Två hundar?

[Holdyourhorses]

Det är meckigt med två hundar. Att jag köpte en till är för att min vuxna hund inte är intresserad av att arbeta mer än i begränsad omfattning. Han är en supertrevlig familjehund men ingen träningshund. Jag skulle aldrig kunna göra mig av med honom så därför fick det bli en till. Det svåraste här är att gå i koppel med båda. Det är som att vara på promenad med två fyllon när de kör sitt spaniel-zick-zackande. Men vi kämpar på och det går bättre och bättre dag för dag. Och sedan blir det fyra gånger så smutsigt med två hundar. Typ.

 

[Sel]

Om jag fick välja skulle jag alla gånger ha två hundar! Nu är det Shiban som sätter gränserna i mitt hus, men om (när) jag i framtiden börjar om med valp igen ska jag ganska snart köpa en påläggskalv också så att jag har två hundar i huset.
Mina hundar lekte så gott som aldrig ihop, sov inte ihop... men när tanten gick bort märktes det att de lutat sig mot varandra ändå.

Resa, promenera och annat tyckte jag inte var svårare med två än en och med två rätt små hundar kändes inte kostnaden heller egentligen - och jag är självisk. Jag vet inte hur mitt liv kommer att se ut utan att det alltid finns minst En hund i det. Vill inte ens föreställa mig hur det kommer att bli när jag förlorar Chika, trots att jag förstås har min kissekatt kvar.

 

[Myrten]

I mer än tretton år hade jag två cocker spanieltikar. De hade jättemycket utbyte av varandra. Dock var de så nära i ålder att när den äldsta dog var den yngsta riktigt gammal (nära 14) och därför blev det ingen ny valp då. Det hade inte varit rätt mot den gamla tanten, som fungerade utmärkt som ensamhund den tid hon hade kvar (tio månader).

Nuvarande hunden fyller fyra till sommaren. Hon skulle må bra av att ha en hundkompis, men jag är tveksam till att hon är en bra förebild för en valp + vi ska flytta utomlands. Så vi får se om det blir någon mer. Men bortsett från kostnader (försäkring samt ev hundpassning och veterinärvård - mat tycker jag är nästintill försumbart) var det inte svårare att ha två hundar. Jag hade faktiskt fler alternativ som hundvakter till mina två gamla hundar än jag har till den nuvarande.

Mina gamla hundar bråkade aldrig och skulle det bli en ny kompis till den här förväntar jag mig att de kommer överens. Min nuvarande är snäll mot allt och alla och cocker är generellt lätt att ha i flock.

 

[tuaphua]

Jag har nästan alltid haft två hundar.
Tycker inte det är så värst mycket jobbigare med två.
Jag har små pappisar på ca 3 kg. Hade jag haft två Cane Corso eller brukshundar hade väl både kunnat bli rätt rejält mycket bökigare att ta med dem på diverse och krävt mer träningstid. Plus ökade matkostnader etc.
Mina hundar har också lättskött päls, smutsen glider av den IOM att den är silkig och de luktar inte hund. Det ihop med att de är tysta, sociala och vänliga gör att även de som annars helst inte vill ha hund på besök gärna vill att de följer med. Och folk ber om att få låna dem och vara hundvakt.
Jag tycker dock det är väldiga fördelar för hundarna att ha en kompis av sin egen sort. Våra tjejer kan ju roa sig med att leka med varann om vi människor är sjuka eller jobbar.
Mina hundar har funkat fint med varann(och andra hundar). Två av dem gjorde upp i ca 3 dagar när jag fick hem en av ett radarpar som hos uppfödaren varit mkt vek och hon sen växte hos mig tills den andra i radarparet flyttade till mig 1 år senare. Den som kom sist tyckte den skulle chefa som förr. De rök ihop några ggr. Men löste det och den som vuxit blev den som bestämde.
Nuvarande hundar är halvsyskon med några månader mellan. De är väldigt olika. Och min hund kan nog ibland vara lite less på sin jobbiga lillesyrra. Lillesyrran var väldigt tuff och väldigt hårdhänt och skrämde min mjukis ett bra tag. Men jag byggda upp min på olika vis och nu slänger hon omkull syrran, ställer sig över och fräser som en vettvilling när det går för långt. Och lillsyrran tar det faktiskt numer. Men vi har fått hjälpa till att befästa den relationen.
Numer är det sällan storasyrrans behöver bli arg och de har främst trevligt ihop.

 

[Ajda]

Vi hade en lugn, timid golden och jag hade landat i att hund är inget för mig. Jag älskade vår golden, men thats it.
Sambon gjorde en klassisk sak som kvinnor gör. Frågade om han fick köpa en jakthund, jag sa nej. Han köpte en jakthund.

Det är superhärligt att se glädjen hundarna har i varandra. Vår golden blir 8 år i april. Hon leker som aldrig förr med Essa (jakthunden).
Promenaderna är sådär tycker jag. Essa drar och Alba luktar på blommorna. Jag själv ser ut som Jesus på korset ibland med en hund i vardera hand.

Annars är ingen speciellt krävande vad gäller pälsvård och sånt. Så det lägger vi inte mycket tid på.

Jag tror dock vi bara kommer ha en hund framöver sen när dessa gått ur tiden. En jakthund.

 

[Tajger]

Vi har fem pumi, och det är kanske två för mycket Samtidigt kan jag ju inte välja bort nån av dem Två var superenkelt, vi har tre år mellan de två första. Tredje var helt ok också Fyra och fem är våra egna uppfödningar, och fem var inte meningen att vi skulle behålla, men han kom tillbaka, och vi hade inte hjärta att skicka vidare honom direkt, och nu är han en del av flocken
Men som sagt, två var bara roligt

 

[Lillefrun]

Jag känner att jag alltid vill ha två hundar men tajma in det med var den äldre hunden är i livet också. Som nu, min äldsta var så lätt att ha att göra med. Han hade inga större problem jag var rädd att han skulle föra vidare. Jag ville träna mer och tänkte att det var ett steg som skulle passa bra både för mig och den äldre hunden.

Jag upplevde honom trygg och pigg nog att ta sig an en valp, jag visste att han var snäll mot valpar och var busig och skulle uppskatta en ny kompis. Sen att den nya som kom var totalt galen hade vi inte räknat med.

Min yngsta som är 4 år nu visade sig vara en marodör med ständiga hyss, energi för flera hundar i en. Jag hade nog inte orkat med två sådana hundar.

 

[Linda_A]

Gick för några år sen över till att ha två boxrar samtidigt och nu vill jag aldrig ha bara en igen. Det är så härligt att se vilket utbyte de har av varandra. Men absolut, det är mer jobb, det är dyrare och det är stökigare hemma. Det är också svårare med hundpassning med två stora hanar av bruksras. Träningen blir lite lidande men samtidigt kan man träna bättre om man ser till att växla hund och inte bara nöta på en för att man bokat tid i en hall.

 

[BornAgain]

Jag skulle gärna ha en hund till om jag hade råd - jag behöver ha hundpassning när jag jobbar och det är ett antal tusenlappar per månaden per hund.

Jag tror att Pysslingen skulle dra sig undan och vara mer hund om han hade möjligheten. Rasen är packjägare och en del individer är mer vilda små rovdjur än tamhundar. Han skulle nog vara mindre gosig och mindre villig att göra saker med mig. Men det vore underbart att kunna låta honom få vara mer sig själv. Risken vore att jag hade två små troll som man ibland som människa skulle skymta i ögonvrån.

 

[Springer]

Nu har jag enbart 1 hund, men för det mesta har det varit 2 st. Jag tränar bruks med mina och när den äldste har kommit så långt så att den i det stora hela enbart behöver underhåll har det varit dags för en ny.
Jag har varit noga med att de inte skall bli alltför beroende av varandra så att jag kan åka iväg med den ena och den andra är hemma även fast de är bästisar. Då jag åkt på läger med den ena har den andra fått vara på pensionat. Lika glad när jag lämnade som när jag hämtade. När jag har varit tvungen att ta bort den ena har den andra inte ”sörjt” utan mer varit undrande och kollat runt litet och sen inte mer med det.

 

[Rugge]

Vi utökade familjen med en goldenvalp till sommaren 2023. Vi hade redan en goldenhane på 7 år då. En cool stadig och trygg grabb som varit ett ypperligt föredömme och fantastisk mentor till valpen.

Den absolut största skillnaden är ju att ordna hundvakt. Men hittills har det alltid löst sig,

Mina två har fått en sådan fantastisk relation till varandra, 7 åringen har blommat upp och blivit en riktigt busfarbror. Den leken de har, kan vi 2beningar aldrig ersätta.

Jag tränar dem både enskilt och tillsammans, har inga problem med att lämna dem själv var för sig.

Något jag verkligen vill poängtera är att inte vänta för länge, så att hunden som redan finns i hemmet är för gammal och inte orkar med en intensiv valp/unghund

 

[hollypolly]

Jag föredrar att ha flera hundar men är också sjukpensionär och har all tid i världen och behöver heller sällan hjälp med passning.
Hade jag behövt dagis pensionat eller annan passning regelbundet hade jag hållt mig till en hund eller ingen hund alls.

Men har du tid och intresse tycker åtminstone inte jag att det är jobbigare med fler än en hund bara roligare.