Traumatisk kloklippning - alternativ?

[Roheryn]

Vår 5 månader gamla valp tycker att varje kloklippning är en nära-döden-upplevelse, och jag upplever att det blir värre och värre för varje gång. Uppenbarligen gör vi något fel - frågan är vad vi ska göra istället? Vi brukar såklart börja när hunden är lugn och tillfreds, en av oss har honom i famnen och den andra klipper klorna. Men han tycker verkligen, verkligen att det är otäckt och gör allt han kan för att komma loss. Godis tar han emot, men jag tycker inte det verkar funka varken som "muta" eller belöning, och verkligen inte som distraktion. Vi har en "vanlig" klotång och hunden är i allt annat ganska lättsam - lugn, harmonisk och glad och utan rädslor, litar på sina människor. Utom när det gäller just kloklippning då. Någon som har några tips eller goda råd? Alla mina tidigare hundar har varit okej med att få klorna klippta, så jag har aldrig aktivt tränat på detta.

 

[Tigertofflan]

Min hund är lite av samma kaliber som din - han är kanske inte fullt lika mån om att ta sig loss, men tycker definitivt att det är obehagligt.

Jag har tre tips:
1. Köp en riktigt vass klotång och klipp bara rena klor alt. byt ut klotången ofta. Den enda jag testat som jag tycker är bra är Millers klotång, en sån vanlig basic med röda handtag. När jag klipper med någon annan klotång reagerar min hund MYCKET starkare.
2. Klipp varje klo många gånger - tänk typ 15 klipp per klo. Klipp snett från alla vinklar och jobba dig inåt. Min hund tycker det börjar bli obehagligt redan när man börjar närma sig fettvävnaden runt pulpan, men genom att klippa små klipp så märker jag i god tid när det är dags att lämna klon.
3. Läs på om frivillig hantering och se om det kan vara något för er. Det ger hunden kontroll över situationen och därmed en ökad trygghet. Det finns massor av videos på youtube, länkar två här. Kolla också "The bucket game"

 

[em-pirre]

Millers. Inget annat än Millers!

Jag har haft hundar med panik men upplever det lättare att lyfta upp hunden på bordet och ta tassen som då man kratsar hovar på en häst. Ett klipp och sedan fest med godis. Sen tar vi en klo till.
Vid behov distraherar någon hunden utan att hålla i den.

 

[Malibu_Stacy]

Millers klotång och belöning under och efter varje klo. Samt klippa ofta så valpen blir van. Brukar klippa en gång i veckan.
Att ligga på rygg medan någon håller i är oftast inte så uppskattat och kan resultera i panik. Ha hunden stående på bord och klippa som när man kratsar hovarna, alternativt sitta bakom hunden och klippa har funkat bäst för oss.
Att vara två har gjort saken värre tycker jag.

Om det verkligen inte går så lämna in valpen till en duktig hundfrisör/kloklippare några gånger och när det fungerar bra var med och lär er för att sedan ta över själva.

 

[__sofia__]

Jag har en hund som inte är så glad i kloklippning, och framförallt som ung var hon svår att klippa klorna på. Jag har gått över till att fila, först med en vanlig träfil och sedan med ett eldrivet multiverktyg med en liten slip på. Hon tolererar det mot att hon får godis efteråt. Eftersom jag gillar/slipar hennes klor istället för att klippa gör jag samma med den andra, det går ganska snabbt med den elektriska och jag är själv mindre rädd för att komma åt pulpan.

 

[Hedinn]

Att hålla fast hunden brukar kunna göra det värre. Mina funkar som bäst om de ligger på sidan, så håller jag bara i den aktuella tassen. Behöver de får de gå en runda emellan två tassar också, för att sen komma tillbaka och lägga sig igen för fortsatt klippning. Då känner de sig aldrig fast och tvingade, utan behåller kontroll själva och blir därmed tryggare med behandlingen.

 

[Filura]

För min hund, som tyckte det var jobbigt att klippa klorna på framtassarna, blev det mycket bättre att helt ändra på sammanhang som vi klippte klorna i. Jag började klippa framklorna precis innan vi skulle gå ut. Hips vips klippte några klor - ut genom dörren. Han hade noll negativa förväntningar när jag började göra så, eftersom det inte var en kom-här-nu-ska-vi-klippa-klornasituation. Mycket mer avdramatiserat. Klippa klorna betydde att vi går ut helt enkelt, vilket var något roligt/positivt.

 

[Fruentimber]

Håll inte fast.

 

[inverterad]

Låter som ni får börja om från början. Betinga klotången med något gott, dvs när den kommer fram blir det gottis, sen åker den undan igen, ta fram den och ge gottis, osv. Ni får nog öva en del på att hantera klotången nära hunden och ge gottis utan att ens komma i närheten av att klippa nån klo. Sen när det går bra att röra vid hundens fot med tången (och ge gottis) är det dags att klippa i närheten av klon, ge gottis, och upprepa. Sen klippa en klo, ge gottis och avbryta. Många små små små steg. När ni kommit till själva klippandet (den här processen kan ju ta ett tag beroende på hur djupt den negativa känslan har satt sig i hunden): ha hunden liggande på sidan eller stående och lyft foten bakåt, det brukar funka. Håll inte fast hunden utan hjälp istället hunden att ändra sin sinnesstämning inför klotången stegvis. Och ha en vass klotång!

En del hundar funkar bättre med kloslip än tång, men jag skulle börja med att ombetinga känslan för klotången och se hur långt ni kommer bara på det.

 

[Fetaost]

Och nöj dig med en klo då och då när ni tex myser och stämningen är skön och ta inte alla på en gång om hunden tycker det är väldigt jobbigt. Dela upp det i många, snabba delar ist och givetvis....med massor av beröm och gotta.

 

[Roheryn]

Låter som ni får börja om från början. Betinga klotången med något gott, dvs när den kommer fram blir det gottis, sen åker den undan igen, ta fram den och ge gottis, osv. Ni får nog öva en del på att hantera klotången nära hunden och ge gottis utan att ens komma i närheten av att klippa nån klo. Sen när det går bra att röra vid hundens fot med tången (och ge gottis) är det dags att klippa i närheten av klon, ge gottis, och upprepa. Sen klippa en klo, ge gottis och avbryta. Många små små små steg. När ni kommit till själva klippandet (den här processen kan ju ta ett tag beroende på hur djupt den negativa känslan har satt sig i hunden): ha hunden liggande på sidan eller stående och lyft foten bakåt, det brukar funka. Håll inte fast hunden utan hjälp istället hunden att ändra sin sinnesstämning inför klotången stegvis. Och ha en vass klotång!

En del hundar funkar bättre med kloslip än tång, men jag skulle börja med att ombetinga känslan för klotången och se hur långt ni kommer bara på det.

Tack! Jag får intrycket av att det inte är klotången i sig, utan att vi håller fast i tassen för att klippa en klo, som är det otäcka. Att göra som du säger med tången utan att ta tag i tassen funkar och är odramatiskt, det är först när man tar i tassen som han försöker ta sig loss. Men ska försöka göra som du säger, fast med målet att få hålla i tassen istället!

 

[Roheryn]

Min hund är lite av samma kaliber som din - han är kanske inte fullt lika mån om att ta sig loss, men tycker definitivt att det är obehagligt.

Jag har tre tips:
1. Köp en riktigt vass klotång och klipp bara rena klor alt. byt ut klotången ofta. Den enda jag testat som jag tycker är bra är Millers klotång, en sån vanlig basic med röda handtag. När jag klipper med någon annan klotång reagerar min hund MYCKET starkare.
2. Klipp varje klo många gånger - tänk typ 15 klipp per klo. Klipp snett från alla vinklar och jobba dig inåt. Min hund tycker det börjar bli obehagligt redan när man börjar närma sig fettvävnaden runt pulpan, men genom att klippa små klipp så märker jag i god tid när det är dags att lämna klon.
3. Läs på om frivillig hantering och se om det kan vara något för er. Det ger hunden kontroll över situationen och därmed en ökad trygghet. Det finns massor av videos på youtube, länkar två här. Kolla också "The bucket game"

Tack, har läst en del om frivillig hantering i hästsammanhang, ska kolla detta också! :-)

 

[Roheryn]

Att hålla fast hunden brukar kunna göra det värre. Mina funkar som bäst om de ligger på sidan, så håller jag bara i den aktuella tassen. Behöver de får de gå en runda emellan två tassar också, för att sen komma tillbaka och lägga sig igen för fortsatt klippning. Då känner de sig aldrig fast och tvingade, utan behåller kontroll själva och blir därmed tryggare med behandlingen.

Det är hålla i tassen som är det stora problemet för oss. Klotången i sig verkar inte vara "farlig", utan det blir läskigt så fort man tar tag i tassen för att hålla i den medan man klipper. Och själva klippningen är ännu värre.

 

[inverterad]

Tack! Jag får intrycket av att det inte är klotången i sig, utan att vi håller fast i tassen för att klippa en klo, som är det otäcka. Att göra som du säger med tången utan att ta tag i tassen funkar och är odramatiskt, det är först när man tar i tassen som han försöker ta sig loss. Men ska försöka göra som du säger, fast med målet att få hålla i tassen istället!

Då får ni börja där - ta i tassen med klotången i handen - släpp direkt, gärna innan han börjar spjärna, och ge gottis. Är hunden avslappnad kring sina tassar och att de blir hållna när inte klotången är framme? Först när han inte bara tolererar hållandet utan är avslappnad när ni håller fast tassen ett tag, och när klotången är framme, då först kan ni börja tänka på att klippa första klon. Och gottis gottis gottis.

 

[Malibu_Stacy]

Det är hålla i tassen som är det stora problemet för oss. Klotången i sig verkar inte vara "farlig", utan det blir läskigt så fort man tar tag i tassen för att hålla i den medan man klipper. Och själva klippningen är ännu värre.

Då får ni börja med att öva hantering av ben och tassar helt oberoende av klippning.
Få hunden van vid att ni känner, klämmer, tittar, rör och sedan håller i tassen.

Jag lär mina valpar det från dag ett. Dvs pillar, tittar och känner på tassar, öron, klor, trampdynor, tänder, rumpa osv. Då går det också lättare när det ska göras andra grejer i samband med hanteringen.
Det är också viktigt att lära valpen/hunden detta för det kommer göra framtida veterinärbesök oroligt mycket lättare för alla inblandade.

 

[inverterad]

Då får ni börja med att öva hantering av ben och tassar helt oberoende av klippning.
Få hunden van vid att ni känner, klämmer, tittar, rör och sedan håller i tassen.

Jag lär mina valpar det från dag ett. Dvs pillar, tittar och känner på tassar, öron, klor, trampdynor, tänder, rumpa osv. Då går det också lättare när det ska göras andra grejer i samband med hanteringen.
Det är också viktigt att lära valpen/hunden detta för det kommer göra framtida veterinärbesök oroligt mycket lättare för alla inblandade.

En viktig och ofta bortglömd del av valpfostran, av många skäl!

 

[Roheryn]

Då får ni börja där - ta i tassen med klotången i handen - släpp direkt, gärna innan han börjar spjärna, och ge gottis. Är hunden avslappnad kring sina tassar och att de blir hållna när inte klotången är framme? Först när han inte bara tolererar hållandet utan är avslappnad när ni håller fast tassen ett tag, och när klotången är framme, då först kan ni börja tänka på att klippa första klon. Och gottis gottis gottis.

Det är precis det där - att hålla fast tassen ett tag - som är det svåra för oss. Testade faktiskt nu sist att klippa försiktigt UTAN att hålla i tassen (samtidigt som hunden satt i dotterns knä) och det blev mycket lugnare men samtidigt nästan omöjligt att klippa alla klor så (blir ju knasig vinkel på framförallt sporrarna).

 

[Roheryn]

Millers. Inget annat än Millers!

Jag har haft hundar med panik men upplever det lättare att lyfta upp hunden på bordet och ta tassen som då man kratsar hovar på en häst. Ett klipp och sedan fest med godis. Sen tar vi en klo till.
Vid behov distraherar någon hunden utan att hålla i den.

Hur och med vad distraherar ni hunden? Känner att det är svårt att få till en tillräckligt intressant distraktion i det här läget!

 

[inverterad]

Det är precis det där - att hålla fast tassen ett tag - som är det svåra för oss. Testade faktiskt nu sist att klippa försiktigt UTAN att hålla i tassen (samtidigt som hunden satt i dotterns knä) och det blev mycket lugnare men samtidigt nästan omöjligt att klippa alla klor så (blir ju knasig vinkel på framförallt sporrarna).

Fast jag tror att ni behöver lära hunden att det är okej att hålla i tassarna ändå. Att klippa utan att hålla känns som uppgjort för skador, tyvärr. Plus att det är viktigt för framtiden att hunden är avslappnad med att ni håller, pillar, klämmer och känner överallt på kroppen. Både för er skull, hundens skull, och för framtida veterinärbesök.

 

[Ainon]

Fokusera på att vänja valpen att det är ok att man håller fast hela den respektive olika kroppsdelar. Belöna medan (!) kroppsdelen hålls fast och inte när du släppt. Släpp inte medan valpen krånglar. Får valpen av någon anledning panik så har man gått för fort fram men att den rycker, småtuggar och har sig lite är ju bara att vänta ut.
Alt är ju ’frivillig hantering’ (men har lite dåliga erfarenheter från jobbet , jobbar som veterinär, av folk som säger sig köra detta dock kanske de inte är representativa/duktiga)

Bashanteringskunskap för valp är enligt mig: att bli fasthållen stående/sittande/liggandes på sidan/liggandes på rygg, lyfta läppar, öppna mun, masserar öron, håller fast i ett ben/tass ( ett i taget då) och bli knådad över hela kroppen. Då brukar det inte vara något problem vad man än behöver göra.

Funkar iaf för mig. Gjorde att jag ex helt själv kunde både lägga kanyl och ultraljuda min 4,5 mån valp när hon blev sjuk.

Mina hundar har alltid legat på sidan på golvet när jag klippt klorna. I början har jag en medhjälpare som håller och matar med lite godis, brukar rätt fort kunna vara själv med bara ett ben (eftersom händerna är upptagna) lätt över valpen som påminnelse att man ska ligga ner still ett tag och sen så ligger de snart helt fritt medan jag klipper. Kan vara lite ryck i benen och sprattel när man avancerar ett steg men är man bara konsekvent och lugn har det gått över.