I
Islandssmurfen
Hej alla glada! Lägger in en liten glädjetråd igen...
Nu är det äntligen dags... efter lång o envis träning känns min älskade fd. problemhäst redo att komma ut o testa nya miljöer med mycket "happening". Vi ska ut o tävla! Har anmält till ett par stycken små klubbtävlingar under våren o målet är bara att vi ska ut o ha kul, o inte stressa upp oss över ngt.
Köpte honom som hopplös problemhäst som gång efter annan blivit spänd under ryttaren o sprungit tills han gått omkull...
Hem kom en sönderstressad stackars häst med enorm underhals o hängmatterygg. Han kunde inte vrida huvudet åt höger o ögonen såg ut som att de skulle poppa ut ur huvudet när som helst. Nu är han lugn o riktigt snygg... Ingen underhals, ingen hängmatterygg, inga stressade ögon o han kan vrida o vända hur som helst. (lite ojämn är han i styrka fortfarande, men det blir bättre o bättre)
Senaste ridturen vi var ute på (i förrgår) så red vi i lugn o ro alla hans fyra fina gångarter... vi red en väg som han tidigare inte gått... efter den finns massor att titta på... bilar o båtar med presseningar över, gamla lador med öppna dörrar o liknande... vovven hade vi med oss i bakhasorna... två fasaner flög upp framför oss... två tåg passerade på nära håll... en bil åkte förbi oss på vägen... en gubbe stod o sågade sönder ett nyfällt träd med motorsåg alldeles invid "våran" grusväg... Vad tror ni händer? Han bara tittar lite skeptiskt på alla märkliga saker o knatar vidare... Han är som förbytt!!! Jag har tom fått frågan om det verkligen är han...
Var bara tvungen att skriva av mig lite... jag är såååå lycklig
Nu är det äntligen dags... efter lång o envis träning känns min älskade fd. problemhäst redo att komma ut o testa nya miljöer med mycket "happening". Vi ska ut o tävla! Har anmält till ett par stycken små klubbtävlingar under våren o målet är bara att vi ska ut o ha kul, o inte stressa upp oss över ngt.
Köpte honom som hopplös problemhäst som gång efter annan blivit spänd under ryttaren o sprungit tills han gått omkull...
Hem kom en sönderstressad stackars häst med enorm underhals o hängmatterygg. Han kunde inte vrida huvudet åt höger o ögonen såg ut som att de skulle poppa ut ur huvudet när som helst. Nu är han lugn o riktigt snygg... Ingen underhals, ingen hängmatterygg, inga stressade ögon o han kan vrida o vända hur som helst. (lite ojämn är han i styrka fortfarande, men det blir bättre o bättre)
Senaste ridturen vi var ute på (i förrgår) så red vi i lugn o ro alla hans fyra fina gångarter... vi red en väg som han tidigare inte gått... efter den finns massor att titta på... bilar o båtar med presseningar över, gamla lador med öppna dörrar o liknande... vovven hade vi med oss i bakhasorna... två fasaner flög upp framför oss... två tåg passerade på nära håll... en bil åkte förbi oss på vägen... en gubbe stod o sågade sönder ett nyfällt träd med motorsåg alldeles invid "våran" grusväg... Vad tror ni händer? Han bara tittar lite skeptiskt på alla märkliga saker o knatar vidare... Han är som förbytt!!! Jag har tom fått frågan om det verkligen är han...
Var bara tvungen att skriva av mig lite... jag är såååå lycklig