TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

R

rosita

Jag har ett problem som jag känns ensam om i hela världen:confused:

Min 15 åriga son vill bara vara hemma hela tiden på sin fritid!

Gud va`bra tycker ni kanske, men han sitter bara vid datorn eller tv.n på sin fritid.

Det känns som om han inte har kompisar men han säger att han visst har många kompisar, i skolan!!!
Men på fritiden då? Jodå säger han, vi umgås och träffas via datorn!
Spelar och chattar.
De sitter alltså var för sig och "umgås" via datorn.
Jag blir ju orolig och tänker att han blir en sån där "asocial" typ som bor hemma tills han är typ 40:eek:

Party och tjejer då, Nej- det är bara för såna som dricker och röker och bär sig åt-säger han.
På min tid:smirk: var man ju inte hemma frivilligt en sekund efter skolan, men jag är ju bara "gammeldags" säger han.

Jag önskar att han var mer ute och hängde med kompisar och tjejer, men jag kanske ska vara glad att jag har en så "präktig" och skötsam son, eller?.

Är jag ensam om detta?
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Du är inte ensammen.
Om han går i 9an så skall du inte oroa dig.
Då så löser det sig i Gymnasiet.
Om det inte löser sig i Gymnasiet så kan det vara dags att fundera på något litet fritidsintresse kanske.

På Högstadiet så har man inte valt sina klasskamrater.
I Gymnasiet så är man bland likasinnade.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Nej, nej. Du är inte ensam.
Min dotter var inte ute mycket under högstadietiden. Hon hade visserligen inte så stillasittande intressen, utan höll (håller) på med hästar. Men fester och sådant fanns inte på kartan.

Hon är fortfarande ingen festprisse (fyller 19 nu) men det ser helt enkelt ut att vara hennes eget val att inte supa och skräna. Hon åkte med på en festival utomlands i år och hade jättekul. Utan att ligga och spy i nån buske trots att en del av hennes medföljande gjorde så.

Jag var väl inte riktigt lika lugn även om jag inte var nån partyprinsessa, men som sagt var. Det tycks vara hennes eget medvetna val att leva så här och då får jag respektera det och inse att det är så hon vill ha det. Man kan ha roligt utan att dricka ;) och umgänge med vänner måste inte alltid ske på FF-fester.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Jag minns för ett tag sedan en undersökning om socialkompetens samt detta med datorspelande online. Man trodde då att det kunde försämra den sociala kompetensen genom att man inte umgicks på traditionellt fysiskt vis.
Undersökningen visade dock att det inte fanns brister i den sociala kompetensen hos dom som spelade onlinespel som krävde samarbete utan tvärt om ökade det den sociala kompetensen.
Så länge som din son har socialt umgänge ovasätt hur det ser ut och det är konstruktivt (inte massa olaglig verksamhet) så tror jag inte du behöver oroa dig för mycket. Det jag skulle oroa mig för är möjligen hur det ligger till med rörelser och tillräcklig utevistelse då det är nyttigt "att få frisk luft" och röra på benen och framförallt träna ögonen. Man kan få synfel om ögonen inte får träna på längre avståndstittande.
Själv har jag större delen av mitt sociala liv via datorn faktiskt och det funkar. Nu har jag svårt att välja på av sjukdom men samtidigt inser jag ju hur otroligt stort socialt nätverk man kan få av just sådant.
Se upp med symtom som beroende och att det inte inverkar på alla behov och måsten i livet så blir det med största sannolikhet ok.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Tack snälla:love:

Vet inte riktigt om han är beroende.
Om jag låter han vara ifred slutar han inte, jag får ofta tala om att nu är det bra.

Han är " tvingad" att ha en fysisk aktivitet mins en gång i veckan, och det sköter han bra, precis som skolarbetet sköts bra:D

Han kanske är för ung för det här med umgänge och tjejer, kanske blir bättre på gymnasiet som ni säger.

Även om den här "social kompetens" undersökningen säger att det inte påverkar, så känner ialla falla jag att det är lite skrämmande :eek:hur de bara kan sitta där och inte träffas fysiskt.

Det är oroligt att han inte har några andra mer "fysiska" intressen , om man säger så.

Hans far sitter ju vid datorn hela dagen i sitt arbete, så det kanske går iarv, han spelar dock inte spel:smirk:

Det verkar mest vara killarn som sitter "klistrade" Tjejerna verkar mer sociala.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Du har inte träffat min dotter hör jag ;)
Tjejer är också en hel del på dator. Räcker att titta på Habbo, Lunarstorm osv för att inse att där finns tjejer som sitter där också. Vad dom väljer att göra på datorn kan ju skilja sig överlag.
Många online-spel kräver bra samarbete för att man skall kunna ha chans att vinna när man spelar i lag. Det är något som tränar upp den sociala kompetensen minst lika bra som lagsporter.
Beroende lär du märka för då kommer världens utbrott för man inte får hålla på vid datorn, sonen klarar inte av att hålla sig borta utan att uppvisa stresssymtom om man åker bort i några dagar och dator är borta ur bilden osv. Jag sitter ofta vid datorn och det kan vara bland det första jag gör på dagen men åker jag bort har jag inga som helst problem att vara datorfri och inte heller känner jag att jag måste skynda mig hem till den. Det är ungefär så det ter sig när man tycker om att göra något men inte är beroende i den meningen att frånvaro ger ångerstsymtom.
Alla människor trivs inte bäst med att sitta i grupp och hänga på ett ställe (större risk för dumma påhitt då uttråkning=ökar risk för att göra omvärdlen "roligare") och får sitt sociala tillgodosett under dagen i skolan. Inget som helst fel i det så länge som ungdomen inte mår dåligt av det. Så länge sonen verkar tillfreds med sig själv och livet (så mycket som en tonåring normalt gör det) så ser jag ingen fara mer än att han ibland tar pauser för att sträcka på kroppen och då framförallt ser till att ögonen får titta långt bort också.
Den andra fördelen är ju att spel oftast ökar den logiska förmågan och där rätt ofta har effekt på inlärningsförmåga och IQ.
Se upp efter dom negativa effekterna, kanske se till att påminna honom att röra på sig ibland för det är allt för lätt att tänka "om en stund" (egen erfarenhet :angel:). Kroppen och hjärnan behöver få en paus och röra sig och då även ögonen. Lite information om att han kan förstöra sin syn om han inte tar pauser (det finns fakta på det) emellanåt när han sitter länge kanske kan hjälpa?
Har för mig det handlade om musklerna som skall kontrollera linsen som "tar stryk" att inte får lov att slappna av emellanåt. Ögat och dess muskler är gjorda för att ändra avstånd då och då.
Så länge som han sedan sköter läxor, verkar vara rätt tillfreds och rör på sig lite annars samt inte visar symtom på beroende så skulle jag inte oroa mig för mycket. Jag tycker att ungdomar rör på sig relativt lite överlag ialla fall. Jag minns att trots avsaknad av dator odyl och fast vi oftast fick vistas ute så rörde vi inte på oss massor i högstadiet. Man får inte glömma av gymnastiken i skolan.
Jag rörde mig tack vare mitt hästintresse.
Timer för att ställa in tid för paus kan ju vara något. Lite tjat i början kanske behövs innan vana har nötts in.

Mina helt privata åsikter. Kan vara andra som har andra men det jag har kollat upp just pga att jag har en dotter som gärna spelar en hel del så har det bara stärkt det jag tycker.
Min dotter har i skolan gympa 3 dagar i veckan samt hon rider på ridskola en dag i veckan och simmar en.
Spel har dessutom hjälpt henne med att träna upp sin förmåga att ta att hon ibland förlorar. Hon har haft ytterst svårt för det då hon är väldigt tävlingsinriktad men spel har faktiskt hjälpt henne med att stärka tålamodet.
Hon har också social kompetens vilket dom som träffat henne från buke kan bekräfta ;)
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Jag tackar för så många kloka tankar! Jag har oroat mig för den sociala aspekten men det känns bättre efter att ha läst ditt/dina inlägg. Har inte tänkt så förut. :bow: :bow:
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Avgörande är ju VAD han gör vid datorn - WOWspelande - socialt. Poker, socialt men kanske inte vad jag skulle gilla min 15 åring pysslar med. Porrsurfande i timmavis - inte så socialt och kanske liiite varningslampor för relationsproblem...osv

Så mitt tips är; ha koll på vad han pysslar med och kommunicera med honom så blir det nog br.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Jag var likadan när jag var 15.

Nu är jag 23 och fortfarande sådan.

Mina sociala behov får jag tillfredsställda i skolan och föreningslivet. Är jag hemma vill jag vara just hemma och spendera tiden på ett sätt som är givande och avslappnande för mig: Framför datorn.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Alla är inte så sociala, jag tycker det är JOBBIGT att umgås med folk ibland, och det räcker då att jag träffar kompisar och så i skolan.

Pojkvännen träffar jag ju iofs ganska ofta, men honom har jag ju inte haft jämt heller.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Vi har tre barn som nu är 18 20 och 22 år. 22-åringen är sambo sedan ett år och de andra två bor fortfarande hemma. Ingen av våra barn har varit festprissar. Vi bor ju inte i stan utan någon mil utanför så de har alltid behövt bli körda överallt. Jag vet inte om det har stoppat en del, men vi har aldrig sagt nej när de ville någonstans. Vi föräldrar har många gånger talat om detta att barnen inte är ute så mycket (festar då menar jag, ute är de alltid). Men precis som någon här sa så verkade våra barn helt enkelt inte intresserade av uteliv, det är/var mest jobbigt enligt dem. De hemmavarande sitter också mycket vid datorn och "umgås" men är öppna och sociala personer för det. Jag tycker inte du ska oroa dig så mycket. Om något är riktigt galet tror jag att du känner det i maggropen och då ska du agera naturligtvis. Lita på din egen känsla, den brukar vara rätt. Är det möjligen så att media målar upp en bild av hur ungdomar av idag är som egentligen inte stämmer? Att ungdomar är ute och super och slåss och bär sig åt och då tror man att det är något "fel" på ens tonåring om de inte passar in i den bilden. Är det våra egna rädslor som styr??
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

www.nogame.se.


Om man går in på deras sida så får man reda på att barnen kan bli spel och datorberoende:eek:

Media förstoar säkert upp både det ena och det andra, men det finns tonåringar som berättat om att de blivit spelberoende och det är otäckt att läsa om.

Jag är orolig att när han flyttar hemifrån att han liksom glider in i speldimman där och då har man noll koll, men visst, man är ju lika orolig för att de ska hamna i dåliga gäng eller annat missbruk.

Man får väl va så god förälder man kan, sen kan man inte göra mer:cry:

I somras när han fyllde moppe håll jag på att få spader första gången han skulle köra in till stan, men nu är jag hur lugn som helst.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Min bror är i dagsläget 19 år gammal. Han är precis likaså. Men han har aldrig varit en social prick. Han föredrar helt enkelt datorn. Och kommer nog kanske alltid att göra. Han har kanske festat 4 gånger i sitt liv. Och aldrig varit en buse på något sätt.

Min mor har skällt mycket på honom, han har försökt varit social. Men alla hans vänner är med "dator-killar". Så det är ju svårt att vara social med något man faktiskt inte uppskattar.

Jag är också en rätt asocial person, eller har blivit senaste åren. Jag tränar min hund väldigt aktivt. Men efter det så är det datorn, tv och sambo som gäller. Skulle någon tvinga iväg mig på aktiviteter skulle jag förmodligen må jättedåligt. Även på den tiden jag var omyndig.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Det är alltid viktigt att som förälder titta efter tecken på ev. beroende. Eftersom jag äter läkemedel som kan skapa sådant så är jag jättenoga med att berätta skillnaden mellan olika beorende. Jag har också berättat det på ett sådant sätt att hjärnan helt enkelt fått spunk (lättfattlig förklaring) och att man måste "programmera" om hjärnan lite (borde en datorfantast förstå) men tillskillnad från datorer så kan byggar där ändras omedelbart medans människiga sådana kräver mycket mer.
Som sagt var signalerna brukar via om där blir fel om man är lyhörd från dom. När viktiga saker blir lindande är det dax att dra ur strömsladden och stampa ner foten.
Alla människor har inte samma anlag för att kunna skapa beorende lika lätt. Vissa tål massor innan något sådant inträffar och andra blir det av rätt så små saker.
Det svåra är att försöka hålla utkik, se vad för rutiner barnet håller, om allt det där viktiga blir gjort och barnet verkar rätt tillfreds (som nu en 15 år kan förstås). Vid beroende exsisterar enbart hela värdlen runt detta, hur man skall klara sig tills nästa gång, ångert över att man gått över gränsen och inte gjorde det man "borde har gjort osv.
Ha som sagt var koll. Risken för att han glider över till beroende skall givetvis inte förbises men det kan faktiskt vara så att han spelar som blå nu för att sedan trötta och mattas av för andra viktigare saker i livet. En livspartner tex. Chansen för att han faktiskt aldrig blir mer än lite tokig i spelet ser jag som större.

Är man väldigt öppen i sin dialog om beroende med barnen och barnen får lära sig att beorende inte är skamligt hos er och tala om frö barnet om han behöver någon hjälp får han gärna komma. Det är en säkerhetslina som du som mamma kan ge när barnen väl flyttat hemifrån. Det ökar ialla fall chanserna att OM något händer kommer dom till dig så länge som du inte är fördömande utan bara lyssnande.
Det är mitt starkaste råd till en mamma som önskar att stoppa in sitt barn i en vadderad cell med hagelbössna på utsidan. By the way, I know that feeling.
 
Sv: TonÅrsfÖrÄldrar.se Hit!

Jag har 3 barn,17 20 22 år.
Den äldsta har umgåtts mycket med kompisar på högstadietide och gymnasietiden och gör det även nu,men inte lika mycket,men tycker om att ha folk runt sig! Ofta ute på krogen,men drack/dricker inte!Har nog aldrig varit fast framför datorn! Mycket häst under hela hennes liv!
20-åringen satt mycket framför datorn och tv-spel under högstadietiden,men umgicks mycket mer med kompisar på gymnasietiden och även nu,festar!har spelat handboll,nu är det innebandy!
17-åringen är en blandning av dom 2 andra,det går i perioder hur mycket hon umgås med kompisar,vissa dagar är det fullt här hemma och väldigt intensivt,och vissa dagar är det tomt med kompisar!Men hon har aldrig varit ute på krogen!Sitter en del vid datorn!Har spelat innebandy,nu är det endast häst!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 245
Senast: lilstar
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 953
Senast: mars
·
L
  • Artikel
Dagbok Jag vet inte varför jag skriver dethär. Eller jo egentligen så tror jag att det är två andledningar. Och det ena är för OM det kan...
2
Svar
25
· Visningar
2 947
Senast: Trasten
·
Småbarn Tankar, tips och input mottages tacksamt. Mitt barn (R), drygt 2 år gammal, började på fsk i september. Han har trivts bra hela tiden...
4 5 6
Svar
113
· Visningar
16 622
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp