Tikar som 'muckar'.

[Lizans]

Jag har två tikar, den äldre är kastrerad.

Den yngre (dryga två år) är omplacerad till mig och har hittills smält in klockrent med oss. Senaste veckan har jag dock märkt att hon gruffar lite subtilt mot min äldre hund. Det har varit blickar, något morr över någon 'ägodel' och 'lekgruff' när de springer tillsammans. Den äldre gör likadant men just blickar och utstrålning är det jag så smått reagerat på. Har märkt att min äldre tik valt andra sovplatser än den yngre t.ex.

Igår rök dom ihop. Eller den yngre rök ihop med den äldre som helt klart blev rädd och fick något bett. Jag såg inte vad som hände (de var inne i några buskar tillsammans)
Men misstänker att det fanns något 'gott' där.

Jag flög naturligtvis emellan och blev rejält arg på yngre tiken. Har varit lite mer noga efter det med att försöka befästa ordningen i huset, äldre inbjuden till matte och yngre lite mer på undantag (hon vill helst vara på/med mig nonstop).

Idag gjorde hon en ansats igen att med morr och oljud trycka till den äldre. Jag var med och bröt innan det blev mer.

Tips på förhållningssätt? Lite tröst omkring att det kan komma att funka fortsatt? Egna erfarenheter?

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har två tikar, den äldre är kastrerad.

Den yngre (dryga två år) är omplacerad till mig och har hittills smält in klockrent med oss. Senaste veckan har jag dock märkt att hon gruffar lite subtilt mot min äldre hund. Det har varit blickar, något morr över någon 'ägodel' och 'lekgruff' när de springer tillsammans. Den äldre gör likadant men just blickar och utstrålning är det jag så smått reagerat på. Har märkt att min äldre tik valt andra sovplatser än den yngre t.ex.

Igår rök dom ihop. Eller den yngre rök ihop med den äldre som helt klart blev rädd och fick något bett. Jag såg inte vad som hände (de var inne i några buskar tillsammans)
Men misstänker att det fanns något 'gott' där.

Jag flög naturligtvis emellan och blev rejält arg på yngre tiken. Har varit lite mer noga efter det med att försöka befästa ordningen i huset, äldre inbjuden till matte och yngre lite mer på undantag (hon vill helst vara på/med mig nonstop).

Idag gjorde hon en ansats igen att med morr och oljud trycka till den äldre. Jag var med och bröt innan det blev mer.

Tips på förhållningssätt? Lite tröst omkring att det kan komma att funka fortsatt? Egna erfarenheter?

Vi har haft samma situation här en längre tid...tikar kan vara hemska mot varandra.
Nu var den ena tiken bara här tillfälligt (under ett år för att tränas upp)
De här två funkade bara inte ihop. Alla hundar gillar inte varandra. Inom vissa raser, som den vi har, är det vanligare än inom andra.
Vi har två tikar i nuläget och helt säkra är de inte. Man får läsa mycket kroppsspråk, veta vilka situationer som ska undvikas och planera sin hundhållning. För oss funkar det bra ändå. Tjaffsen blir färre och mildare.
Här har det varit ungtiken som varit triggern. Hon är en väldigt intensiv hund på många sätt och den äldre lackar helt enkelt ur i bland när det blir för mycket. Den yngre vill nog inget illa. Hon är mest lite kass på att läsa av både sitt eget beteende och förstå den andra tikens signaler.

Sen finns det ju hundar som helt enkelt inte trivs med andra hundar vilket ofta kan skapa konflikter.

 

[Lizans]

Vi har haft samma situation här en längre tid...tikar kan vara hemska mot varandra.
Nu var den ena tiken bara här tillfälligt (under ett år för att tränas upp)
De här två funkade bara inte ihop. Alla hundar gillar inte varandra. Inom vissa raser, som den vi har, är det vanligare än inom andra.
Vi har två tikar i nuläget och helt säkra är de inte. Man får läsa mycket kroppsspråk, veta vilka situationer som ska undvikas och planera sin hundhållning. För oss funkar det bra ändå. Tjaffsen blir färre och mildare.
Här har det varit ungtiken som varit triggern. Hon är en väldigt intensiv hund på många sätt och den äldre lackar helt enkelt ur i bland när det blir för mycket. Den yngre vill nog inget illa. Hon är mest lite kass på att läsa av både sitt eget beteende och förstå den andra tikens signaler.

Sen finns det ju hundar som helt enkelt inte trivs med andra hundar vilket ofta kan skapa konflikter.

Tack för svar!

Jo, jag vet ju att tikar kan vara svåra mot varandra och har varit glad att det funkat så bra hittills.

Ingen av mina hundar är hundagressiva i allmänhet och av en ras där aggressivitet inte hör till vanligheterna.

Jag får helt enkelt vara mera 'med' nu när jag sett att det finns fula tendenser och litegrand ha 'tummen i ögat' på den yngre.

 

[Raderad medlem 94602]

Och lämna dom aldrig ensamma. Varken hemma eller i trädgården.
Åker vi hemmifrån, om så bara till affären en snabbis så tar vi med dom eller sätter ut dom i hundgårdarna.
Löp kan förvärra avsevärt så var extra aktsam då.

 

[Red_Chili]

Det är inte så att den yngre ska löpa snart då? Vissa tikar blir ju grinigare då. Jag vet vissa som haft problem i sina flockar, men bara just kring löp.

 

[Lizans]

Det är inte så att den yngre ska löpa snart då? Vissa tikar blir ju grinigare då. Jag vet vissa som haft problem i sina flockar, men bara just kring löp.

Den yngre har löpt färdigt sedan någon månad. Har inte sett tecken på skendräktighet. Men vet ju inte säkert hur hon brukar funka runt löp då hon bara löpt en gång hos mig.

 

[Lizans]

Och lämna dom aldrig ensamma. Varken hemma eller i trädgården.
Åker vi hemmifrån, om så bara till affären en snabbis så tar vi med dom eller sätter ut dom i hundgårdarna.
Löp kan förvärra avsevärt så var extra aktsam då.

Blir knepigt att aldrig lämna dem. De ligger tillsammans i bilen. Har aldrig hört ett ljud då. Likaså sover de på samma rum, aldrig hört gruff alls. Hoppas på att kunna fortsätta så...

 

[Raderad medlem 94602]

Blir knepigt att aldrig lämna dem. De ligger tillsammans i bilen. Har aldrig hört ett ljud då. Likaså sover de på samma rum, aldrig hört gruff alls. Hoppas på att kunna fortsätta så...

Jag menar att lämna dem ihop. Jag skulle aldrig lämna våra tex utan att de är säkrade/åtskilda och då är det ändå 5 mån sen de rök ihop sist (då var det jag som tabbade mig och ruckade på en av reglerna för det hade gått bra så himla länge)
Våra sover med oss osv. Men inte att jag skulle lämna dem oövervakade. Det kan vända på en hundradels sekund om fel situation uppstår.

 

[Lizans]

Jag menar att lämna dem ihop. Jag skulle aldrig lämna våra tex utan att de är säkrade/åtskilda och då är det ändå 5 mån sen de rök ihop sist (då var det jag som tabbade mig och ruckade på en av reglerna för det hade gått bra så himla länge)
Våra sover med oss osv. Men inte att jag skulle lämna dem oövervakade. Det kan vända på en hundradels sekund om fel situation uppstår.

Jag förstod och är tacksam för din input!

Dock hoppas jag att de kan ligga i bilen tillsammans kortare stunder och hemma när jag är borta även fortsättningsvis då annat blir ganska ohållbart för mig. Hoppas detta var en engångsföreteelse som inte upprepas (i den grad att de slåss) men märker jag att risken verkar kvarstå måste jag förstås tänka om.

 

[lambero]

Angående att lämna dem i bilen tillsammans så skulle jag vilja råda dig att vara otroligt försiktig. Tänk på att det blir ett trångt utrymme och blir de osams så kan ingen komma undan. Det kan bli otäcka skador ifall båda känner att de är trängda och måste försvara sig.

 

[Buck]

låter lite som att den yngre är osäker och att den äldre är ganska passiv.
dvs yngre försöker reda ut sig själv och ta över ledarskapet helt och hållet. och medans den äldre då inte rättar sig efter den yngre så ryker de ihop.

typ som när vår hund var valp och var på mig och försökte dominera . brottnings matcher hjälpte mer än valp träning .
men de ger ju inte sig förrns man antingen rättar sig efter dem eller själv bekräftar sig själv som "ledare".

men hur socialiserad är hundarna?

tänker på vår hund nu som varje vecka träffar nya hundar utan problem och i perioder har andras hundar boende hos oss (passar dem, kan vara vartannat år och 2 för varandra okända hundar som kommer samtidigt utan det minsta gnabb).
är aldrig vare sig bråk om mat eller ens en ond blick om leksaker. och då är det ett gäng matglada labbar, berner sennen eller pudlar vi haft här.

gäller ju att de kan läsa av andra och förhålla sig efter det.
kan de inte läsa av varandra och bara reagerar instinktivt med att "ingen tar ansvar! jag måste då bli störst bäst och vackrast!" så är det upplagt för trubbel.

 

[Lizans]

låter lite som att den yngre är osäker och att den äldre är ganska passiv.
dvs yngre försöker reda ut sig själv och ta över ledarskapet helt och hållet. och medans den äldre då inte rättar sig efter den yngre så ryker de ihop.

typ som när vår hund var valp och var på mig och försökte dominera . brottnings matcher hjälpte mer än valp träning .
men de ger ju inte sig förrns man antingen rättar sig efter dem eller själv bekräftar sig själv som "ledare".

men hur socialiserad är hundarna?

tänker på vår hund nu som varje vecka träffar nya hundar utan problem och i perioder har andras hundar boende hos oss (passar dem, kan vara vartannat år och 2 för varandra okända hundar som kommer samtidigt utan det minsta gnabb).
är aldrig vare sig bråk om mat eller ens en ond blick om leksaker. och då är det ett gäng matglada labbar, berner sennen eller pudlar vi haft här.

gäller ju att de kan läsa av andra och förhålla sig efter det.
kan de inte läsa av varandra och bara reagerar instinktivt med att "ingen tar ansvar! jag måste då bli störst bäst och vackrast!" så är det upplagt för trubbel.[/QUOT

 

[Lizans]

låter lite som att den yngre är osäker och att den äldre är ganska passiv.
dvs yngre försöker reda ut sig själv och ta över ledarskapet helt och hållet. och medans den äldre då inte rättar sig efter den yngre så ryker de ihop.

typ som när vår hund var valp och var på mig och försökte dominera . brottnings matcher hjälpte mer än valp träning .
men de ger ju inte sig förrns man antingen rättar sig efter dem eller själv bekräftar sig själv som "ledare".

men hur socialiserad är hundarna?

tänker på vår hund nu som varje vecka träffar nya hundar utan problem och i perioder har andras hundar boende hos oss (passar dem, kan vara vartannat år och 2 för varandra okända hundar som kommer samtidigt utan det minsta gnabb).
är aldrig vare sig bråk om mat eller ens en ond blick om leksaker. och då är det ett gäng matglada labbar, berner sennen eller pudlar vi haft här.

gäller ju att de kan läsa av andra och förhålla sig efter det.
kan de inte läsa av varandra och bara reagerar instinktivt med att "ingen tar ansvar! jag måste då bli störst bäst och vackrast!" så är det upplagt för trubbel.

Blev fel...
Jag har som sagt inte haft bekymmer med dem tidigare alls. Därav min förvåning när de faktiskt rök ihop.

Gällande ledarskap, så visst den yngre är inte det mest självsäkra man skådat men inte mentalt dålig. De är socialiserade och kan hundspråk båda två. Finns ingen hundaggressivitet eller resursförsvarande annars.

 

[Buck]

Blev fel...
Jag har som sagt inte haft bekymmer med dem tidigare alls. Därav min förvåning när de faktiskt rök ihop.

Gällande ledarskap, så visst den yngre är inte det mest självsäkra man skådat men inte mentalt dålig. De är socialiserade och kan hundspråk båda två. Finns ingen hundaggressivitet eller resursförsvarande annars.

Hmm
men i vad för samband har det varit att de rykt ihop?
Då de ligger och sover, då de leker med samma leksaker, då ni har besök, mat, promenad, andra hundar i närheten, löp, då den ena låst in sig på jakt (mus hål eller ngt spår) och den andra hinner och "stör". Osv?

Lite mystiskt om det är helt lugnt och fridfullt mellan dem hela tiden annars.
Det måste ju finnas ngt som triggar dem. :/.

 

[Lizans]

Hmm
men i vad för samband har det varit att de rykt ihop?
Då de ligger och sover, då de leker med samma leksaker, då ni har besök, mat, promenad, andra hundar i närheten, löp, då den ena låst in sig på jakt (mus hål eller ngt spår) och den andra hinner och "stör". Osv?

Lite mystiskt om det är helt lugnt och fridfullt mellan dem hela tiden annars.
Det måste ju finnas ngt som triggar dem. :/.

Som jag skrev i trådstarten har det bara hänt en gång, med bett inblandade. Tror de hittat något spännande/gott i buskarna. Unga bet äldre som var i underläge.

Tidigare har de vid några tillfällen 'morrat' i lek eller när de sprungit ihop i dörrhål eller liknande där någon burit på ben/leksak. Dock aldrig över mat, ben, mig, familjen, annat.

Jag kan ta läten (även om jag kommer att bli mer vaksam på det nu) men i vår flock accepteras inte bett/slagsmål. Orolig att det ska hända igen.

Dock vakar de inte på varandra så att 'smockan hänger i luften' utan umgås problemfritt annars. Men som sagt, kan ju inte acceptera en upprepning.

Funderar mest över hur de som har erfarenhet av liknande situationer löst det.