Undernärd häst fick avlivas – kvinna döms för djurplågeri

En vanvårdad häst upptäcktes efter en brand, och konstaterades vara i så pass dåligt skick att den behövde avlivas. Efter en obduktion togs fallet till domstol, som nu dömer hästägaren för djurplågeri.

 

[tanten]

Löjligt lågt straff för att pläga ett djur så.

 

[Grazing]

Undrar så när djurens liv ska bli mera värda och att det faktiskt ska bli konsekvenser att vanvårda dom.

 

[Krystalline]

Löjligt lågt straff för att pläga ett djur så.

Verkligen helt bedrövligt.

 

[BornAgain]

Dagsboten är lägsta tänkbara, vilket tyder på att det helt enkelt inte finns några pengar (om inga barn finns i hushållet är det en inkomst på högst ca 8000-9000 i månaden). Även en låg dagsbot är i sådana fall ett rejält kännbart straff (i den typen av ekonomi är det ungefär som om en Svensson får böta 250 000).

Inga pengar och den typen av vanvård tyder på att det snarare handlar om misär och sjukdom och inte nödvändigtvis ondska. Så en adekvat fråga kanske är varför lämnas sjuka människor vind för våg, till men för både dem själva och dem som hamnar i deras väg? Varför fångar ingen och inget upp "the crazy cat ladies" innan det går helt åt helvete?

 

[Grazing]

Inga pengar och den typen av vanvård tyder på att det snarare handlar om misär och sjukdom och inte nödvändigtvis ondska. Så en adekvat fråga kanske är varför lämnas sjuka människor vind för våg, till men för både dem själva och dem som hamnar i deras väg? Varför fångar ingen och inget upp "the crazy cat ladies" innan det går helt åt helvete?

Fast det är faktiskt aldrig en ursäkt att vanvårda sina djur så extremt att dom får tas bort. Det finns inga ursäkter. Trots ett dåligt mående och sjukdomar så har man ett ansvar för saker och ting i livet. Det går inte hela tiden att skylla på samhället såfort någon gör något för att den mår dåligt.

Och det borde vara så att om personen var i så extremt dåligt skick att den faktiskt inte visste vad den gjorde pga någon typ psykos så räknas det säkert som förmildrande omständigheter.

Och ondska handlar det säkerligen extrem sällan om i såna här fall. Det är det nog få som tror.

 

[BornAgain]

Fast det är faktiskt aldrig en ursäkt att vanvårda sina djur så extremt att dom får tas bort. Det finns inga ursäkter. Trots ett dåligt mående och sjukdomar så har man ett ansvar för saker och ting i livet. Det går inte hela tiden att skylla på samhället såfort någon gör något för att den mår dåligt.

Och det borde vara så att om personen var i så extremt dåligt skick att den faktiskt inte visste vad den gjorde pga någon typ psykos så räknas det säkert som förmildrande omständigheter.

Och ondska handlar det säkerligen extrem sällan om i såna här fall. Det är det nog få som tror.

det gäller samma sak när man straffar folk som när man straffar djur: Vad vill man åstadkomma?

Vill man känna sig förmer så kan vi ju bränna folk på torget - "man måste alltid ta hand om sina djur och barn" (och det räknar vi ju allt med att vi själva alltid kommer att kunna, för vi är ju bättre. Vi kommer aldrig att bli sjuka eller förlora vår inkomst... vi kommer alltid att kunna ta hand om oss själva och dem omkring oss. Blir vi dementa kommer vi att veta det år innan och adoptera bort både djur och barn till jättebra hem - för sådan finns det ju naturligtvis en uppsjö av för våra halvgamla sällskapsdjur)

Kanske kan man också hindra människor som är ensamma, sjuka och/eller fattiga eller bara äldre från att skaffa djur om man har riktigt drakoniska straff i den här typen av situationer. (Men med tanke på hur mycket glädje många i en utsatt situation har av sina djur och att de flesta av dem tar ganska bra hand om djuren, så är frågan om inte förlusten i både människo- och djurvälfärd blir väldigt stor. Ofta skapar en älskad katt eller hund en förankring till livet som spar tusentals skattekronor i vård etc - man kanske kunde ge lite tillbaka till de djuren genom att se till dem och deras hussar och mattar?)

Man kan inte straffa bort att folk hamnar i situationer där de faktiskt inte kan ta hand om sig själva.

Och det blir lite underligt om man så hårt fördömer den här typen av situationer - när man samtidigt äter broiler eller fläsk (ihjälgasningen av grisar ) För man får ju aldrig någonsin på några villkorsvis plåga djur - utom på det av oss godkända sätten.

 

[Grazing]

det gäller samma sak när man straffar folk som när man straffar djur: Vad vill man åstadkomma?

Vill man känna sig förmer så kan vi ju bränna folk på torget - "man måste alltid ta hand om sina djur och barn" (och det räknar vi ju allt med att vi själva alltid kommer att kunna, för vi är ju bättre. Vi kommer aldrig att bli sjuka eller förlora vår inkomst... vi kommer alltid att kunna ta hand om oss själva och dem omkring oss. Blir vi dementa kommer vi att veta det år innan och adoptera bort både djur och barn till jättebra hem - för sådan finns det ju naturligtvis en uppsjö av för våra halvgamla sällskapsdjur)

Kanske kan man också hindra människor som är ensamma, sjuka och/eller fattiga eller bara äldre från att skaffa djur om man har riktigt drakoniska straff i den här typen av situationer. (Men med tanke på hur mycket glädje många i en utsatt situation har av sina djur och att de flesta av dem tar ganska bra hand om djuren, så är frågan om inte förlusten i både människo- och djurvälfärd blir väldigt stor. Ofta skapar en älskad katt eller hund en förankring till livet som spar tusentals skattekronor i vård etc - man kanske kunde ge lite tillbaka till de djuren genom att se till dem och deras hussar och mattar?)

Man kan inte straffa bort att folk hamnar i situationer där de faktiskt inte kan ta hand om sig själva.

Och det blir lite underligt om man så hårt fördömer den här typen av situationer - när man samtidigt äter broiler eller fläsk (ihjälgasningen av grisar ) För man får ju aldrig någonsin på några villkorsvis plåga djur - utom på det av oss godkända sätten.

Fast det handlar mycket om att visa vad som är okej och inte och faktiskt få folk att tänka till innan dom skaffar barn och djur osv. Att det är levande varelser dom tar ansvar för. Att det måste vara mera eftertanke bakom och att det faktiskt är viktigt att känner man att man inte klarar av det så skaffa hjälp eller skaffa andra hem åt djuren.

Man kan vara hur utsatt som helst, man kan må ruskigt dåligt och det går ändå att ta hand om djuren. Jag har sett många många hemlösa med hundar och dom sätter då hunden i första hand, tar den till veterinären när dom har gratis vårderbjudande för hemlösa etc. Det finns inga ursäkter.

Man får må dåligt och ha djur, djur är bara bra att ha när man mår dåligt men man får inte missköta dom för det, känner man att man inte klarar av det måste man se till att skaffa hjälp.

Åsikterna om att "personen var säkert psykiskt sjuk eller mådde dåligt" gör ju enbart och endast att folk tillslut tror att dom som mår dåligt och kämpar inte klarar av att ha djur. Så är inte fallet, det handlar faktiskt om ett grundläggande ansvar man känner och tar. Det är mycket upp till en själv. Jag skulle aldrig låta mina djur ta skada av att min ångest en dag är såpass hög att jag inte tar mig ur lägenheten liksom, då får jag ringa någon som kan komma och hjälpa mig så dom får sitt grundläggande behov iallafall. Som sagt, det finns inga ursäkter. Djur ska inte lida för att vi tydligen har någon rätt till dom.

Och ja, jag kan tänka mig att jag dömer folk lite hårdare pga att jag själv kämpat och kämpar med ett otroligt dåligt mående i perioder men där djuren aldrig kommit i andra hand. Man förlorar inte ansvaret pga ens mående. Alla som skaffar djur måste vara beredda på att ha någon lösning om måendet blir för dåligt, man får bara inte ha kvar dom och låta dom självdö av svält osv.

 

[lil-sis]

Fast det handlar mycket om att visa vad som är okej och inte och faktiskt få folk att tänka till innan dom skaffar barn och djur osv. Att det är levande varelser dom tar ansvar för. Att det måste vara mera eftertanke bakom och att det faktiskt är viktigt att känner man att man inte klarar av det så skaffa hjälp eller skaffa andra hem åt djuren.

Man kan vara hur utsatt som helst, man kan må ruskigt dåligt och det går ändå att ta hand om djuren. Jag har sett många många hemlösa med hundar och dom sätter då hunden i första hand, tar den till veterinären när dom har gratis vårderbjudande för hemlösa etc. Det finns inga ursäkter.

Man får må dåligt och ha djur, djur är bara bra att ha när man mår dåligt men man får inte missköta dom för det, känner man att man inte klarar av det måste man se till att skaffa hjälp.

Åsikterna om att "personen var säkert psykiskt sjuk eller mådde dåligt" gör ju enbart och endast att folk tillslut tror att dom som mår dåligt och kämpar inte klarar av att ha djur. Så är inte fallet, det handlar faktiskt om ett grundläggande ansvar man känner och tar. Det är mycket upp till en själv. Jag skulle aldrig låta mina djur ta skada av att min ångest en dag är såpass hög att jag inte tar mig ur lägenheten liksom, då får jag ringa någon som kan komma och hjälpa mig så dom får sitt grundläggande behov iallafall. Som sagt, det finns inga ursäkter. Djur ska inte lida för att vi tydligen har någon rätt till dom.

Och ja, jag kan tänka mig att jag dömer folk lite hårdare pga att jag själv kämpat och kämpar med ett otroligt dåligt mående i perioder men där djuren aldrig kommit i andra hand. Man förlorar inte ansvaret pga ens mående. Alla som skaffar djur måste vara beredda på att ha någon lösning om måendet blir för dåligt, man får bara inte ha kvar dom och låta dom självdö av svält osv.

Rätt så många av de som inte tar tillräckligt väl hand om sina djur eller barn förmår inte bättre. De _kan_ inte. Och en del inser eller förstår inte att det är så, att de inte kan.

Och då tycker jag att det är mycket viktigare att samhället skyddar än att samhället straffar. Jag tror att det senare också leder till att fler (djur och barn) far illa därför att man gömmer sig.

 

[MiaMia]

Fast det handlar mycket om att visa vad som är okej och inte och faktiskt få folk att tänka till innan dom skaffar barn och djur osv. Att det är levande varelser dom tar ansvar för. Att det måste vara mera eftertanke bakom och att det faktiskt är viktigt att känner man att man inte klarar av det så skaffa hjälp eller skaffa andra hem åt djuren.

Man kan vara hur utsatt som helst, man kan må ruskigt dåligt och det går ändå att ta hand om djuren. Jag har sett många många hemlösa med hundar och dom sätter då hunden i första hand, tar den till veterinären när dom har gratis vårderbjudande för hemlösa etc. Det finns inga ursäkter.

Man får må dåligt och ha djur, djur är bara bra att ha när man mår dåligt men man får inte missköta dom för det, känner man att man inte klarar av det måste man se till att skaffa hjälp.

Åsikterna om att "personen var säkert psykiskt sjuk eller mådde dåligt" gör ju enbart och endast att folk tillslut tror att dom som mår dåligt och kämpar inte klarar av att ha djur. Så är inte fallet, det handlar faktiskt om ett grundläggande ansvar man känner och tar. Det är mycket upp till en själv. Jag skulle aldrig låta mina djur ta skada av att min ångest en dag är såpass hög att jag inte tar mig ur lägenheten liksom, då får jag ringa någon som kan komma och hjälpa mig så dom får sitt grundläggande behov iallafall. Som sagt, det finns inga ursäkter. Djur ska inte lida för att vi tydligen har någon rätt till dom.

Och ja, jag kan tänka mig att jag dömer folk lite hårdare pga att jag själv kämpat och kämpar med ett otroligt dåligt mående i perioder men där djuren aldrig kommit i andra hand. Man förlorar inte ansvaret pga ens mående. Alla som skaffar djur måste vara beredda på att ha någon lösning om måendet blir för dåligt, man får bara inte ha kvar dom och låta dom självdö av svält osv.

Men ingen säger att det är okej eller rättfärdigar det för att man talar om orsaker. Att tala om orsaker är en förutsättning för att kunna bedriva någon typ av aktivt arbete för att förebygga att fler drabbas av liknande situationer.

Det är ju bra att du inte förlorar förmågan att fungera och ta ansvar av dina svårigheter. Men det säger ju inte att inte andras svårigheter faktiskt får de konsekvenserna.
Om "folk" har svårt att fatta att psykiskt sjuka inte är en homogen grupp identiska individer som lever i identiska situationer så kan inte det tillåtas att styra över vad man kan prata om eller inte. Om vi inte pratar så kommer de knappast att lära sig mer om ett det inte är så heller.

 

[Valerianovna]

Rätt så många av de som inte tar tillräckligt väl hand om sina djur eller barn förmår inte bättre. De _kan_ inte. Och en del inser eller förstår inte att det är så, att de inte kan.

Och då tycker jag att det är mycket viktigare att samhället skyddar än att samhället straffar. Jag tror att det senare också leder till att fler (djur och barn) far illa därför att man gömmer sig.

Är lite inne på denna linje själv -men- jag tycker också det är viktigt att man försöker förhindra personerna från att skaffa nya djur. Ett djurförbud när man plågat ihjäl en häst (för även om man inte aktivt deltog så var det resultatet i detta fallet) kan väl ses som lämpligt som markering för samhället och förhoppningsvis något litet skydd mot att andra djur ska gå samma öde till mötes. Sedan skulle djurförbuden behöva följas upp bätte också så att de har tilltänkt effekt också.