Trigger trigger trigger

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag skulle behöva kunna stänga av uppmärksamhet på omvärlden ibland. Det är jag säkert inte ensam om? Jag tror inte att jag är väldigt mycket mer känslig/mottaglig än andra, eller? Inbillar mig att det är normalt att bli triggad av lite allt möjligt, men så kanske det inte är. Jag har ingen aning.

Iallafall, det där med att bli triggad av ALLT. Det är ingen hemlighet att jag har diverse psykiska problem/sjukdomar/diagnoser. Jag har haft lite olika ätstörningsrelaterade grejer också, men är (typ) fri från det nu. Men det räcker att jag ser ett ord i titeln på en youtubevideo, tillexempel, så kommer tankarna och ångesten tillbaka som om jag fortfarande var mitt i det. Eller så kan jag höra någon prata om en bekant som bland annat är ätstörd, och direkt börjar min hjärna spinna på i 190 och fundera på vad jag inte borde ha ätit, ger skuldkänslor osv osv.

Det kan också vara t.ex. att jag halkar in på en youtubekanal där personen gör en video och berättar om en diagnos hen har. Kanske någon diagnos jag har eller så. Då börjar DE tankarna snurra på istället, katastroftankar, "jag-är-dum-i-huvudet-tankar" (NEJ jag tycker inte att andra med diverse psykiska diagnoser är det) och så vidare.

Det kan räcka med att jag råkar se min egen spegelbild också, för att allt ska komma. Både de gamla ätstörda tankegångarna men även allt negativt som hör ihop med psyket, mer generellt.

Sen har jag ju även berättat lite här tidigare om min kompis, som inte alltid är en jättebra kompis. Det kan räcka att han säger något, som inte alls har den innebörden egentligen, så är jag övertygad om att jag är en allmänt värdelös, oönskad, hopplös och genomdålig människa.

Så tänk vad praktiskt det vore med en knapp. Kunna stänga av allt det där, säga "nej tack, inte sugen på att bli triggad idag!" och så bara kopplar man bort den funktionen i hjärnan när den drar igång. Så man kan höra någon fråga "Hur går det för X?" utan att vilja krypa in under en sten och stanna där. Man kan läsa en tidningsartikel om någon som varit inlagd på psyk utan att tio minuter senare fundera på om man inte borde vara där själv. Och framförallt, man skulle kunna umgås med andra utan att hela tiden vara beredd på att bli översköljd av valfri trigger och karusellen drar igång.

Nu tror jag ju som sagt att det finns flera som är, eller har varit, såhär snabba/lätta med att reagera. Visst finns ni? Har ni blivit bättre? Hur? Går det att desensibilisera bort det? För nån smidig liten knapp att trycka på lär ju iallafall inte dyka upp.
 

Jag skulle behöva kunna stänga av uppmärksamhet på omvärlden ibland. Det är jag säkert inte ensam om? Jag tror inte att jag är väldigt mycket mer känslig/mottaglig än andra, eller? Inbillar mig att det är normalt att bli triggad av lite allt möjligt, men så kanske det inte är. Jag har ingen aning.

Iallafall, det där med att bli triggad av ALLT. Det är ingen hemlighet att jag har diverse psykiska problem/sjukdomar/diagnoser. Jag har haft lite olika ätstörningsrelaterade grejer också, men är (typ) fri från det nu. Men det räcker att jag ser ett ord i titeln på en youtubevideo, tillexempel, så kommer tankarna och ångesten tillbaka som om jag fortfarande var mitt i det. Eller så kan jag höra någon prata om en bekant som bland annat är ätstörd, och direkt börjar min hjärna spinna på i 190 och fundera på vad jag inte borde ha ätit, ger skuldkänslor osv osv.

Det kan också vara t.ex. att jag halkar in på en youtubekanal där personen gör en video och berättar om en diagnos hen har. Kanske någon diagnos jag har eller så. Då börjar DE tankarna snurra på istället, katastroftankar, "jag-är-dum-i-huvudet-tankar" (NEJ jag tycker inte att andra med diverse psykiska diagnoser är det) och så vidare.

Det kan räcka med att jag råkar se min egen spegelbild också, för att allt ska komma. Både de gamla ätstörda tankegångarna men även allt negativt som hör ihop med psyket, mer generellt.

Sen har jag ju även berättat lite här tidigare om min kompis, som inte alltid är en jättebra kompis. Det kan räcka att han säger något, som inte alls har den innebörden egentligen, så är jag övertygad om att jag är en allmänt värdelös, oönskad, hopplös och genomdålig människa.

Så tänk vad praktiskt det vore med en knapp. Kunna stänga av allt det där, säga "nej tack, inte sugen på att bli triggad idag!" och så bara kopplar man bort den funktionen i hjärnan när den drar igång. Så man kan höra någon fråga "Hur går det för X?" utan att vilja krypa in under en sten och stanna där. Man kan läsa en tidningsartikel om någon som varit inlagd på psyk utan att tio minuter senare fundera på om man inte borde vara där själv. Och framförallt, man skulle kunna umgås med andra utan att hela tiden vara beredd på att bli översköljd av valfri trigger och karusellen drar igång.

Nu tror jag ju som sagt att det finns flera som är, eller har varit, såhär snabba/lätta med att reagera. Visst finns ni? Har ni blivit bättre? Hur? Går det att desensibilisera bort det? För nån smidig liten knapp att trycka på lär ju iallafall inte dyka upp.
Uppmärksamheten på den verkliga världen kan man väl knappast stänga av, men on-line världen väljer man ju om man vill ta del av? Om saker på nätet triggar kan det kanske vara bra att undvika just den biten?
 
Uppmärksamheten på den verkliga världen kan man väl knappast stänga av, men on-line världen väljer man ju om man vill ta del av? Om saker på nätet triggar kan det kanske vara bra att undvika just den biten?

Till viss del kan man väl det, men om jag t.ex. vill kolla på någon video på youtube kan jag inte kontrollera vad som dyker upp som rekommenderat. Till exempel.
Sen vill jag bara flika in att jag inte tycker det går att dra en gräns riktigt mellan "verkliga världen" och "online-världen". Mycket kommunikation på facebook t.ex. är ju precis lika verklig och viktig som kommunikation i t.ex. stallet eller i fysiska kompisgruppen, bara i ett lite annat format.
 
Till viss del kan man väl det, men om jag t.ex. vill kolla på någon video på youtube kan jag inte kontrollera vad som dyker upp som rekommenderat. Till exempel.
Sen vill jag bara flika in att jag inte tycker det går att dra en gräns riktigt mellan "verkliga världen" och "online-världen". Mycket kommunikation på facebook t.ex. är ju precis lika verklig och viktig som kommunikation i t.ex. stallet eller i fysiska kompisgruppen, bara i ett lite annat format.
Jag vet, det är hopplöst. Allt triggar igång saker och ting för mig. Räcker inte att stänga ner nätet för omvärlden triggar också igång saker och ting.

Jag vet dock inte hur man stänger av det. Får ständigt slåss med sidan av mig som vill dra ner mig i allt det där igen, den sidan som verkar trivas i kaoset.

En sak som fungerar för mig är dock hur jag tänkte när jag mådde åt det sämre hållet, när jag var inlagd osv, så tänkte jag så mycket på om det verkligen var en värld jag ville leva i. Tänkte på hur otroligt tråkigt det faktiskt är där och hur mycket jag ville bort från det när jag var där nere så att säga.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det här med relationer är ett knepigt ämne. Jag känner mig ofta som en elefant i ett glashus samtidigt som jag själv har ömma tår. Det...
Svar
18
· Visningar
1 989
Senast: Magiana
·
Relationer Jag känner mig så ensam och förvirrad, hoppas någon orkar läsa allt och hjälpa mig med lite tankar. För sju år sedan blev jag...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
13 694
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har en dröm. Jag skulle så oerhört gärna vilja ut och VANDRA. Först och främst Sörmlandsleden, eftersom jag bor i Sörmland, men jag...
Svar
14
· Visningar
2 070
Senast: AraSlei
·
Kropp & Själ Jag blir så trött på mig själv! Det känns som att min kropp håller på att köra slut på mig själv, och jag hittar inga medel som kan...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
10 109
Senast: Vallmo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp