S
ScissorHands
Har senaste tiden ägnat en del tid på att fundera över en unghäst (ca 3-5år) som jag hanterade en del när jag jobbade på ridskolan.
Han var hemskt lite hanterad, och därför gick jag promenader och lede honom när jag hade tid över.
Vad jag i stort sett försökte göra var att inte trampa på mig, eller gå upp för nära mig hela tiden, utan ha lite avstånd och att få honom uppmärksam och lydig (stanna, svänga och inte dra ner huvudet och äta).
Han har svårt för att koncentrera sig mer än mkt korta stunder, och om jag bad honom att inte skita i mig, utan att hela tiden ha iallafall lite uppmärksamhet på mig, så blev det hemskt hemskt jobbigt tyckte han, och han började tugga skum.
Vad jag egentligen funderar på är om det är dåligt eller bra?
Jag har försökt disskutera det lite med min syster som inte är så där jätte intresserad av det hela kanske Hon påstår iallafall att hon skulle se det som positivt, ett tecken på att han jobbade.
Jag kan tänka mig att det är positivt och att han anstränger sig eller någonting, men jag tycker det låter lite galet, jag förstår om han tuggar lite mjukt och fint på ett bett, men jag kopplar ihop det med en arg/galen hund eller nått... Desutom värkar det lite som om jag krävt lite för mkt av honom om han anstränger sig så pass mkt när jag leder honom?
Jag gick nog aldrig någon längre promenad precis, utan kanske en 10-min eller så som längst. Oftast var det kanske bara ett par varv runt stallet eller så efter och före hans hag-tid.
Var föresten i grimma jag lede honom i.
Han var hemskt lite hanterad, och därför gick jag promenader och lede honom när jag hade tid över.
Vad jag i stort sett försökte göra var att inte trampa på mig, eller gå upp för nära mig hela tiden, utan ha lite avstånd och att få honom uppmärksam och lydig (stanna, svänga och inte dra ner huvudet och äta).
Han har svårt för att koncentrera sig mer än mkt korta stunder, och om jag bad honom att inte skita i mig, utan att hela tiden ha iallafall lite uppmärksamhet på mig, så blev det hemskt hemskt jobbigt tyckte han, och han började tugga skum.
Vad jag egentligen funderar på är om det är dåligt eller bra?
Jag har försökt disskutera det lite med min syster som inte är så där jätte intresserad av det hela kanske Hon påstår iallafall att hon skulle se det som positivt, ett tecken på att han jobbade.
Jag kan tänka mig att det är positivt och att han anstränger sig eller någonting, men jag tycker det låter lite galet, jag förstår om han tuggar lite mjukt och fint på ett bett, men jag kopplar ihop det med en arg/galen hund eller nått... Desutom värkar det lite som om jag krävt lite för mkt av honom om han anstränger sig så pass mkt när jag leder honom?
Jag gick nog aldrig någon längre promenad precis, utan kanske en 10-min eller så som längst. Oftast var det kanske bara ett par varv runt stallet eller så efter och före hans hag-tid.
Var föresten i grimma jag lede honom i.