SaraMara
Trådstartare
Okej. Uppdateringsdags. 
Efter alla filmer, frågor och funderingar.
Equiterapeuten var ute hos Battis igår, och kände över honom, grunnade, klämde och kände lite till.
Vad han fann var, som vanligt, den ytterst lilla förskjutningen (MYCKET lindrig shivering kan man nästan kalla det) av en kota i ländryggen. Denna kota dras åt vänster ca tre-fyra mm, vilket gör att han får ont givetvis. Det ger även den effekten (enligt vad jag förstått) att han får problem med att arbeta korrekt med höger bakben, och i akuta skeden också får ont när han skall trampa under sig med detta ben.
När jag tänker efter är det många "hältor" som synts på samma sätt (dock mycket kraftigare). Minns hans utbrott under en hoppträning förra året exempelvis där han betedde sig "dumt" och sedan började halta svagt bak.
Akupunkturen som han fick igår gav dock tydliga resultat direkt, hästen nästan tappade huvudet i marken... Efter avslutad behandling var han ganska medtagen, trött, lite stapplig och så. Precis som vanligt.
Skulle brodda på honom igen också - och DET mina vänner var inte lätt. Har aldrig varit med om en häst som var så ovillig att lyfta sitt högra bakben, lyckades få upp det några centimeter från marken så jag fick sätta mig ner med hans hov i knät för att se vad jag höll på med.
Den här skadan visste jag ju om, så det var ingen chock alls, men när jag nu tänker efter är det många saker som jag kan förstå har kommit härifrån under lång tid. Att han "tappar ett bakben" vid okoncentrerad skritt, hans panikreaktioner med explosiv bockning som följd när det nyper till i ryggen, de nästan "upphakningsliknande" symptom som han ibland uppvisar vid skoning osv. Samt hans totala ovilja att ta stöd på högertygeln och böja igenom den sidan, och varför detta fungerar så bra ibland.
Han har nu blivit behandlad för just denna åkomma tre gånger (igår inräknat), och det lär ta tid innan det släpper helt. Fick bassning för att Battis gått och blivit tjock över julen - ingen bra kombination med vila och ökad kraftfodergiva. Vilan var ju inte tänkt att bli så långvarig (j-vla is).
I övrigt tyckte han att Battis såg okej ut, glansig, fin hårrem och i gott skick. Att hovarna såg gräsliga ut hade han överseende med, med tanke på att han skall skos på tisdag. Skönt att höra att han kände till hovslagaren jag har, och att han hört mycket gott om honom, känns tryggt!
Kanske, kanske, har vi hittat roten till en hel del av problemen iaf. Och det känns faktiskt positivt det här ändå, nu vet jag lite mer vad för problem vi har; med behandling går det att komma åt, hålls hästen sedan varm och i kontinuerlig träning () utan långvarig vila så bör han inte få så ont av det ens i värsta skedena. Och BÄTTRE har han ju blivit helt klart, sedan byte av veterinär, hovslagare och anlitandet av equiterapeut.
/Sara - inte fullt så dyster längre
Efter alla filmer, frågor och funderingar. Equiterapeuten var ute hos Battis igår, och kände över honom, grunnade, klämde och kände lite till.
Vad han fann var, som vanligt, den ytterst lilla förskjutningen (MYCKET lindrig shivering kan man nästan kalla det) av en kota i ländryggen. Denna kota dras åt vänster ca tre-fyra mm, vilket gör att han får ont givetvis. Det ger även den effekten (enligt vad jag förstått) att han får problem med att arbeta korrekt med höger bakben, och i akuta skeden också får ont när han skall trampa under sig med detta ben.
När jag tänker efter är det många "hältor" som synts på samma sätt (dock mycket kraftigare). Minns hans utbrott under en hoppträning förra året exempelvis där han betedde sig "dumt" och sedan började halta svagt bak.
Akupunkturen som han fick igår gav dock tydliga resultat direkt, hästen nästan tappade huvudet i marken...
Efter avslutad behandling var han ganska medtagen, trött, lite stapplig och så. Precis som vanligt. Skulle brodda på honom igen också - och DET mina vänner var inte lätt. Har aldrig varit med om en häst som var så ovillig att lyfta sitt högra bakben, lyckades få upp det några centimeter från marken så jag fick sätta mig ner med hans hov i knät för att se vad jag höll på med.
Den här skadan visste jag ju om, så det var ingen chock alls, men när jag nu tänker efter är det många saker som jag kan förstå har kommit härifrån under lång tid. Att han "tappar ett bakben" vid okoncentrerad skritt, hans panikreaktioner med explosiv bockning som följd när det nyper till i ryggen, de nästan "upphakningsliknande" symptom som han ibland uppvisar vid skoning osv. Samt hans totala ovilja att ta stöd på högertygeln och böja igenom den sidan, och varför detta fungerar så bra ibland.
Han har nu blivit behandlad för just denna åkomma tre gånger (igår inräknat), och det lär ta tid innan det släpper helt. Fick bassning för att Battis gått och blivit tjock över julen - ingen bra kombination med vila och ökad kraftfodergiva. Vilan var ju inte tänkt att bli så långvarig (j-vla is).
I övrigt tyckte han att Battis såg okej ut, glansig, fin hårrem och i gott skick. Att hovarna såg gräsliga ut hade han överseende med, med tanke på att han skall skos på tisdag. Skönt att höra att han kände till hovslagaren jag har, och att han hört mycket gott om honom, känns tryggt!
Kanske, kanske, har vi hittat roten till en hel del av problemen iaf. Och det känns faktiskt positivt det här ändå, nu vet jag lite mer vad för problem vi har; med behandling går det att komma åt, hålls hästen sedan varm och i kontinuerlig träning (
) utan långvarig vila så bör han inte få så ont av det ens i värsta skedena. Och BÄTTRE har han ju blivit helt klart, sedan byte av veterinär, hovslagare och anlitandet av equiterapeut./Sara - inte fullt så dyster längre
Ja, får hoppas att det "bara" var detta, och att det inte hunnit bli en överansträngning pga det eller så (med min vanliga tur så... 
