Under inridning, bockande tjurig unghäst

[lil-sis]

Mitt tips är att ta hjälp. Hjälp är inte = be någon annan prygla upp hästen.

 

[Lovisaleonora]

Skriver som andra: det är dax att ta hjälp. Du reder inte ut situationen själv, gravid eller inte - på två år ska hästen ha kommit längre med målmedveten träning. För HÄSTENS skull.

Av någon anledning tycker hon det är obehagligt att ha dig på ryggen. Kan vara utrustningen, kan vara annat.

 

[Efwa]

Blir otroligt ledsen av era svar. Det här handlar om en ung häst som har haft det otroligt tufft i livet innan , hon har blivit psykiskt och fysiskt vanvårdad. Så nej, jag tänker inte stressa fram något för att ni tycker det. Och nej, jag tänker inte tvinga på henne någon annan ryttare, det här är en ensamhäst utav dess like.

Otroligt dumma o onödiga svar av er.

Fast de svar du fått håller sig på en respektfull nivå och har vinklar som kan vara nyttiga.

Du "har fått reda på" att hon misshandlats men jag undrar om du VET att det är så. Ibland fastnar man också i tanken att man är den enda ryttaren/ägaren som kan ta hand om hästen bäst vilket är mänskligt men kanske inte alltid sant.

Positiv förstärkning är ju jättebra i de flesta lägen, men har du en tanke på att hon kanske kör med negativ förstärkning med dig? Hon blir arg, sur och gör saker (obehagligt för dig) tills du hoppar av eller slutar kräva saker av henne. Då slutar hon lägga på dig negativa saker

 

[akleja]

För att göra en lång historia kort...:
Sommaren 2014 köpte jag min prinsessa, då var hon 3 år , inkörd och påstådd sutten på. Dåligt hanterad och uppfostrad.
Eftersom fd ägaren berättade för mig att hon ridit henne utan problem, så hoppade jag upp. Vi skrittade en stund i paddocken, nästa gång skrittade vi ut i skogen. MEN, tredje gången så hann jag bara upp innan hon reste sig , backade , småbockade och kickade. Hade i samma veva fått veta att jag var gravid med fjärde barnet, hoppade därför av och tänkte det inte var värt att riskera något. Under tiden jag är gravid så får jag veta att hon blivit otroligt illa behandlad av fd ägaren. Hon har svårt att lita på människor, och tror att hon ska få stryk. Samtidigt får jag veta att hästen aldrig ens är sutten på..
Jag börjar om med tillitsövningar och ledarskapsträning. Vi tömkör utan problem. Nu har tid gått och hittills har vi tränat massor , hon litar på mig. Vi gör alla övningar med klicker, hon älskar det. Vi har tränat massor med sadel då det var hennes stora problem förut, hon blev otroligt nervös av den men nu går det jättebra . Förra veckan ställde jag henne vid uppsittningspallen som vi tränat, och jag hoppade upp. Hon stod stilla, väntade på klicket och belöning för att veta att hon gjort rätt. Hoppade av och gjorde om uppsittningen några gånger , utan problem. (Har givetvis hängt på henne innan jag hoppade upp)
Nu till problemet... det räcker med att hon tar 2 steg framåt, så blir hon tjurig, skriker (typiskt sto som skriker), sparkar och småbockar. När jag hoppat av är hon nöjd, igen..
Hur hade ni gått vidare med detta? Hon är inte hästen man rappar till med spöet för minsta lilla heller, hon litar på mig och vill inte att hon tappar förtroendet som hon gjort för så många människor förut..
Kan beteendet ha å göra med den gången då jag red och hon gjorde likadant , att jag hoppade av den gången?

Jag har ett misshandelsfall så har viss erfarenhet av det. Det jag lärt mig är att såna hästar måste ha en ledare de respekterar till 100% (nja, hur nära man nu kommer...). Annars blir det kaiko I huvudet och de faller tillbaka I gamla mönster. Så även om din hast nog gillar dig är det inte säkert att hon ser dig som en tillräckligt 'mäktig' ledare. Därför är det bra att ta hjälp. Det gjorde jag - av folk som sett hundratals problemhästar. Själv är jag amatör och har hanterat en handful. Det är skillnad. En annan fördel med att ta hjälp av en erfaren är att man lättare kan lista ut om problemen har en fysis orsak.

 

[EmmaW]

Jag förstår vad du menar med att det har tagit tid pga av barn och graviditet och det är inget jag ifrågasätter. Men antingen så lägger du ner totalt engagemang och löser problemet eller fortsätter som du gör och står stilla där du är.

Jag har själv ridit in flera unghästar där bakgrunden har varit allt annat än trevlig. Den ena visste vi inte ens om hon skulle överleva när jag hämtade hem henne. Den andra var som en bomb att hantera på alla sätt och vis i både rädsla och ilska. Dom är i dag båda trygga lugna individer.
Man måste släppa det som har hänt dessa hästar när man rider in dom. Alla hästar oavsett bakgrund kan bete sig som din. Det viktigaste är att läsa av hästen och ge den tydliga ramar och tydligt förklara vad man vill och ber den om.
Du skriver inte om du har gjort detta förr? Har du haft unghästar förut och ridit in eller är det din första? Oavsett om man är erfaren eller inte kan man behöva hjälp på olika vis i inridningen av en unghäst. Vid sin första unghäst bör man alltid ta hjälp, om inte annat för sin häst skull så den får en bra start.
Någonstans måste man komma i håg att hästar är smarta och dom arbetar inte i onödan. Vi hade en unghäst som gick klockrent att rida in, en dag blev den rädd och hoppade åt sidan och ryttaren föll av. Efter det hoppade den åt sidan så fort den inte förstod, så fort den inte ville eller något nytt presenterades. En annan ryttare hoppade upp som satt kvar och problemet försvann så fort ryttaren satt kvar.
Din häst är känslig och litar inte på andra människor men kommer heller aldrig att göra det om du inte utsätter henne för andra människor.Och det behöver inte ske successivt. Ju fortare hon utsätts för något desto fortare kommer det bearbetas och försvinna. Du gör henne ingen tjänst genom att alltid vara försiktig pga av hennes förflutna. Det är inte heller ovanligt att hästar som har blivit hårt hanterade sen när dom får en mer normal hantering kan bli utåtagerande genom att testa gränserna för vad som är okej. En del kan bitas, en del kan börja sparkas, en del kan börja bocka i ridningen osv. Självklart finns det dom som inte blir utåtagerande också.

Släpp det förflutna, ta hjälp av någon kunnig och ge dig själv och din häst en bra start på ert liv tillsammans

 

[Similitude]

Jag säger som flera andra, ta hjälp. Det innebär inte att du är misslyckad eller att hästen inte fungerar. Ni fungerar just nu inte tillsammans.
Jag köper inte att en häst bara kan vara en enmanshäst. Jag har hört det mängder av gånger. Slakthusen borde vara fulla med alla dessa "enmanshästar" när ägarna inte längre kan/vill/orkar ta hand om sina enmanshästar. För ingen annan kan ju ta hand om dom. Eller?
En häst kan däremot *föredra* en viss person. Med respekt, träning och tålamod så kan nog en tränare hjälpa till med din häst så att du och din häst mår bra av varandra.

 

[Solis]

Nu sökte jag endast TIPS , inte påhopp. Det är inte den första häst jag rider in då jag är utbildad inom häst och även jobbat många år. Utan detta är en väldigt speciell häst och därför sökte jag TIPS från såna som kanske har haft liknade problem, det är bara det jag vill ha tips på , inget annat tack å hej

Du har fått tips och ingen har hoppat på dig alls. Men uppenbarligen är inte svaren sådana du vill ha. Om hästen nu är så extremt svår så kan du nog inte förvänta dig att få svar via ett nätforum. Så ett konkret tips är att du tar hjälp av en erfaren tränare. Då du är utbildad och van så känner du säkert till någon sådan.

 

[purity_666]

Är sadeln kollad? Det är ju en unghäst och de ändrar sig massor i kroppen så om sadeln låg bra för 2 år sen är det inte säkert att den ligger bra nu

 

[Ridinglady]

Det som är svårt när man som hästägare får ett problem med sin häst är att veta vem man ska lyssna på och ta hjälp av ...Det finns väldigt många som tycker saker - allt från att ta det väldigt lugnt och försiktigt på egen hand till att lämna den till ngn som spöar upp den rejält ... Lösningen är aldrig svart eller vit - man måste i slutänden försöka hitta sin egen väg och den lösning man är bekväm med. Vad som är möjligt för en är inte alltid möjlig för en annan - att lämna bort sin häst för korrigering kan lätt kosta 10 000 och de pengarna har inte alla - och en del vill inte lämna bort av andra anledningar. Jag t ex tror att frestelsen att spöa min häst till lydnad för att nå ett kortsiktigt resultat skulle vara stor ( jag erkänner att jag har hemfallit åt att ta till både spö och sporre - det funkar bara kortsiktigt och jag skäms över mitt primitiva beteende mot hästen ...) och det tror jag inte är rätt väg att gå. Det är väl här ett diskussionsforum som Buke har en funktion - man kan få tips och råd som man kan fundera över och förhålla sig till utifrån just den situation man är i.
Här vill TS ha tips vad TS kan göra - att man kan lämna bort sin häst kan väl TS räkna ut själv - så det blir mer konstruktivt att ge tips på vad TS kan pröva själv om TS vill, tycker jag.

 

[Raderad medlem 6459]

Så kommentera endast om du varit i en liknande situation och har tips. Allt annat är ointressant.

Fast du kan inte styra tråden så, det funkar liksom inte.

 

[Cherarriduracell]

Jag har svårt att tro att en häst är så svår att det skulle vara omöjligt för ett proffs att hjälpa till. Hästar överlag gillar att känna sig trygga, proffs har system och strategier för att få hästen att känna sig trygg och utvecklas därifrån. De har även sett många hästar och har därmed kanske en "större verktygslåda" än man själv har som hästägare. Det spelar inte så stor roll att man gjort ditten och datten innan, jag upplever att ridning och hästutbildning är en färskvara som hänger MYCKET på min egen fysik. Jag skogsmullered 1-2 år och har nu jättesvårt att rida "ordentligt" igen. Jag saknar fysiken och därmed balansen och råkar därför sätta hästen lite i skiten när jag vinglar omkring. Jag har inte fått barn själv men jag kan tänka mig att man tappar lite ridkondition och stabilitet av det också. Det är inget fult att inte reda ut sin häst helt själv. Däremot skulle jag själv klättra på väggarna om jag kom INGENSTANS trots idogt slit. Det finns många proffs med bra rykte, jag skulle ta hjälp av ett sådant. Inte nödvändigtvis lämna bort hästen, men bjuda hem utbildaren eller köra iväg hästen på träningar så ni får hjälp att komma framåt.

 

[akleja]

Lite trådkap. Jag tror inte på enmanshästar men jag tror på duktiga hästmänniskor. På den tiden min ponny var riktigt panikslagen och framför allt rädd för män tog vi henne vid ett tillfälle på en dressyrkurs som pågick några dagar. Tränaren som höll I den (en man) nonchalerade ponnyn totalt. Vi markte hur hon liksom började smyga sig närmare och närmare honom när tillfälle gavs. På tredje dagen gick hon fram och tog tag I hans skjorta med tänderna för att äntligen få hans uppmärksamhet. Hade vi bestämt oss för att lämna denna "enmannsponny" kvar till dressyrtränaren hade hon bara sagt "Tack och hej!" för hon hade hittat en häftigare människa. Det finns inte manga som den här tränaren, men de finns. Han hade ett långt hästliv bakom sig och utstrålade nog en säkerhet och ett lugn som vår ponny blev väldigt attraherad av.

 

[Efwa]

Här vill TS ha tips vad TS kan göra - att man kan lämna bort sin häst kan väl TS räkna ut själv - så det blir mer konstruktivt att ge tips på vad TS kan pröva själv om TS vill, tycker jag.

Men, hur ska vi veta vad hon kan räkna ut sj'älv och inte. Det blir ju väldigt svårt att ge tips om TS först ska rabbla upp allt som är självklart men å andra sidan verkar det nödvändigt om man inte vill ha tips man redan räknat ut.

Konstigt blir det ju då.

 

[skuggi]

Barbacka funkar inte ännu då hon är otroligt känslig för rörelser. Vi har tränat såå länge på att hon ska acceptera när min tå nuddar hennes mage när jag ska hoppa upp. Tidigare har hon blivit sur över det.

Jag tror ju att du har nyckeln här.
Hon kan inte vara så känslig för rörelser om hon ska ridas.
Alltså, du kan inte sitta på henne förrän hon är trygg med hela din kropp mot hennes, oavsett hur du rör dig.

Vi har en ponny som varit en utmaning, han är känslig och det ställer stora krav på oss som håller på med honom. Man måste vara bestämd och trygg, mjuk och känslig utan att vela och smyga. Har haft honom i 10 år nu tror jag, och gör fortfarande fel ibland.

Det absolut viktigaste han lärt mig är att man måste göra hästen redo.
Börja från marken, kan du ta på henne överallt med dina händer, fötter, ben? Kan du luta dig och trycka dig emot henne utan problem?
Om inte måste du börja där.
Sen ska du kunna hänga dig över henne, barbacka, "flaxa runt" med armar och ben och hon ska vara trygg med det.
Sen är det sadeln, den och vojlock ska du kunna "slänga på" hur som helst(typ). Och det ska vara helt lugnt.
Hon ska både kunna stå och gå lugnt medan ovanstående händer.

När allt detta funkar så skulle jag bli mycket förvånad om det inte bara vore att rida henne.
Om du ändå är osäker så kan man sätta upp en overall fylld med kuddar tex, som man knyter fast ordentligt. Så får hon upplevelsen av "något högt" på ryggen utan att du behöver riskera något eller hoppa av.

Om du fastnar i detta så tycker jag som andra skrivit, att du ska ta hjälp. Det kan hända att du bara behöver lära dig att läsa henne eller bättra på din tajming, det kan vara små saker som gör att man inte kommer framåt.

 

[Ridinglady]

...

Men, hur ska vi veta vad hon kan räkna ut sj'älv och inte. Det blir ju väldigt svårt att ge tips om TS först ska rabbla upp allt som är självklart men å andra sidan verkar det nödvändigt om man inte vill ha tips man redan räknat ut.

Konstigt blir det ju då.

Jag menar helt enkelt att det lätt blir tjatigt när man i svar efter svar påpekar att TS bör lämna hästen till någon annan.

 

[Efwa]

...

Jag menar helt enkelt att det lätt blir tjatigt när man i svar efter svar påpekar att TS bör lämna hästen till någon annan.

Ok, nu förstår jag vad du menar.
Men, ibland kan det vara nyttigt att flera säger samma sak, erfarna och icke. Kanske kan man börja tänka om och fundera lite extra.

Ännu har ingen varit otrevlig eller sagt något som kan upplevas som elakt.

 

[tuaphua]

För att göra en lång historia kort...:
Sommaren 2014 köpte jag min prinsessa, då var hon 3 år , inkörd och påstådd sutten på. Dåligt hanterad och uppfostrad.
Eftersom fd ägaren berättade för mig att hon ridit henne utan problem, så hoppade jag upp. Vi skrittade en stund i paddocken, nästa gång skrittade vi ut i skogen. MEN, tredje gången så hann jag bara upp innan hon reste sig , backade , småbockade och kickade. Hade i samma veva fått veta att jag var gravid med fjärde barnet, hoppade därför av och tänkte det inte var värt att riskera något. Under tiden jag är gravid så får jag veta att hon blivit otroligt illa behandlad av fd ägaren. Hon har svårt att lita på människor, och tror att hon ska få stryk. Samtidigt får jag veta att hästen aldrig ens är sutten på..
Jag börjar om med tillitsövningar och ledarskapsträning. Vi tömkör utan problem. Nu har tid gått och hittills har vi tränat massor , hon litar på mig. Vi gör alla övningar med klicker, hon älskar det. Vi har tränat massor med sadel då det var hennes stora problem förut, hon blev otroligt nervös av den men nu går det jättebra . Förra veckan ställde jag henne vid uppsittningspallen som vi tränat, och jag hoppade upp. Hon stod stilla, väntade på klicket och belöning för att veta att hon gjort rätt. Hoppade av och gjorde om uppsittningen några gånger , utan problem. (Har givetvis hängt på henne innan jag hoppade upp)
Nu till problemet... det räcker med att hon tar 2 steg framåt, så blir hon tjurig, skriker (typiskt sto som skriker), sparkar och småbockar. När jag hoppat av är hon nöjd, igen..
Hur hade ni gått vidare med detta? Hon är inte hästen man rappar till med spöet för minsta lilla heller, hon litar på mig och vill inte att hon tappar förtroendet som hon gjort för så många människor förut..
Kan beteendet ha å göra med den gången då jag red och hon gjorde likadant , att jag hoppade av den gången?

Jag tycker du fått mycket kloka råd.

Just det där med att man måste lägga bort det emotionella är jätteviktigt. Nu menar jag inte att man inte ska ha empati för djuret. Men som hästägare skapar man ofta en himla komplicerad bild kring SIN häst.
Jag jobbar med problemhästar och dressyr. Rider in en hel del..
Nu är min häst förvisso jäkligt svår, även enligt andra.
Men ingen annan häst än mina egna daltar jag med och kräver för lite av. Det just för att jag vet deras historia och på ngt vis förmänskligar dem och gör historian viktigare än var man är idag.
Det är jättejättevanligt! Ens egen häst är så himla speciell för en.

Just med hästar som haft rädslor och man tror haft det dåligt är det jättevanligt att folk smyger kring och inte är avslappnade och utsätter hästen för normala störningsmoment och avsensiterar dem genom att vara nollställd själv. Man är mer inställt på "ah, lilla gullan som det varit så synd om.. nu blir du rädd..". Då BLIR de det.
Det är inte farligt för en häst att reagera på saker. Det viktiga där är att fortsätta att i lagom dos utsätta hästen för det den reagerat på och inte upphöra förrän ångesten naturligt klingat av.
Då kan man behöva se sin gulleplutt upprörd ett tag.
Som proffs med annas häst är det lättare att ta. Man kan bara följa sitt system man vet ger bra effekt(för hästen skull!.. att bli cool är ju skönt för dem.. tänk kbt). Givetvis ska man inte skrämma hästen eller vara dum mot den. Men det är så in i helsikes lättare att träna hästar som man inte vet historian bakom.

Det som är viktigt är hur hästen är idag. Och man arbetar med hur den reagerar idag här och nu.

Jag skulle aldrig sitta på en häst som inte tål att jag rör mig hur jag vill runt den, att jag vidrör den över alla kroppsdelar på olika vis. Innan det är de inte redo.
Och en häst kan inte reagera så mycket för hur man rör sig uppsuttet att det inte går att sitta utan sadel etc.
Börjar man rida på en sån kommer den antingen stanna och gå emot så eller försöka braka iväg och ha av en.
Så jag hade börjat där.. Desensitera den..
Sen lär man in avsuttet att fram betyder fram. Det behöver inte göras med våld - absolut inte!
Men jag tror inte på bara klicker etc.. Man står sig rätt slätt den dagen hästen inte vill något då.
Den måste lyda vissa saker av ren säkerhetsaspekt. Fram och stopp är såna saker. Och den måste tåla vissa saker.. att man rör den och att man inte sitter helt 100 % rätt jämt. Alla kan råka komma ur balans någon gång. Om man inte skolat dem till att det är rent normalt kommer de bli upprörda. Så det är för hästens skull man "gör fel" och sitter märkligt och rör sig hit och dit etc lite för att vänja dem. Så de ska slippa bli rädda/förbannade etc när vi sen råkar göra fel.
Blir en sån häst skraj och hoppar till kanske man hamnar lite fel. Då kan man få en helsikes resa om de inte tål sånt.

Sen ska de givetvis få beröm då de gör rätt. Både eftergift från alla hjälper och kanske smekningar och röst etc..

Men man kör retning(hjälpgivning)- respons(hästen gör rätt)- eftergift(upphöra med hjälper och ge ev beröm).

Jag håller med om att det känns konstigt att inte ta tränarhjälp.
Som tränare ska man ju inte jobba med att bryta ner hästar. Man ska utbilda dem för att de ska få det bättre i livet.
Det kan ju vara så att både du och häst slipper en massa jobbigt genom att en tränare löser det här åt dig - antingen genom att du lämnar dit hästen eller att den kommer ut och har lektioner för dig.

 

[Jfrelin]

@vanerud Vad händer om du inte sitter av? Om du bara sitter kvar tills hon slutar?
Du har ju lärt henne att det är bra att du sitter av.

 

[mackan]

Jag tror TS fått jättemånga svar pga själva rubriken bara i sig och även det grundläggande innehållet .

"Bockande Tjurig unghäst" som rubrik är inte direkt ekvivalent med att förstå att det är en jätterutinerad människa som ber om råd på sociala media ?
Tycker många bra tips och råd getts genomgående i tråden . Att TS sen tycker de råden/svaren är fel och opassliga gör att jag än en gång skakar på huvudet åt att varför frågar man öht på internet om man bara vill ha ett visst svar , alternativt är jätterutinerad ?

TS: definitionen av sociala media ang rådfrågning är att du kommer få svar högt och lågt - utan att någon alls egentligen kan svara utifrån just din situation .

 

[skuggi]

@vanerud Vad händer om du inte sitter av? Om du bara sitter kvar tills hon slutar?
Du har ju lärt henne att det är bra att du sitter av.

Här kan ju det enkla svaret vara att man kanske inte tror sig kunna sitta kvar oavsett. Personligen är jag nog en sån som skulle flyga av rätt lätt om kamelen började stöka.