Alexandra_W
Trådstartare
Orkar inte dra storyn så ni som inte hängt med innan får söka gamla trådar och läsa.
Men Senaste besöket var 30/10, då var damen lägesrättad av kiropraktor 7 veckor innan efter multipel snedhet. En vecka innan besök var hon fortfarande rak.
På besöket så var all ledhälta borta (!!) däremot hade hon en ganska rejäl rörelsestörning (ej hälta!) bak, ffa i trav på böjt spår, såg ut som om hon inte riktigt hängde ihop och hade svårt med både takt och koordination. Som vet beskrev det 'det ser ut som om hon är i två delar'. Ingen veterinär behandling.
Equiatrikern var ut igens trax efter och konstaterade att han ansåg att det där var muskelminne och sas satt i huvudet. Hon var inte van med att kunna använda sin kropp fullt ut och visste inte riktigt hur hon skulle göra. Vissa steg var jättebra, sen kom perioder av det där hackiga och knackiga. Om hon fick lite hjälp på traven, t ex genom liten volt så att benen automatiskt kom 'rätt' så hade hon lättare, men på stor volt där hon skulle sköta det själv var det värre. Equiatrikern ordinerade att hon skulle sättas i arbete igen utan restriktioner för att bygga upp sig och komma underfund med hur hon skulle använda sin kropp. Han rek ganska 'tuff' träning, varannandagsträning och omväxlande, och avbryta strax innan hon började svettas.
Det blev dock ingen varannandagsträning pga en massa omständigheter efter varandra. Hon har dock gått litegrann, mer eller mindre mycket i perioder. I början i november red jag ett par ggr och tog då några travsteg under ryttare och hon kändes HEMSK, en låghalt passgångare på fyllan hade varit behaglig i jämförelse.
Sedan red jag i början på januari igen, eller om det var slutet på dec, sak samma, och då fanns traven där, och den var riktigt trevligt (känslan). Dock inte longerat 'i modern tid' men det hon springer i hagen så ser det helt annorlunda ut och det har dykt upp en riktigt trevlig trav som är både jämn och ffa bakbens/bakdelsaktiv.
4/1 skulle vi ha ÅB, men då kom vi inte iväg (-20 så transportfan frös ihop, fick inte ner rampen). Ny tid 20/1 (idag alltså).
I onsdags (18/1) var equiatrikern här igen. Damen fortfarande rak, dock spänd och ffa öm vä sida bakdelen, equiatrikern tror hon kan gjort en ny liten vurpa och slagit i. Lite spänd hö sida bakdel med (men ej öm), men damen vääxer igen, och dessutom har det varit pulssnö etc så han trodde det var en (i sammanhanget hälsosam) kombination av lite växtvärk samt träningsvärk. I övrigt inget att anmärka på.
Idag skulle vi då varit på ÅB, men jag valde att inte åka pga det snorhala väglaget, ville inte ge mig ut med hästtransport 'i onödan' på sådan här halka i komb med fredagsstressade idioter i trafiken.
Nu funderar jag på om jag ska boka ny tid i feb (Jag har inte möjlighet att komma ifrån jobbet innan dess), eller om jag ska skita i ÅB och köra på sålänge det känns bra, och åka in och kolla henne i typ april/maj istället?
FÖR att vänta talar ju att hon som jag upplever mår bättre än nånsin. Samtidigt, litet skit syns dåligt så det KAN ju finnas ngt där. Och där ser jag det ur två synsätt med - finns där ngn liten ledreaktion pga en simpel vrickning t ex, och jag kör på och vi får samma status som innan så är ju det vilseledande och onödigt. Om hon däremot är påväg att rasa igen, så sålänge hon inte lider av det påverkar det inte, rasar hon igen utan anledning är det game over.
Dessutom om man väntar och hon är bra i april/maj har jag fått svar på kuggfrågan om hon tål arbete alls. (dvs även om jag åker in nu, ska hon in i april/maj ändå).
Dock finns det ju vissa felkällor. Sådana där svårbedömbara när man har med unga, outbildade hästar att göra. Hon har börjat tjafsa mot bettet t ex. Kan bero på bettbyte, trots/trams, otålighet, tänder eller att hon är ofräsch. Med ledning av hur det förekommen och att det inte är kontinuerligt (dvs hon kan vara hur fin som helst med och inte tjafsa) tror jag mer på bettbytet och/eller tänder. (Och tänder kan jag ju kolla på hemmaplan om så är). Men det kommer ju (antagligen/troligen) komma åtskilligt flera situationer där man endera kan se det som 'unghästtrams' eller som 'kanske har ont'. Så på ett sätt vore det väldigt skönt att veta dagens status så att säga. Samtidigt är det ju en del pengar vi talar om för att göra ngt som kanske är onödigt i realiteten.
Den springande punkten är ju risken för att jag ev kan försämra något om jag inte åker in nu utan tutar på sålänge det känns bra, och åker in i vår när hon är igång och ser hur hon tålt det. Och visst ser jag en möjlighet, men den känns tämligen liten..
Någon som hängde med i surret och luddet och fattar hur jag menar och har några åsikter? (Som vanligt är jag ute efter om jag missat någon aspekt jag glömt tänka på)
Men Senaste besöket var 30/10, då var damen lägesrättad av kiropraktor 7 veckor innan efter multipel snedhet. En vecka innan besök var hon fortfarande rak.
På besöket så var all ledhälta borta (!!) däremot hade hon en ganska rejäl rörelsestörning (ej hälta!) bak, ffa i trav på böjt spår, såg ut som om hon inte riktigt hängde ihop och hade svårt med både takt och koordination. Som vet beskrev det 'det ser ut som om hon är i två delar'. Ingen veterinär behandling.
Equiatrikern var ut igens trax efter och konstaterade att han ansåg att det där var muskelminne och sas satt i huvudet. Hon var inte van med att kunna använda sin kropp fullt ut och visste inte riktigt hur hon skulle göra. Vissa steg var jättebra, sen kom perioder av det där hackiga och knackiga. Om hon fick lite hjälp på traven, t ex genom liten volt så att benen automatiskt kom 'rätt' så hade hon lättare, men på stor volt där hon skulle sköta det själv var det värre. Equiatrikern ordinerade att hon skulle sättas i arbete igen utan restriktioner för att bygga upp sig och komma underfund med hur hon skulle använda sin kropp. Han rek ganska 'tuff' träning, varannandagsträning och omväxlande, och avbryta strax innan hon började svettas.
Det blev dock ingen varannandagsträning pga en massa omständigheter efter varandra. Hon har dock gått litegrann, mer eller mindre mycket i perioder. I början i november red jag ett par ggr och tog då några travsteg under ryttare och hon kändes HEMSK, en låghalt passgångare på fyllan hade varit behaglig i jämförelse.
Sedan red jag i början på januari igen, eller om det var slutet på dec, sak samma, och då fanns traven där, och den var riktigt trevligt (känslan). Dock inte longerat 'i modern tid' men det hon springer i hagen så ser det helt annorlunda ut och det har dykt upp en riktigt trevlig trav som är både jämn och ffa bakbens/bakdelsaktiv.
4/1 skulle vi ha ÅB, men då kom vi inte iväg (-20 så transportfan frös ihop, fick inte ner rampen). Ny tid 20/1 (idag alltså).
I onsdags (18/1) var equiatrikern här igen. Damen fortfarande rak, dock spänd och ffa öm vä sida bakdelen, equiatrikern tror hon kan gjort en ny liten vurpa och slagit i. Lite spänd hö sida bakdel med (men ej öm), men damen vääxer igen, och dessutom har det varit pulssnö etc så han trodde det var en (i sammanhanget hälsosam) kombination av lite växtvärk samt träningsvärk. I övrigt inget att anmärka på.
Idag skulle vi då varit på ÅB, men jag valde att inte åka pga det snorhala väglaget, ville inte ge mig ut med hästtransport 'i onödan' på sådan här halka i komb med fredagsstressade idioter i trafiken.
Nu funderar jag på om jag ska boka ny tid i feb (Jag har inte möjlighet att komma ifrån jobbet innan dess), eller om jag ska skita i ÅB och köra på sålänge det känns bra, och åka in och kolla henne i typ april/maj istället?
FÖR att vänta talar ju att hon som jag upplever mår bättre än nånsin. Samtidigt, litet skit syns dåligt så det KAN ju finnas ngt där. Och där ser jag det ur två synsätt med - finns där ngn liten ledreaktion pga en simpel vrickning t ex, och jag kör på och vi får samma status som innan så är ju det vilseledande och onödigt. Om hon däremot är påväg att rasa igen, så sålänge hon inte lider av det påverkar det inte, rasar hon igen utan anledning är det game over.
Dessutom om man väntar och hon är bra i april/maj har jag fått svar på kuggfrågan om hon tål arbete alls. (dvs även om jag åker in nu, ska hon in i april/maj ändå).
Dock finns det ju vissa felkällor. Sådana där svårbedömbara när man har med unga, outbildade hästar att göra. Hon har börjat tjafsa mot bettet t ex. Kan bero på bettbyte, trots/trams, otålighet, tänder eller att hon är ofräsch. Med ledning av hur det förekommen och att det inte är kontinuerligt (dvs hon kan vara hur fin som helst med och inte tjafsa) tror jag mer på bettbytet och/eller tänder. (Och tänder kan jag ju kolla på hemmaplan om så är). Men det kommer ju (antagligen/troligen) komma åtskilligt flera situationer där man endera kan se det som 'unghästtrams' eller som 'kanske har ont'. Så på ett sätt vore det väldigt skönt att veta dagens status så att säga. Samtidigt är det ju en del pengar vi talar om för att göra ngt som kanske är onödigt i realiteten.
Den springande punkten är ju risken för att jag ev kan försämra något om jag inte åker in nu utan tutar på sålänge det känns bra, och åker in i vår när hon är igång och ser hur hon tålt det. Och visst ser jag en möjlighet, men den känns tämligen liten..
Någon som hängde med i surret och luddet och fattar hur jag menar och har några åsikter? (Som vanligt är jag ute efter om jag missat någon aspekt jag glömt tänka på)
Och kontrollmaniAlex skulle ju självklart egentligen vilja ha en veterinär som bodde i stallet och kunde kolla hästarna varje dag - morgon och kväll *s*. Men det är ju just kontrollmani, och frågan är ju om att åka in med unghästen nu är just ett utslag av kontrollmanin?
