Tuggben (utbruten från Uppdateringstråd nr 24)

[attheedge]

Allt går åt i ett nafs tycker jag... men våra får märgben, ibland revben om jag får tag i fina. En del råhudsben. De har lite gamla horn som de tuggar på i omgångar. Under jaktsäong försöker jag samla på mig så mycket älgben (dvs. från knä till klöv) som det går, de håller länge!

 

[em-pirre]

Det bästa jag hittat var torkade klövar. Fast de var små så låg våra stora greyhounds och gnagde på dem hur länge som helst. Luktar för jävligt. Kan tänka mig att horn hade funkat men nåt sånt här jag aldrig hittat.

Alla andra sorters ben är för farligt för oss. Revben och märgben krossas, tuggfullar sväljs i för stora bitar. Knutar är ännu värre. Knän och andra större delar blev de alla dålig i magen av (åt för snabbt kanske).

 

[Sofie.S]

Har gett valpen buffelhorn nu. Det går sönder lite fortare än vad jag önskar. Men hon är intensiv när hon tuggar på ben.

 

[Gandalf]

Köpte toppen av ett rådjurshorn för länge sen. Det höll två veckor, den var det borta. Fick i present ett annat rådjurshorn; bara att denna gången var det basen av hornet. Tre år senare så är det fortfarande kvar, och en storfavorit att ligga och tugga på.

Vi har också en bit horn (tror det är hjort?) från nedre delen som hunden fick i julklapp julen 2018 och som fortfarande både håller (även om det blivit lite mindre...) och är populärt. Flisar inte alls heller.

 

[Pooh]

Min får Raauh-ben (ox och älg), de håller hyfsat länge.
Hon har också ett par "Pinna-horn" (rådjur från ettåringar), de håller i år.
Och ibland får hon frysta märgben av nöt, de slänger jag efterhand som de blir tråkiga/märglösa.

 

[Enya]

Jag har aldrig haft en hund som skadat sig på något vis på ett märgben eller kunnat bita sönder ett sådant heller, så min hund får alltså tuggben och märgben. Har sett att djuraffärer säljer nåt slags packeterat märgben dyrt, men jag köper mina på coop för 30 kr/kg eller något sådant. Han har fått klövar några gånger och gillar det, jag däremot har svårt för lukten!

 

[Sel]

Jag föredrar stora 'knulor' från nöt eller storvilt. Ibland går det bra med lammlår också. De är mjuka nog att tugga sönder men håller ändå ett tag.
Nu när shiban är ensam vågar jag andra tugg, typ råhud och torkade muskler igen.. men medan tanten var gammal och tänderna lite sämre ville hon gärna svälja sista biten och vi fick en skrämselhicka en gång när jag var tvungen att hjälpa henne få upp den igen.