (5 - 5.5 MJ/kg, inget protein), och minska mängden MJ, men fortfarande täcka underhållsbehovet av protein, och vinna ännu mer.

Jag tror man många ggr kan åstakomma en mer anpassad individuell grovfoderstat om man främst ser till individens näringsbehov och utgår i från det i stället för att riskera att bli sifferblind.

Att du kan räkna foderstater utifrån siffror och tabeller råder ingen tvivel om,, har aldrig sett ngn mer större kunskap.

Men,, du glömmer en viktig detalj och det är två saker, det första din egen förmåga att analysera den enskilda individen och det andra,, du kan aldrig referera till några siffror när det gället ett enskild grovfoder så länge du inte har stenkoll på varje innehålls analysvärden.

Analysera hästen för den förmedlar mer än tusen siffror.

Du får ursäkta men jag köper inte dina foderråd, teoretiskt är du som om du doktorerat i ämnet men vad du praktiskt förmedlar och redovisar så finner jag ingen trovärdighet i din doktorshatt.

En komentar om orsaken skulle få mig att sluta fundera på orsak och anledning, inte minst få mig att bli en erfarenhet rikare.
 
Sv: Uppdrag bantning del 4

Jag tror man många ggr kan åstakomma en mer anpassad individuell grovfoderstat om man främst ser till individens näringsbehov och utgår i från det i stället för att riskera att bli sifferblind.

Jag ber om ursäkt att jag inte förtydligade så att du förstod, att det som det står är individens aktuella, verkliga behov MJ är beräknat utifrån.
Enklast är att räkna baklänges. Fiktiv 400 kgs ponny. Proteinbehov underhåll = 55 gr per 100 kg = 220 gr SRP. Mj-behov i verkligheten 35 MJ.

Det fetstilsmarkerade, så står det som sagt 'i verkligheten', men jag kunde lagt till att mitt räkneexempel med 35 MJ är lååångt under tabellbehov. Sen får man naturligtvis sätta in sin hästs verkliga behov där. Men om man har baskunskap av tabellbehov ser man att siffran är väldigt mycket lägre än alla tabellbehov. Men det kunde förtydligats så verkligen alla förstod det..


Men,, du glömmer en viktig detalj och det är två saker, det första din egen förmåga att analysera den enskilda individen och det andra,, du kan aldrig referera till några siffror när det gället ett enskild grovfoder så länge du inte har stenkoll på varje innehålls analysvärden.

Stenkoll på varje innehålls analysvärden? Vad menar du med det, meningen är inte rikigt begriplig?

Ang min förmåga eller brist på sådan så nöjer jag mig nog med att konstatera att jag redan från scratch haft koll på verkligt MJ-behov för mina, haken har varit, som redovisas för i förra inlägget, just det att det ibland är omöjligt att itta ett grovfoder som både täcker TS och har tillräckligt låg MJ utan att sakna protein. Oavsett grovfodertyp finns det som sagt en gräns för vad man kan odla fram.

Sen, jag har samma herre utan minsta behov av bantning, bantad och smal i stallet. Så uppenbarligen kan man BÅDE räkna och få resultat =)

coari skrev:
vad du praktiskt förmedlar och redovisar så finner jag ingen trovärdighet

Praktiskt har jag grovfoder som är så lämpat det går för mina, och de har bra hull. Det räcker för mig faktiskt, även om jag kommer fortsätta drömma om den dagen de lyckats modifiera fram en grässort där man är nere på 4 MJ/kg TS och mina kan få äta fritt grovfoder. Det lär förbli en utopi under min levnad, men det är en vacker tanke att leka med..
 
Senast ändrad:
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp