Sv: Tjock trots bantning, tappat päls/glesad päls
Uppdaterar lite...
Ringde hemmavet och meddelade 'svaret' på metacam. Vet tyckte vi skulle sätta honom på en tvåveckorskur metacam och koppelpromenader, då vet ansåg att svarar det på metacam är det troligt det är en mjukdelsskada, och då kanske den läker ut. För första gången faktiskt var jag inte 'nöjd' riktigt med hemmavets approach. Fullt begriplig tanke etc, samtidigt kan ju metacam lindra även t ex skelettsmärta, så jag skulle velat ha klämt och känt och av röntgat innan. Så jag ringde Ultuna, och om det är för att han är blodgivare åt dem eller ej, men vips hade jag en tid dagen efter.
Så, in med herrn på Ultuna. Fick en mycket bra och trevlig veterinär. Hade med mig en fyra A4sidor lång sammanställning av hur det hela utvecklats sen december med. Hon berättade att hon direkt när hon läste reagerade på vissa saker, men att det i sin helhet är ungefär lika obegripligt för henne i nuläget som för alla andra. Men att det inte går att komma undan att beteendeförändringarna i många fall tyder på neurologiska problem, te x hjärntumör. Den tanken har slagit mig med, men ändå läskigt att höra det nämnas.
Det kan också vara underliggande smärta. De kunde inte hitta några 'konstigheter' vid klämma-känna-undersöka, ev att han kanske reagerade en aning på ett ställe vid bukpalpation (neeej då, jag såg inte aaaalls hopväxta tarmar för min inre syn, tro inte det..).
Veterinären klurade en lång stund och konfererade lite, och kom sen fram till någon form av 'körschema'. Hon tror i nuläget att pälsen och klorna är ett separat problem, och det kommer remitteras till kunnigare vet om så krävs. Men i nuläget är det beteendedelen som bekymrar mest.
Det togs blod- och urinprov, och de ska kolla hur inre organ mår (svar imorgon). De förväntar sig som jag förstod det inte att hitta något knas där, men det är rutin, dels pga skumma symptom, och dels för veterinärerna nästa steg. Om alla prover är okej sätter vi tillbaka honom på metacam, men under en längre period. INTE för att 'läka ut' något egentligen, utan för att få mer svar. Veterinären vill se om det var en ren slump att han var bättre de fyra dagarna på metacam, eller om han faktiskt svarar på det. Dvs om man ger honom en längre period, är han bättre hela den perioden då?
OM han svarar på metacam vill hon remittera till en ortoped, och om inte denne kan hitta något uppenbart ställe där det tycks smärta, så pratade hon redan nu om att göra en scintigrafi. Är ju lite knepigt med en hund som biter ihop och är tyst snarare än säger 'aj' om/när man klämmer nånstans där det gör ont.
Om han INTE svarar på metacam, dvs det går upp och ner och är likadant på metacam och det bara var en slump att han var bättre de där fyra dagarna, då blir det neurolog och en hjärnröntgen *brr*
Vet ville vi skulle ha tät kontakt under metacamtestet, för om han INTE svarar så vill hon då försöka 'skynda på' att få en tid för hjärnröntgen..
Hjälp
Jag är iofs på nivån 'alla svar är bättre än inga svar' nu, men hjärntumör - då lär det ju inte finnas något att göra...
Herrn var flåsig och orolig som bara f*n i bilen både dit och hem, var superlyckli väl där, han trodde ju han skulle ge blod. Skötte sig fint under undersökningarna, trots att tre studenter samtidigt klämde på honom och sen vet. Enda 'ej prickfria' var att när vi väntade på att få betala så kom det en kille på kryckor. Han syntes/hördes på långt håll, Utter låg bredvid mig utsträckt på golvet. Reagerade inte alls, förrän personen är precis bredvid då Utter for upp och stormskällde (så den stackars killen med kryckor höll på att trilla omkull i rena chocken..).
Fick följa med mig till jobbet sen, han inte hem emellan. Får inte komma in på jobbet, men fick vara i trädgården och i bilen. Utter jätteglad och pigg, en VÄLDIGT bra dag tillsynes. Fick träffa en av de boende med, som han träffat förr. Inga problem trots att den boende har ett kroppspråk som kan vara milt sagt irrationellt och har en förkärlek att luta sig ner över och klappa (dvs hotfullt beteende). Då var det ljust ute.
Senare på kvällen när jag blev avlöst träffade Utter en arbetskompis till mig. Nu var det mörkt ute. Utter har träffat personen förr utan problem, men betedde sig 'knasigt' redan från början. Smög fram, backade, morrade, smög fram, morrade. Ställde sig och skällde, gick sen fram igen och uppmanade till kel. Kompisen klappade snällt (har hund, är hundvan etc) och Utter betedde sig som vanligt. För att plötsligt kasta sig tillbaka och ställa sig framför mig (som att försvara? Annars borde han gömt sig bakom mig) och hotade (morrade, läpparna uppdragna, raggen rest men svansen låg och lite hukande, så osäker).
Stackars kompisen råkade hosta till i samma ögonblick och Utter for iväg jätterädd.. Som sagt, helskev och 'konstig', frågan är om det var för det var mörkt, 'humöret' bara vänt eller vad. Men det hade varit en SUPERBRA dag innan liksom..
