Tips: utbränd föreningsordförande

[majola]

Bakgrund: Jag är kassör i en förening som har en fantastisk ordförande. Otroligt engagerad, har massor med kontakter, känner "alla" på orten osv... Nu har av allt att döma gått in i väggen. Jag anser att hon bör avsäga sig ordförandeskapet (och de ca 3000 andra åtaganden som hon har) och fokusera på att bli frisk igen. Hennes man är av samma åsikt (min man tränar ihop med honom och vi har haft kontakt under den senaste tiden, hon ligger på sjukhus sedan ca 1 vecka). Vad hon själv tycker vet jag inte, vill inte messa eller ringa för mycket just nu.

Idag pratade jag med vice ordföranden om hur vi ska gå vidare. Jag tycker att vi bör sätta ihop en valberedning snarast (det blir jättesvårt att hitta en efterföljare till henne) och uppmuntra henne att ta en paus. Vice menade att om hon vill kan hon ju formellt ha kvar ordförandeskapet, men vi bildar ett antal arbetsgrupper som tar över ansvaret för de olika områdena som hon har skött hittills. Jag tror inte att det kommer att funka utan att det bäddar för återfall.

Det känns så svårt att göra rätt. Jag vill verkligen att hon ska få bli frisk. Jag vill inte göra någon kupp av något slag och mota bort henne från hennes post. Jag har idag ingen aning om vem som skulle vara lämpad att efterträda henne (eller ens vara i en valberedning...)

Tips? Går det att sköta det snyggt? Självklart är hon vuxen och det är inte mitt/föreningskollegornas sak att "bestämma" vad hon orkar eller inte, men det är inte heller schysst att inte ha en ordentlig valberedning -> finns ingen kandidat -> hon blir pressad att fortsätta... Tror ni som jag att det vore bäst med ett rejält break?

 

[Gnist]

Tips? Går det att sköta det snyggt?

Sköta vad snyggt? Att avsätta henne utan att ens någon har pratat med henne? Nej, sånt går inte att sköta snyggt..

 

[majola]

Nej, självklart inte! Vi har inte årsmöte förrän i mars-april någongång, men det är i regel svårt att hitta villiga. Jag ville egentligen lämna min post förra året, men "lät mig övertalas" då det inte fanns någon som var beredd att ta över, och det skulle jag gärna undvika. Därav min önskan om att tillsätta en valberedning i god tid.

Vice ska besöka henne på sjukhuset i morgon och prata med henne. Jag har messat henne en del, men hon svarar inte (vilket är helt ok, jag har skrivit typ "vi tänker på dig, hör av er om vi kan hjälpa till med något")

Frågan kanske är hur förhåller man sig rent mänskligt om någon vill ha en post, är rätt person för jobbet men man är ganska säker på att hen av hälsoskäl inte borde göra det?

 

[Gnist]

Frågan kanske är hur förhåller man sig rent mänskligt om någon vill ha en post, är rätt person för jobbet men man är ganska säker på att hen av hälsoskäl inte borde göra det?

Det är faktiskt ingen annans sak att avgöra och vill man ändå ha en åsikt om det, så får man vara beredd på att det finns en risk för att det inte tas så väl emot.

 

[hastflicka]

<snip>
Frågan kanske är hur förhåller man sig rent mänskligt om någon vill ha en post, är rätt person för jobbet men man är ganska säker på att hen av hälsoskäl inte borde göra det?

Man later vuxna manniskor gora sina egna misstag. Om en vuxen person sager sig vara frisk nog att ha en post far man helt enkelt lita pa det och gora det basta for att stotta och hjalpa den personen om man ar sa orolig for den's halsa.

 

[majola]

Det kan ju hända att jag oroar mig i onödan, hon kanske kommer hem från sjukhuset och själv säger att hon vill ta en paus.

Jag tycker inte att det är så enkelt, å ena sidan ja, hon är vuxen, hon får göra sina egna misstag osv osv. Men å andra sidan, jag tycker om henne, jag oroar mig för henne. Jag kan inte avlasta henne särskilt mycket, eftersom jag redan har en post som tar ganska mycket av min tid i anspråk. Det känns inte ok att rycka på axlarna och säga att det bara är hennes ansvar.

 

[parellikusken]

Sånt där är väldigt svårt. Kan skriva om mina erfarenheter ifrån det..

Jag var ordförande i studentkåren förra läsåret, samtidigt som jag gjorde examensarbetet, hade ett till jobb och hade två hästar. Jag höll på att bränna ut mig året innan då jag var vice ordförande, men klarade mig. Förra året gick det dock inte mer.
Det var en relativt lång process för mig att komma fram till att jag skulle avgå, då jag inte fungerade längre .. Mitt mål under året var att få fler kåraktiva, bygga upp en stabil grund för en större styrelse samt lämna över mitt arbete till den nya styrelsen. Jag hade uppnått målen, bortsett från överlämningen. Så egentligen var jag på ett stadium där jag kunde börja lämna över mitt arbete och därefter avgå.

När jag var mitt uppe i processen så snurrade allt och jag kunde inte tänka klart. Jag såg hur många jag skulle svika om jag avgick, hur allt arbete jag/vi lagt ned under mina tre år i styrelsen skulle vara förgäves, att jag inte kunde svika de studenter jag bistod med hjälp för tillfället och att jag inte längre skulle ha någon betydelse för människor. Allt var så uppförstorat.
Det tog tid att komma fram till att det var okej att avgå, behövde till och med att en terapeut sa att jag skulle svika fler om jag inte avgick. Men jag behövde den tiden för att känna att jag tog ett välgrundat beslut.

Jag hade planerat att ha en lång överlämning, men jag klarade inte av det, så det fick bli ett styrelsemöte där jag lämnade över det jag hade på mitt bord till styrelsen. Vår vice ordförande fick ta över som ordförande, och styrelsen delade upp arbetet som jag haft mellan sig.
Nu i efterhand så önskar jag dock att jag tagit beslutet mycket tidigare, då kanske inte jag hade kraschat lika hårt och haft så mycket problem med återhämtningen efter.

Nu sitter jag bara kvar i styrelsen för en folkbildningsstiftelse, så jag har inte det vardagliga arbetet utan är endast med vid beslutsfattandet. Så skönt!

 

[Ramona]

Idag pratade jag med vice ordföranden om hur vi ska gå vidare. Jag tycker att vi bör sätta ihop en valberedning snarast (det blir jättesvårt att hitta en efterföljare till henne) och uppmuntra henne att ta en paus. Vice menade att om hon vill kan hon ju formellt ha kvar ordförandeskapet, men vi bildar ett antal arbetsgrupper som tar över ansvaret för de olika områdena som hon har skött hittills. Jag tror inte att det kommer att funka utan att det bäddar för återfall.

Man alltså, vad är vice-ordförande till i denna situationen? Är det inte dennes plats att steppa upp och ta över medan ordinarie ordförande är sjukskriven?

Vad framtiden visar kan ingen av oss säga, men fram till föreningsstämman kan ni ändå ingenting göra mer än att låta vice-ordförande ta över posten så länge den ordinarie inte orkar. Alla sysslor som ordföranden gjort behöver givetvis göras om ordföranden blir sjukskriven och inte orkar, och det bör ni ju förbereda er för, men låt människan själv bestämma över vad hon orkar och inte.

 

[parellikusken]

Jag skulle förresten inte ha uppskattat om någon gick bakom ryggen på mig och satte ihop valberedningar eller började fördela arbetet på längre sikt. Absolut att ni kan fördela arbetet mellan er eller ha en arbetsgrupp så länge hon är på sjukhuset, men efter det bör hon självklart få vara med och fatta besluten.
Jag tycker det är bättre att vara uppriktig med henne och fråga henne om hon känner att hon klarar av att ha kvar sitt åtagande i styrelsen och efter det stötta henne i det beslut hon väljer. Berätta att ni är oroliga för henne, men låt henne fatta beslutet själv om att sitta kvar på posten eller inte.

 

[parellikusken]

Man alltså, vad är vice-ordförande till i denna situationen? Är det inte dennes plats att steppa upp och ta över medan ordinarie ordförande är sjukskriven?

Vad framtiden visar kan ingen av oss säga, men fram till föreningsstämman kan ni ändå ingenting göra mer än att låta vice-ordförande ta över posten så länge den ordinarie inte orkar. Alla sysslor som ordföranden gjort behöver givetvis göras om ordföranden blir sjukskriven och inte orkar, och det bör ni ju förbereda er för, men låt människan själv bestämma över vad hon orkar och inte.

Det beror ju på hur uppdragen är formulerade. Oftast har vice ordföranden egna ansvarsområden och åtaganden att sköta, vilket inte ger plats för att ta över ordförandens ansvarsområden också. Vice kan ta över ordförandeskapet under möten och under planerandet för möten, men andra ansvar blir ofta svåra att åta sig.

 

[Ramona]

Det beror ju på hur uppdragen är formulerade. Oftast har vice ordföranden egna ansvarsområden och åtaganden att sköta, vilket inte ger plats för att ta över ordförandens ansvarsområden också. Vice kan ta över ordförandeskapet under möten och under planerandet för möten, men andra ansvar blir ofta svåra att åta sig.

Fast då får vice-ordförande faktiskt ta på sig ledarrollen och delegera åtaganden. Kanske till och med ut på vissa medlemmar som inte är styrelseledamöter.

Någonstans är faktiskt en vice-ordförande roll mer än bara en snygg titel, det är ett faktiskt ansvar.

 

[parellikusken]

Fast då får vice-ordförande faktiskt ta på sig ledarrollen och delegera åtaganden. Kanske till och med ut på vissa medlemmar som inte är styrelseledamöter.

Någonstans är faktiskt en vice-ordförande roll mer än bara en snygg titel, det är ett faktiskt ansvar.

Det har du rätt i!

 

[tuaphua]

Jag hade tyckt att vice får tala med ordföranden och därefter besluta om man bör leta ny eller bara dela upp uppgifterna tills ordförande är ok igen.
Jag hade absolut inte gjort ngt bakom ordförandes rygg. Utan man lyssnar på vad denne har att säga och hur den önskar göra. Och man kan betona att VILL denne avgå så löser sig allt och det är helt ok och vill denne vara kvar och tror sig klara det så löser man det med och så uppmuntrar man denne att göra det denne mår bäst av.

 

[tara]

Bakgrund: Jag är kassör i en förening som har en fantastisk ordförande. Otroligt engagerad, har massor med kontakter, känner "alla" på orten osv... Nu har av allt att döma gått in i väggen. Jag anser att hon bör avsäga sig ordförandeskapet (och de ca 3000 andra åtaganden som hon har) och fokusera på att bli frisk igen. Hennes man är av samma åsikt (min man tränar ihop med honom och vi har haft kontakt under den senaste tiden, hon ligger på sjukhus sedan ca 1 vecka). Vad hon själv tycker vet jag inte, vill inte messa eller ringa för mycket just nu.

Idag pratade jag med vice ordföranden om hur vi ska gå vidare. Jag tycker att vi bör sätta ihop en valberedning snarast (det blir jättesvårt att hitta en efterföljare till henne) och uppmuntra henne att ta en paus. Vice menade att om hon vill kan hon ju formellt ha kvar ordförandeskapet, men vi bildar ett antal arbetsgrupper som tar över ansvaret för de olika områdena som hon har skött hittills. Jag tror inte att det kommer att funka utan att det bäddar för återfall.

Det känns så svårt att göra rätt. Jag vill verkligen att hon ska få bli frisk. Jag vill inte göra någon kupp av något slag och mota bort henne från hennes post. Jag har idag ingen aning om vem som skulle vara lämpad att efterträda henne (eller ens vara i en valberedning...)

Tips? Går det att sköta det snyggt? Självklart är hon vuxen och det är inte mitt/föreningskollegornas sak att "bestämma" vad hon orkar eller inte, men det är inte heller schysst att inte ha en ordentlig valberedning -> finns ingen kandidat -> hon blir pressad att fortsätta... Tror ni som jag att det vore bäst med ett rejält break?

Valberedning utses på årsmötet. Vad är detta för förening? Jag tycker det låter som en konspiration. Lyssna du på vad vice ordförande säger.

 

[Petruska]

Jag håller med @Ramona . Det är av sådana här skäl man har en vice ordf. Hen får ta över fram till årsmötet, OM det behövs.

 

[Manji]

Bakgrund: Jag är kassör i en förening som har en fantastisk ordförande. Otroligt engagerad, har massor med kontakter, känner "alla" på orten osv... Nu har av allt att döma gått in i väggen. Jag anser att hon bör avsäga sig ordförandeskapet (och de ca 3000 andra åtaganden som hon har) och fokusera på att bli frisk igen. Hennes man är av samma åsikt (min man tränar ihop med honom och vi har haft kontakt under den senaste tiden, hon ligger på sjukhus sedan ca 1 vecka). Vad hon själv tycker vet jag inte, vill inte messa eller ringa för mycket just nu.

Idag pratade jag med vice ordföranden om hur vi ska gå vidare. Jag tycker att vi bör sätta ihop en valberedning snarast (det blir jättesvårt att hitta en efterföljare till henne) och uppmuntra henne att ta en paus. Vice menade att om hon vill kan hon ju formellt ha kvar ordförandeskapet, men vi bildar ett antal arbetsgrupper som tar över ansvaret för de olika områdena som hon har skött hittills. Jag tror inte att det kommer att funka utan att det bäddar för återfall.

Det känns så svårt att göra rätt. Jag vill verkligen att hon ska få bli frisk. Jag vill inte göra någon kupp av något slag och mota bort henne från hennes post. Jag har idag ingen aning om vem som skulle vara lämpad att efterträda henne (eller ens vara i en valberedning...)

Tips? Går det att sköta det snyggt? Självklart är hon vuxen och det är inte mitt/föreningskollegornas sak att "bestämma" vad hon orkar eller inte, men det är inte heller schysst att inte ha en ordentlig valberedning -> finns ingen kandidat -> hon blir pressad att fortsätta... Tror ni som jag att det vore bäst med ett rejält break?

Men ni har ju en vice ordförande, meningen är väl ändå att denne ska kliva in om ordinarie inte kan medverka tillfälligt? Blir det mer än tillfälligt får väl vice ta över tills ni har en kandidat?

Låt ordförande själv avgöra om hon vill vara kvar. Det kan slå så himla fel att "uppmuntra" någon att lägga av när dom är i psykiskt trasigt skick.

 

[majola]

Men ni har ju en vice ordförande, meningen är väl ändå att denne ska kliva in om ordinarie inte kan medverka tillfälligt? Blir det mer än tillfälligt får väl vice ta över tills ni har en kandidat?

Låt ordförande själv avgöra om hon vill vara kvar. Det kan slå så himla fel att "uppmuntra" någon att lägga av när dom är i psykiskt trasigt skick.

Tack, det var viktig info! Man vill väl, men ibland kan det bli så fel.

 

[majola]

Valberedning utses på årsmötet. Vad är detta för förening? Jag tycker det låter som en konspiration. Lyssna du på vad vice ordförande säger.

I våra stadgar nämns ingen valberedning. Stadgarna är visserligen föråldrade och det har tagits in extern hjälp för att ta fram nya, men det är inte klart ännu. Det arbetet har jag dock inte alls varit med i. Om vi ska ha en valberedning, vilket jag tycker vore lämpligt av flera skäl, måste det tillsättas en arbetsgrupp för detta.

Självklart har jag och vice nu klivit in och tagit över akuta arbetsuppgifter och försöker hitta kortfristiga lösningar för att det löpande ska fungera.

 

[tanten]

Bakgrund: Jag är kassör i en förening som har en fantastisk ordförande. Otroligt engagerad, har massor med kontakter, känner "alla" på orten osv... Nu har av allt att döma gått in i väggen. Jag anser att hon bör avsäga sig ordförandeskapet (och de ca 3000 andra åtaganden som hon har) och fokusera på att bli frisk igen. Hennes man är av samma åsikt (min man tränar ihop med honom och vi har haft kontakt under den senaste tiden, hon ligger på sjukhus sedan ca 1 vecka). Vad hon själv tycker vet jag inte, vill inte messa eller ringa för mycket just nu.

Idag pratade jag med vice ordföranden om hur vi ska gå vidare. Jag tycker att vi bör sätta ihop en valberedning snarast (det blir jättesvårt att hitta en efterföljare till henne) och uppmuntra henne att ta en paus. Vice menade att om hon vill kan hon ju formellt ha kvar ordförandeskapet, men vi bildar ett antal arbetsgrupper som tar över ansvaret för de olika områdena som hon har skött hittills. Jag tror inte att det kommer att funka utan att det bäddar för återfall.

Det känns så svårt att göra rätt. Jag vill verkligen att hon ska få bli frisk. Jag vill inte göra någon kupp av något slag och mota bort henne från hennes post. Jag har idag ingen aning om vem som skulle vara lämpad att efterträda henne (eller ens vara i en valberedning...)

Tips? Går det att sköta det snyggt? Självklart är hon vuxen och det är inte mitt/föreningskollegornas sak att "bestämma" vad hon orkar eller inte, men det är inte heller schysst att inte ha en ordentlig valberedning -> finns ingen kandidat -> hon blir pressad att fortsätta... Tror ni som jag att det vore bäst med ett rejält break?

Vet inte om det är olika i olika länder - misstänker det....

I min värld tillsätts valberedning på årsmötet. Den ska vara årsmötets egen. Inte tillsättas av någon styrelse. För objektiviteten - man ska inte kunna fixa en valberedning som föreslår som styrelsen säger.
Sedan avgör årsmötet om man ska gå på valberedningens förslag eller välja andra kandidater och andra förslag.

Vice ordförande finns av en anledning. Den ska ta över ordförandeskapet om ordföranden inte kan sköta det.
Ni har en vice - denne SKA ta över sysslan när ordföranden är sjuk.

Årsmötet är en förenings högsta beslutande organ. Det årsmötet beslutat kan bara årsmötet ändra på.

 

[tanten]

Det beror ju på hur uppdragen är formulerade. Oftast har vice ordföranden egna ansvarsområden och åtaganden att sköta, vilket inte ger plats för att ta över ordförandens ansvarsområden också. Vice kan ta över ordförandeskapet under möten och under planerandet för möten, men andra ansvar blir ofta svåra att åta sig.

Nja....

Vice ordförande är inte bara en titel utan innehåll.

Man är ersättare för ordföranden. Har man varit dum nog att ta på sig mer än vice ordförandeskapet får man stå sitt kast. Är man vice så ingår alla ansvarsområden till en, om ordföranden inte kan sköta jobbet. T.ex. blir allvarligt sjuk, avlider eller av andra skäl inte kan fullgöra uppgiften.