Tror ni på övernaturliga fenomen?

[Voeux]

I sann höstanda har jag börjat lyssna på Creepypodden, Mytologier och annat ruskigt. Tror ni på sådant som anses övernaturligt?

Personligen gör jag det som regel inte. Jag tror dock att de som vittnar om övernaturliga fenomen verkligen gör det, och har sannolikt sett och upplevt det som de berättar om. Hjärnan är dock hemskt komplex och tricky, en övernaturlig upplevelse kan bero på många olika högst vetenskapliga anledningar. Med det sagt så är en del saker lite svårförklarat, och ibland kan jag tycka att det är roligt att leka med tanken att det finns mer där ute.

 

[strawberrysylt]

Väldigt intressant ämne tycker och ska jag säga ja eller nej så blir det ett ja, jag tror på det.

Men, med det sagt så tittar/lyssnar jag inte på program/poddar om det, då jag lätt tycker det blir överdrivet.

 

[Happimess]

I sann höstanda har jag börjat lyssna på Creepypodden, Mytologier och annat ruskigt. Tror ni på sådant som anses övernaturligt?

Personligen gör jag det som regel inte. Jag tror dock att de som vittnar om övernaturliga fenomen verkligen gör det, och har sannolikt sett och upplevt det som de berättar om. Hjärnan är dock hemskt komplex och tricky, en övernaturlig upplevelse kan bero på många olika högst vetenskapliga anledningar. Med det sagt så är en del saker lite svårförklarat, och ibland kan jag tycka att det är roligt att leka med tanken att det finns mer där ute.

I regel: nej.

Jag är blivande forskare, jag tror på vetenskap - men jag är också införstådd med vetenskapens begränsningar och ju mer jag lär mig om forskning, ju mer förstår jag att det finns saker som inte kan förklaras.

Jag har haft övernaturliga upplevelser som har fått fullkomligt naturliga förklaringar (sömnparalyser och enstaka hörselhallucinationer). Så brukar det ju vara: ofta är den enklaste förklaringen den rätta.

Med det sagt, så har jag haft några riktigt äckliga upplevelser på gården där hästen står. Jag har haft flera obehagliga upplevelser av att höra saker men också "känna saker" på ett sätt som jag som rationell person inte alls kan förklara. Det kan låta så lite och så löjligt, men det har varit så STARKT. Som när jag släppte hästen i sommarhagen en bit från stallet (men närmare herrgårdshuset) och helt plötsligt känner att "nu är jag inte ensam här. Det går någon bredvid mig". En helt solklar närvaro, jag kunde verkligen peka exakt där jag kände att personen befann sig. Jag kunde se håren på den sidan av kroppen resa sig på armen och det blev kallt, bara på den sidan. Och jag kunde verkligen dra ett streck i marken exakt var jag inte längre hade sällskap.
Ringde upp stallkamraten efteråt och inledde med "nu kommer du tycka jag är jättelöjlig, men..." och när jag berättat sa hon i princip bara "var det en man eller kvinna?" och till min egen förvåning kunde jag bara spontant svara "man". "Samma här", sa hon då, för hon hade haft exakt samma upplevelse på exakt samma ställe på exakt samma sätt.

Det fanns en helt fantastisk reddit-tråd som handlade om "glitches in the matrix" som innehöll, om de nu var sanna (jag är naiv nog att tro att många var det), många berättelser om saker som gränsade till det övernaturliga. Kan verkligen rekommendera.

 

[Badger]

I sann höstanda har jag börjat lyssna på Creepypodden, Mytologier och annat ruskigt. Tror ni på sådant som anses övernaturligt?

Personligen gör jag det som regel inte. Jag tror dock att de som vittnar om övernaturliga fenomen verkligen gör det, och har sannolikt sett och upplevt det som de berättar om. Hjärnan är dock hemskt komplex och tricky, en övernaturlig upplevelse kan bero på många olika högst vetenskapliga anledningar. Med det sagt så är en del saker lite svårförklarat, och ibland kan jag tycka att det är roligt att leka med tanken att det finns mer där ute.

Nej, tyvärr, det hade ju varit jättekul att tro på änglar eller djävlar eller gudar eller så. Helst någon trädgud eller modergudinna. Vore så coolt att ha en hustomte! Men det är helt omöjligt, lyckas inte ens tro på korsvägar och baka bröd med mensblod i trots att jag gjorde ett försök (att tro på det, hade fått en häxbok, baka med mensblod kändes bara för äckligt) någon eftermiddag när jag var 14.

Speciellt hade jag gillat att vara magiker, med svärd, eller ha en tam drake såklart!

(Spöken, tarotkort, andar och sådant tycker jag tyvärr är långtråkiga också som icke existerande, så jag gissar att creepypodden inte är för mig, men oknytt och gudar lite roligare. Myter och sagor är bäst.)

Jag hade nog gärna trott på Storsjöodjuret, vore det inte fantastiskt med en gigantisk överlevande någonting i Storsjön. Men tyvärr verkar de ha letat på ganska bra Är alltid sugen på att tro på saker tills jag blir besviken, men vissa är bara för svåra (Feng Shui och sådant). Att Kung Arthur funnits, lite lättare, men det verkar praktiskt taget kört det med.

 

[Happimess]

Nej, tyvärr, det hade ju varit jättekul att tro på änglar eller djävlar eller gudar eller så. Helst någon trädgud eller modergudinna. Vore så coolt att ha en hustomte! Men det är helt omöjligt, lyckas inte ens tro på korsvägar.

Ungefär så där har jag känt med att vara religiös, gud vad roligt det hade varit, och vilken gemenskap. Men det är stört omöjligt

 

[Voeux]

(Spöken, tarotkort, andar och sådant tycker jag tyvärr är långtråkiga också som icke existerande, så jag gissar att creepypodden inte är för mig, men oknytt och gudar lite roligare. Myter och sagor är bäst.)

Jag blev spådd med tarotkort i New Orleans, men blev inte troende tyvärr. Hon sa visserligen några enstaka saker som var imponerande sanna, men också inom områden som är så breda att jag sannolikt själv tolkade in det som var sant.

Podden Mytologier rekommenderar jag då! Har enbart lyssnat på avsnitten om Skogsrået, Näcken och Kraken. Men det var lite mysigt!

 

[Voeux]

Ungefär så där har jag känt med att vara religiös, gud vad roligt det hade varit, och vilken gemenskap. Men det är stört omöjligt

Och vilken tröst det hade varit i svåra stunder Men nej, här sitter man med den krassa verkligheten som sällan har en god förklaring.

 

[Badger]

Ungefär så där har jag känt med att vara religiös, gud vad roligt det hade varit, och vilken gemenskap. Men det är stört omöjligt

Mmm speciellt typ Wicca, så feministiskt och härligt och så upprörda folk kunde bli. Men tyvärr.

Besvikelsen kom tidigt, jag var ju som de flesta elvaåringar helt galen i att läsa högar med spöksagor och om Bermudatriangeln och om Loch Ness monstret. Det kom efter att man gråtit ut över dinosauriernas död. Nessie var det där sista hoppet om en överlevande urtidsödla.

 

[Badger]

Jag blev spådd med tarotkort i New Orleans, men blev inte troende tyvärr. Hon sa visserligen några enstaka saker som var imponerande sanna, men också inom områden som är så breda att jag sannolikt själv tolkade in det som var sant.

Podden Mytologier rekommenderar jag då! Har enbart lyssnat på avsnitten om Skogsrået, Näcken och Kraken. Men det var lite mysigt!

Jag har också blivit det lite på skoj, av en wicca, gillar uppmärksamheten man får, att man blir fokus, och gemenskapen och känslan. Jag bara tror tyvärr inte på det. Har ju läst på om cold reading och det är så intressant! känslan av att någon får så bra koll på någon med så lite information. Skickligt. Och hur man gör vaga förutsägelser, helt fantastiskt (Nostradamus osv).

Jo, kanske kunde vara kul med mytologier, men som sagt läste ihjäl mig på dem. Men kanske är det några saker man inte hört .

 

[Sryoqwe]

Jag tror väl på någonting, ska försöka förklara men det kommer nog inte gå så bra. Jag är inte religös även om det nog hade varit en trygghet på något sätt, men jag tror inte på det.

Jag tror på någon form av "spöke", det behöver inte vara negativt.

Någon gång har det låtit som att någon vält ett kylskåp och kastat runt det på nedervåningen, jag var ensam hemma med djuren. Allt stod som vanligt. Jag vet inte vad det kom ifrån, så jag klassar det som övernaturligt (ologiskt).

Det har även låtit som att någon gått omkring nere, även då var jag ensam och det var inga djur där som lät så. Jag gick ner och tittade (med en av vakthundarna först) och det var ingen där, och verkade inte lukta (hunden reagerade inte).

Jag tror även att känslor kan sitta kvar i ett rum/ område väldigt länge och märkas av genom att platsen känns exempelvis obehaglig eller glad. Vad jag känner till är det inte vetenskapligt bevisat, så jag räknar det som övernaturligt. Jag är dock inte insatt i ämnet.

Lyssnar också på berättelser ibland, brukar vara spännande! (Även om jag inte tror på allt överdrivet)

 

[tanten]

Mitt rationella jag säger nej. Jag tror inte på övernaturliga ting.

Samtidigt har jag haft upplevelser som jag inte själv kan förklara och Jag känner av fenomen som är lite märkliga.
Jag har t.ex. vaknat av att min hund kommit intassande i sovrummet och med en duns lagt sig ner bredvid min säng. Problemet var bara att han varit död i flera år.

Så njae kanske?

 

[Rosett]

Jag tror att vetenskapen är inte tillräckligt utvecklad ännu, för att kunna bevisa ”övernaturliga” saker. För länge sen trodde alla att jorden var platt, sen utvecklades vetenskapen. Sen trodde man att solen cirklade kring jorden, sen utvecklades vetenskapen.
Jag har haft flera ”övernaturliga” upplevelser och tror på dem men det betyder inte att jag inte tror på vetenskap också.

 

[Görel]

Inte det minsta på något sätt. Har aldrig varit religiös en enda minut av hela mitt liv. Kan inte tro på spöken eller andar eller andra väsen som inte syns.

Detta trots att jag har drömt sanndrömmar och råkat ut för lite andra saker som är svårförklarade med logik. Jag tänker att mitt undermedvetna har uppfattat signaler som jag inte satt ord på snarare än att det finns övernaturliga väsen.

 

[Myzan87]

Enkelt svar: ja, jag tror på en hel del av det där. Inte på gud, djävulen och liknande. Men på energier. Energi kan inte förstöras utan bara omvandlas har jag fått lära mej och det tror jag att man kan uppfatta.

Men vad är det som säger att det inte finns bara för att man inte kan bevisa det med dagens teknologi? Kunde man bevisa att luft fanns på stenåldern? Bättre att vara öppen och inte avfärda allt

 

[Fruentimber]

Nej.

Jag är en otroligt krass människa.
Är även en sån som drabbas av fullständig cringe när Agneta, 47 lägger ut en bild på en ros och en ängel på FB med nått i stil med "hej alla vänner, hoppas änglarna är med er idag trevlig måndag ".

AAAaarrgGghghHHHh.

 

[Badger]

borttaget

 

[Voeux]

Jag tänker att mitt undermedvetna har uppfattat signaler som jag inte satt ord på snarare än att det finns övernaturliga väsen.

Det låter sannolikt. Om det inte är en bilolycka då eller något annat som är hemskt svårt att förutspå, i så fall är det ju lite oförklarligt.

Jag tänker överlag vilken fantastisk förmåga våra hjärnor har, och hur liten del av kapaciteten vi använder till vardags. När man tänker på det så är det nästan lite synd att vi förklarar saker som övernaturliga fenomen, när vi egentligen borde ta cred för att hjärnan är så sjukt kreativ, påhittig och fascinerande.

 

[Badger]

Nej.

Jag är en otroligt krass människa.
Är även en sån som drabbas av fullständig cringe när Agneta, 47 lägger ut en bild på en ros och en ängel på FB med nått i stil med "hej alla vänner, hoppas änglarna är med er idag trevlig måndag ".

AAAaarrgGghghHHHh.

Haha jag med.

 

[ekra]

Mitt rationella jag säger nej. Jag tror inte på övernaturliga ting.

Samtidigt har jag haft upplevelser som jag inte själv kan förklara och Jag känner av fenomen som är lite märkliga.
Jag har t.ex. vaknat av att min hund kommit intassande i sovrummet och med en duns lagt sig ner bredvid min säng. Problemet var bara att han varit död i flera år.

Så njae kanske?

Kanske stämmer teorin om parallella universum som skapas vid var ny möjlighet/val, och så råkar man ibland snudda vid en alternativ verklighet. I ditt fall en där hunden inte dog.

 

[Fruentimber]

Jag tänker att mitt undermedvetna har uppfattat signaler som jag inte satt ord på snarare än att det finns övernaturliga väsen.

Exakt. Jag tror att många gärna "vill" tro och därför sätter det i relation med något andligt.