Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

[Jate Volim]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Angående motivation och ryttarens uppgift håller jag med dig till fullo! Man kan inte tvinga en häst att prestera, den måste vilja och tycka att det är kul. Ryttaren har också som uppgift att aldrig begära mer av hästen än vad som är rimligt för den.

Problemet är att det finns hästar som inte håller sig till mallen och då måste man ju finna en lösning. Ett alternativ för mig vore ju att inte rida henne alls i så fall. Problemet är att hon gillar att arbeta och när man väl satt ner foten och kommit över trösklen så har hon inga som helst problem att utföra rörelserna. Hon vill helt enkelt testa ifall hon får bestämma eller inte.

Att säga att alla problem kan kringgås på olika vis tycker jag är osant, ibland måste man helt enkelt bita i det sura äpplet. Sedan är det upp till varje ryttare att bedöma ifall man klarar av uppgiften eller bör överlåta det till någon skickligare.

Mvh JV

 

[Rumpnissen]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Jag har väll aldrig sagt att man ska kringgå problemet?

Vi tycker helt enkelt olika. För jag är fullt övertygad om att det går att lösa problem och komma över trösklar utan att provocera/utmana/sätta ner foten så mycket att man ska behöva vara rädd att ramla av.

Visst är min häst inte alltid jätte glad när jag rider, men blir hon så arg att hon försöker få av mig anser jag att jag misslyckats kapitalt.

 

[Jate Volim]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Okej, i så fall missförstod jag dig nog. Men jag tycker ändå inte som du
Det finns hästar som blir farliga ifall man inte "sätter ned foten" ifall vi nu ska kalla det så. Men det finns ju självklart många aspekter att ta hänsyn till som vad för häst man har, hur lättprovocerad han/hon är, ålder och utbildningsnivå, hälsostatus (hästen får ju INTE ha ont någonstans), o.s.v.

Men en häst som av ren istadighet inte känner för att fatta galopp (förutsätter då att hästen är frisk, att utrustningen passar och att ryttaren rider hästen på ett schysst och tydligt sätt) behöver och protesterar mycket kraftigt inför en övning som egentligen borde ligga långt under dennes prestationsnivå klassar jag i många fall som oerhört dominant. Om man låter en sådan häst t.ex. slippa galoppera tills dess att han/hon är starkare så kan problemet bli ännu större innan man gör ngt åt det. Eller missförstår jag dig igen nu?

Det jag menar är att det finns hästar som ifrågasätter ALLT ifall inte ryttaren är väldigt tydlig med vad han/hon vill och vem det är som bestämmer. När den biten är löst är problemet ofta löst också.

Mvh JV

 

[Rumpnissen]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Det finns hästar som blir farliga ifall man inte "sätter ned foten" ifall vi nu ska kalla det så. Men det finns ju självklart många aspekter att ta hänsyn till som vad för häst man har, hur lättprovocerad han/hon är, ålder och utbildningsnivå, hälsostatus (hästen får ju INTE ha ont någonstans), o.s.v.

Men nu blandar du ju ihop vad vi diskuterar. Det var du som började använda begreppet "sätta ner foten", så vi kanske inte lägger samma sak i det begreppet. Att sätta ner foten för att vara tydlig eller att sätta ner foten så hästen bli förbannad och försöker kasta av en, är i min värld helt två olika sätt att sätta ner foten på! Att vara tydlig och konsekvent för att hästen ska vara trygg i arbetet är ju en sak. Men att "sätta ner foten" på ett sådant sätt att hästen blir arg- det är det jag motsätter mig.

Men en häst som av ren istadighet inte känner för att fatta galopp (förutsätter då att hästen är frisk, att utrustningen passar och att ryttaren rider hästen på ett schysst och tydligt sätt) behöver och protesterar mycket kraftigt inför en övning som egentligen borde ligga långt under dennes prestationsnivå klassar jag i många fall som oerhört dominant. Om man låter en sådan häst t.ex. slippa galoppera tills dess att han/hon är starkare så kan problemet bli ännu större innan man gör ngt åt det. Eller missförstår jag dig igen nu?

Jag har ALDRIG träffat en häst som blir istadig för att "den känner för det". Det finns alltid en anledning. Hästar kan inte tänka i banor som att "jag har inte lust, så jag kickar". Däremot kan de känna ett obehag, eller vara rädd att de ska känna ett obehag och därför kickar dom. Jag tycker nog du överskattar hästens inteligens ganska rejält om du trot att hästar är istadiga bara för de inte har lust.

Jag hade en häst i träning som var fruktansvärt dominant och jag flög av henne mååånga gånger (aka Det lilla äcklet). Hon kunde kasta av mig till synes "av ingen anledning alls", men då handlade det ju om att jag red för dåligt, hade förberett för dåligt eller att hon var vansinnigt spänd och otrygg. Men hon kastade aldrig någonsin av mig för att hon bara "inte kände för att göra det jag bad henne". Och fortfarande, det var mitt jobb som ryttare att förbereda och göra passen så trygga och roliga så hon inte utgjorde en fara för mitt liv. Och de sista åren flög jag aldrig av henne på ridbanan. Hon kunde balla ur på tävling, men det hade med alla anspänning att göra.

Det jag menar är att det finns hästar som ifrågasätter ALLT ifall inte ryttaren är väldigt tydlig med vad han/hon vill och vem det är som bestämmer. När den biten är löst är problemet ofta löst också.

Som sagt, att vara tydlig och konskvent är en självklar het. Men fortfarande betyder inte det (i min värld) att man ska vara så "tydlig" att hästen blir förbannad. Då tänker man ju helt bakvänt.

Den stora skillnaden mellan oss verkar vara att du helt enkelt tycker det är ok att göra hästar så arga att de försöker få av en - för att få dem att lyda. Jag tycker inte det är ok utan jag anser att ryttarens största uppgift i alla lägen är att försöka få min häst att tycka det vi gör är roligt. Ibland misslyckas jag, men det är fortfarande mitt ansvar.

 

[Jate Volim]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Fast i min värld innebär sätta ner foten just att vara tydlig. Hästar protesterar ibland i alla fall. En häst kan bli arg när den inser att den måste ta i, tyvärr kommer man ju inte undan det någonstans, ibland måste hästen helt enkelt anstränga sig lite.

Jag tror visst att hästar kan protestera för att de inte vill. Varför skulle de inte kunna det? Hästar kan inte tänka logiskt och räkna ut saker på förhand men ovilliga kan de visst vara. Jag tror att du underskattar hästens intelligens ifall du tror att de inte har någon egen vilja.

Jag är medveten om att hästar kan reagera av olika skäl, alla hästar uttrycker sig dessutom olika. Alla hästar är heller inte ovilliga, men en del är det. Sedan kan det ju finnas skäl till att de är ovilliga och det är ryttarens uppgift att skapa en arbetsmiljö med goda förutsättningar.

Fast frågan är ju hur man i så fall hanterar situationen. Jag anser att jag ska kunna ge t.ex. en tydlig galopphjälp utan att hästen blir förbannad. Ska jag göra en otydlig hjälp istället för att vara hästen till lags? Det tycker jag är bakvänt. Hästen måste acceptera mig som ledare på marken och på ryggen och när hästen accepterat vem som bestämmer så kommer den också att känna sig trygg.

Jag har ALDRIG sagt att jag tycker att det är ok att provocera fram ett oönskat beteende för att få en häst att lyda. Vad antyder du med det egentligen? Att jag skulle provocera hästen för att få ge den stryk eller vad? Det jag menar är att man måste sätta ner foten där det uppstår en konflikt kring vem som bestämmer. När man gör det händer det ofta att hästen protesterar och den stormen får man helt enkelt rida ut. Jag menar inte på något vis att man ska slå på sin häst, provocera den eller vara elak. Det tjänar man inget på, hästen måste VILJA arbeta.

 

[Rumpnissen]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Fast i min värld innebär sätta ner foten just att vara tydlig. Hästar protesterar ibland i alla fall. En häst kan bli arg när den inser att den måste ta i, tyvärr kommer man ju inte undan det någonstans, ibland måste hästen helt enkelt anstränga sig lite.

Visst händer det att hästar protesterar lite ibland. Men jag ser en tydlig skillnad i att protestera lite grann och protestera så mycket så man som ryttare är rädd att ramla av. Det är ju det jag motsätter mig. SÅ mycket ska inte en häst behöva protestera, för då har jag som ryttare gått över gränsen.

Jag tror visst att hästar kan protestera för att de inte vill. Varför skulle de inte kunna det? Hästar kan inte tänka logiskt och räkna ut saker på förhand men ovilliga kan de visst vara. Jag tror att du underskattar hästens intelligens ifall du tror att de inte har någon egen vilja.

Oftast, när hästar protesterar så tror jag att det är för att de vet att det kommer bli för jobbigt. Men då kommer ju "protesten" som en betingning, inte pga tankegången "jag vill inte". Att protestera genom att släppa stödet eller slå med svansen, det tycker jag är en "ok mängd av protest", då kan jag som ryttare be igen och igen och igen. Men protesterar hästen så mycket att jag som ryttare håller på att ramla av så är jag övertygad om att jag krävt för mycket av hästen och antingen ska välja att förbereda bättre, eller en annan metod.

Fast frågan är ju hur man i så fall hanterar situationen. Jag anser att jag ska kunna ge t.ex. en tydlig galopphjälp utan att hästen blir förbannad. Ska jag göra en otydlig hjälp istället för att vara hästen till lags? Det tycker jag är bakvänt. Hästen måste acceptera mig som ledare på marken och på ryggen och när hästen accepterat vem som bestämmer så kommer den också att känna sig trygg.

Jag håller med om att hästen måste acceptera mig som ledare på marken men när hästen gör det så protesterar den inte så kraftigt att man håller på att ramla av, utan anledning. Klart jag ska kunna ge en galopphjälp utan att hästen ska bli förbannad. Men jag vänder på det och frågar VARFÖR blir hästen så förbannad att jag håller på att ramla av? Jag är övertygad om att det har att göra med: 1. Hästen är inte tillräckligt förbered 2. hästen är inte tillräckligt lösgjord 3. hästen förstår inte vad den ska göra 4. Hästen upplever obehag, ibland i form av att den ska behöva ta i orimligt mycket.
I alla ovanstående scenarios finns det en annan väg att ta, så hästen slipper bli så arg och jag slipper bli rädd att ramla av.

Jag har ALDRIG sagt att jag tycker att det är ok att provocera fram ett oönskat beteende för att få en häst att lyda. Vad antyder du med det egentligen?

men nu läser du ju som fan läser bibeln. Jag skrev:
"du helt enkelt tycker det är ok att göra hästar så arga att de försöker få av en - för att få dem att lyda."

Och det grundar jag på att du skriver att din häst kickar så högt att du är rädd för att dö. Men att det är enda vägen för att få henne att sluta.

Alttså tycker du att det är ok att göra hästen så arg - för att bli av med problemet.

Medan jag med bestämdhet hävdar att man inte alls behöver göra hästarna så arga - det finns alltid en annan väg att gå.

Att jag skulle provocera hästen för att få ge den stryk eller vad?

Öh va?

Det jag menar är att man måste sätta ner foten där det uppstår en konflikt kring vem som bestämmer. När man gör det händer det ofta att hästen protesterar och den stormen får man helt enkelt rida ut.

Då är det där våra åsikter skiljer sig. För jag behöver inte sätta ner foten så mycket att jag är rädd för att ramla av, för att min häst ska veta att det är jag som bestämmer. Jag väljer en annan väg. Ridsporten är tillräckligt farlig ändå.

Min(a) hästar är inte alltid glada och visst händer det att dom protesterar lite grann eller så. Men som sagt, det är när hästarna protesterar så starkt att man är rädd att ramla av, då ska man ta en annan väg och göra det lättare. För SÅ mycket protesterar inte en häst bara för att det blir lite jobbigare. Det finns ju hundratals vägar att underlätta för en häst i en galoppfattning utan att galoppfattningen i sig blir dålig.

 

[exclusivef]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Jag är övertygad om att det har att göra med: 1. Hästen är inte tillräckligt förbered 2. hästen är inte tillräckligt lösgjord 3. hästen förstår inte vad den ska göra 4. Hästen upplever obehag, ibland i form av att den ska behöva ta i orimligt mycket.
I alla ovanstående scenarios finns det en annan väg att ta, så hästen slipper bli så arg och jag slipper bli rädd att ramla av.

Jag håller med, och det mesta är egentligen en ryttarfråga om man bryter ner det, ryttaren har inte fått hästen att förstå och acceptera hjälperna eller att vilja ta i lite mer eller vad kan gälla. Hästar har ibland starka åsikter men trots allt har vi förhoppningsvis en överlägsen hjärna när det gäller lösningsförmåga som får fundera några varv på alternativa lösningar och inte bara gå i clinch, det är vad jag tycker också!

 

[Rumpnissen]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Jag håller med, och det mesta är egentligen en ryttarfråga om man bryter ner det, ryttaren har inte fått hästen att förstå och acceptera hjälperna eller att vilja ta i lite mer eller vad kan gälla. Hästar har ibland starka åsikter men trots allt har vi förhoppningsvis en överlägsen hjärna när det gäller lösningsförmåga som får fundera några varv på alternativa lösningar och inte bara gå i clinch, det är vad jag tycker också!

Jamen precis vad jag försöker få ur mig!

 

[CBoggie]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Jag håller med, och det mesta är egentligen en ryttarfråga om man bryter ner det, ryttaren har inte fått hästen att förstå och acceptera hjälperna eller att vilja ta i lite mer eller vad kan gälla. Hästar har ibland starka åsikter men trots allt har vi förhoppningsvis en överlägsen hjärna när det gäller lösningsförmåga som får fundera några varv på alternativa lösningar och inte bara gå i clinch, det är vad jag tycker också!

Håller med både dig och Rumpnissen. Eller för att använda en något sliten, men ack så sann fras: Det är aldrig hästens fel!

 

[lucasen]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Halsring-NEJ!! Jag har en herre på 4 år som också kan slå så det smäller i sargen när jag lägger till skänkeln,min tränare manar mig att rida fram,fram,fram....sen får man ju bli lite arg också och ryta i.....lätt att dom fortsätter och gör detta till sin grej annars...för oss går det bättre och bättre.Jag skulle nog vänta med att starta tills problemet är borta.....lycka till!

 

[DressageNerd]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Är det någon som har tips på hur man handskas med dessa ston? Har en jättefit halvblodssto (5 år) som jag hade tänkt starta nu men hon är så extremt sur och lägger på öronen så fort något inte passar och kickar ofta vid galoppfattningar. Kan jag starta henne eller kommer jag bara göra bort mig?

Någon som har något tips på hur man kan jobba på surheten?

Hon har ej ont någonstans, det är kollat med vet. hon är bara så extremt dominant!

Hemskt tacksam för tips!

På din beskrivning låter detta som ett dominansbeteende som ditt sto uppvisar ibland, och vad jag kan utläsa så är det inte bara då du ger galoppskänkel, men att beteendet är extra tydligt då, eftersom hon kickar.
Då du skriver "Ofta vid galoppfattningar" antar jag att hon inte alltid kickar vid galoppfattning utan att hon ibland fattar som hon ska, och uppenbarligen förstår hjälpen och vad det är du begär av henne.

En häst som har en dominant personlighet är självklart dominant även när du sitter på ryggen. Om detta dominansbeteende yttrar sig i form av vägran/ovillighet/olydighet vid ridning är det viktigt att du kommer runt detta beteende. Men detta förutsätter såklart att det faktiskt är en yttran av att du inte fastställt ditt ledarskap tillräckligt.

För att komma under bukt med ett problem som detta måste du alltså först komma på det klara med: "Vad är orsaken till mitt problem" och det tror jag inte att någon på Bukefalos kan tala om för dig bara genom att läsa en beskrivning.

Däremot: Om det är ett dominansbeteende som du antyder att du tror rekommenderar jag absolut inte att du undviker galoppfattningar och andra övningar som någon(några?) i denna tråden föreslagit. Då banar du väg för problem för dig själv. Den som är dominant i en flock går inte undan för någon som är undergiven. Om du undviker konfrontation med ditt sto efter det att hon utmanat ditt ledarskap genom olydnad i ridningen, trots att hon förstår dina hjälper så kommer du aldrig att komma runt problemet utan bara öppna dörren för ännu mer olydnad och problem.
Notera att jag med definierar "olydnad" som "att förstå ett kommando, men att trots detta ifrågasätta eller vägra".

Jag har har ett sto, en mycket dominant personlighet som tar över helt om man ej är mer dominant än henne. Hennes dominans yttrar sig i ouppmärksamhet, olydnad och ibland även aggressivitet om man låter det gå för långt.
I en fas av min utbildning av henne stötte jag på problemet med att hon började slå mot skänkeln då jag krävde lite mer av henne, bland annat vid galoppfattning men även i travökningar och bakdelsvändningar då hon var på dåligt humör.
I hennes fall så gav jag galoppskänkel, men i brist på bjudning och medgörlighet från hennes sida slog hon högt med båda bakbenen och stannade sedan, istället för att fatta galopp. Jag rider alltid med sporrar, men red sällan med spö innan jag fick dessa problem med henne. Det första vi gjorde var att låta vår tränare se problemet för en andra åsikt. Då även hon trodde att det var ett dominansyttrande började jag rida med spö. Jag var mycket noga med att ge hästen beröm då hon lyssnade och lydde bra, men hon slog fortfarande vid galoppfattning. Då började jag med att först ge en mjuk galoppskänkel. Om hon ignorerade mig då gav jag en brysk galoppskänkel, och om hon ignorerade mig igen gav jag både brysk galoppskänkel och använde spö som extra drivande hjälp.
Om hon slog direkt vid min mjuka galoppskänkel använde jag spö och skänkel till att få henne att röra sig fram igen, och sedan gav jag samma mjuka galoppskänkel men gav henne en "putt" på rumpan med spöet.
Detta räckte inte dock, då mitt sto inte är det minsta spö-rädd och väldigt dominant, med betoning på väldigt, så efter att mina bästa försök att komma runt det på egen hand misslyckats fick vi ta hjälp. Vi tränade som vanligt i skritt och trav men då vi skulle börja galopparbetet ställde sig min tränare i mitten av manegen med långpisk i handen, och jag red på en 60-metersvolt runt henne. Jag tog samma approach till galoppfattningarna som tidigare, e.g. bad snällt först, men bryskt om hon ignorerade mig. Så fort hästen slog mot skänkeln använde min tränare både spö och röst för att få hästen att fortsätta framåt och inte stanna som hon ville göra. Notera att vi ej piskade hästen med longerpiska, utan snärtade i luften bakom henne som ytterligare en drivande hjälp. Då hon sedan slog mot skänkeln så fortsatte vi bara driva på detta sätt tills hon slutade slå och fattade galopp. Slog hon sedan i galoppen vid samling eller ökning upprepade vi detta approach.

Vi jobbade på detta sätt i två månader, och nu slår denna hästen aldrig mot skänkeln vid ridning utan den har blivit mycket mer uppmärksam och lydig. Denna metod fungerade för mig, då mitt problem verkligen var dominans-relaterat och då vi lyckades nåla in problemets natur samt vilka metoder som skulle fungera just för min häst.

Därför är mitt råd: Lyssna på din häst, se vilka signaler den ger dig. Få sedan en opartisk andra åsikt. Tänk sedan kreativt och försök komma på en metod som fungerar för att få bort detta beteende. Jag skulle gissa att din häst slår eftersom hon saknar naturlig bjudning, och surar till då du kräver att hon utför rörelser som kräver bjudning och ansträgning som t.ex. galoppfattningar. Är detta fallet måste du driva igenom dina fattningar så att hon inte får slå och sedan bara fortsätta i trav eller springa in i galoppen.
Om hon slår och inte fattar galopp, gör om det och lägg mycket mer drivning i fattningen.
Om hon slår och sedan fattar galopp så bryt av direkt, släpp inte igenom en inkorrekt fattning. Gör en ny fattning, samtidigt som du eller någon på marken driver på både under och efter fattningen, så att hon inte hinner tappa bjudningen så mycket att hon hinner slå.
Om hon slår i galoppen då du försöker påverka henne, korrigera med framåtdrivande hjälper, alltså med röst/spö/sporre. Alltså, markera att hon måste bjuda framåt.

Och så till sist: Då hon fattar galopp utan att slå mot skänkeln (och inte bara då utan i allt arbete då hon lydigt svara och utför något du begär) så beröm frikostigt genom att stryka henne medhårs - Det skall vara roligt att göra rätt.
Anledningen till att jag rekommenderar att man stryker hästen medhårs istället för att ge en ordentlig omklappning är som följande: Eftergiften på tygeln i kombination med den varsamma smekningen sänker pulsen hos hästen och associeras omedelbart med välbehag. Däremot då du klappar hästen tar nervtrådarna emot den mycket mer plötsliga och statiska beröringen och skickar signaler till hästens hjärna, och pulsen hos hästen höjs. Med andra ord är det en inlärningsprocess i sig att få en häst att associera klappar med någonting positivt, medan en smekning inte kan missuppfattas.

Jag rekommenderar att du arbetar med detta beteende innan du startar dressyr, då en tävlingsplats inte är ett ställe där det passar sig att kämpa om vem som är dominant. Utan jobba hemma på det tills det fungerar, och ta sedan en tävling och se det som ett test på hur långt du kommit.

Var inte rädd för att ta hjälp - alltför många ger sig själva problem i hanteringen av sina hästar för att de inte kommer underfund med de signaler hästarna ger dem, och vad de betyder.

Lycka till =)

 

[DressageNerd]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Nu kommer jag gå emot de flesta andra tipsen och föreslå att du helt struntar i galoppen ett tag. Om skritt och trav fungerar bra - så rid i skritt och trav, du blir nöjd och hästen får beröm. Då blir ridningen rolig igen för er båda. Sen när det känns rätt och du travar på någon fin väg i skogen så bara fattar du galopp. Tänk att du leker viskleken med hjälperna, prova att göra så lite som möjligt. Oj vad hästarna blir känsliga om man gör så, minsta lilla sak känner dom tillslut Sen så kommer problemet sannolikt vara löst, båda era mentala "spärrar" kommer släpa och galopp blir avdramatiserat. Ytterligare en gångart bara, inget så negativt laddat som det verkar vara nu.

Att i detta läget starta någon slags kamp där hästen SKA fatta galopp 100 gånger per pass, och när det inte blir bra bromsar man och gör om verkar vara en helt idiotisk typ av "lösning" Du lär inte tycka det är kul, och inte hästen heller. Att hon kinkar är för att hon helt uppenbart inte är med på noterna mentalt/muskelmässigt/annat - då kan du ändå inte tvinga henne så varför föreslås det ens? Gör det som funkar sålänge och var nöjd med minsta framsteg så ska du se att det är mer effektivt att låta hästen bestämma när den klarar nästa sak. Om EN enda liten sak är bättre idag än igår är jag nöjd, och imorgon är jag nöjd om EN enda liten sak blir bättre än idag. Man kommer rätt långt på det viset faktiskt Man lär sig av att göra rätt, inte av att göra fel.

Jag blev helt ärligt lite sorgsen i själen av den här tråden. Med en sådan inställning jag anar i tråden kan ridning inte vara speciellt kul. Om min ridning plötsligt till största del gick ut på att vara arg på och tvinga en sur/lessen/rädd häst till olika saker skulle jag lägga av direkt, negativ taktik för kommunikation och förtroende är en underdrift. Lyssna på din häst, tänk positivt och se småsaker så ska du se att glädjen smyger tillbaka och sen kan du börja lösa saker på ett positivt sätt. Att du och hästen tillsammans löser klurigheter som ett lag. Inte som att en av er ska försöka tvinga den andra till något, jag kan tillexempel inte hoppa 2 m i höjdhopp hur många gånger du än tvingar mig att försöka. Om du då fångar mig och tvingar mig att öva 2metershopp varje dag - skulle någon av oss vara gladare, friskare eller bättre på höjdhopp efter en månad? tre månader? Eller om du istället listar ut ett förslag.. "om du tränar lite *sånthär* ett tag kommer du orka använda kroppen bättre och då klarar du den där sista centimetern för att nå nästa mål" (som är typ 90 cm i början) Då klarar jag den där centimetern och är glad för det, och peppad på att klara 91 cm imorgon! Hur kommer det då vara efter en månad? Eller tre? Om inte detta är logiskt för alla människor blir jag lite lite rädd faktiskt.

Jag måste påpeka ett par mycket viktiga saker angående detta inlägg.

SJÄLVKLART kan man inte tvinga en häst som väger 10 gånger så mycket som en själv till att göra någonting. Och man skall aldrig hantera en häst med ilska.
MEN att be en häst att fatta galopp då du rider är inte samma sak som att be en shettis att gå ett Grand Prix program. Att fatta galopp är en totalt naturlig rörelse för en häst. Dessutom skriver TS att hennes häst är kollad av veterinär och inte tycks ha fysiska hinder, samt att hon skriver att hon tror att hennes problem är relaterat till att hennes häst är väldigt dominant, e.g. att hon själv inte etablerat 100% dominans över hästen.

Vad vi hästmänniskor än tycker och oavsett vilka metoder vi använder måste vi erkänna att hästarna är flockdjur, och att de sinsemellan har en rangordning som etablerar om vem som leder och vem som följer. En häst är inte en människa, den har inte samma sociala samspel och förstår inte mänskliga språk. Nummer 1 i all hantering av hästar är att vara den som där dominant. Har du en lågrangad häst räcker oftast små signaler för att den skall acceptera dig, men har du en högrangad häst krävs det mycket mer av dig som ledare för att hästen skall acceptera dig in i flocken, och acceptera dig som ledare. EFTER acceptens kommer tillit, respekt och ömhet.

Allt samspel med hästar bör därför följa denna modell:

Dominans --> Disciplin --> Affektion

Detta är inte kallhjhärtat, missgynnsamt eller militäristiskt. Detta är psykologi, att kunna förstå hur hästar fungerar, reagerar och samspelar och att sedan kunna anpassa DIG efter deras spelregler.

Med andra ord, om du har en dominant häst som inte accepterat dig som sin flockmedlem eller som dess ledare, vare sig detta är vid ridning eller bara hantering från marken, och du undviker att konfrontera detta för att du skall vara "snäll" och tror att hästen kommer tänka "den här människan kan jag lita på som ledare" då kommer du få problem. Vänlighet utan dominans och disciplin är ett undergivet beteende, och någon som är undergiven skall hästen leda, alltså skall den tala om för dig vad som skall göras och hur det skall göras.

Efter att du visat att du är ledaren kan du däremot ha roligt ihop samt dela ömhet - men det måste alltid vara du som sätter gränserna.

Att be en fullt frisk häst som förstår galopphjhälper att fatta galopp är inte att be om något orimligt. Låt mig klargöra detta: Alla hästar har inte fysik och psyke för att utföra de svåraste rörelserna, men att fatta galopp är en så grundläggande rörelse att alla fullt friska hästar kan göra det. Till och med raser som inte används som ridhästar har gångarten galopp, det har varit ett villkor för rasens överlevnad.
Att be en otränad människa hoppa ett 2 meter i höjdhopp är högst orimligt. Varje människa är inte byggd för att kunna hoppa högt, och inte heller har att kunna hoppa 2 meter historiskt sett varit ett villkor för vår överlevnad som ras.
Att jämföra dessa två som exempel är irrelevant inte bara för att det ena är rimligt och det andra orimligt, utan också för att du har jämfört dig själv med en häst, med dig som utgångspunkt. Hästar fungerar inte som vi.

Det jag håller med dig om är att träning inte skall göras till något negativt hos dig eller hos hästen. Men att undvika att fatta galopp för att man har ett problem som TS har är i högsta grad att göra den typen av träning till något negativt hos en själv. Man har undvikit problemet eftersom man inte kunnat övervinna det.
Och tänk sedan på hur en häst uppfattar det hela.
1. Hon vill att jag skall galoppera med jag protesterar --> Hon viker sig --> Jag bestämmer
2. Jag sparkar då hon ger den hjälpen --> Hon tillrättavisar inte --> Det är ett acceptabelt beteende
3. Jag har lärt mig att den hjälpen betyder galopp, men då jag sparkar istället för att fatta galopp blir jag inte tillrättavisad --> Betyder hjälpen sparka? Eller galopp?

Att fatta galopp 100 gånger under ett träningspass av princip är också helt förkastligt. Det du vill komma till är inte att din häst kan fatta galopp 100 gånger under 45 minuter. Det du vill komma till är att den då du ger galoppskänkel lyssnar och fattar galopp, en gång, varje gång. För att komma till detta blir hon kanske tvungen att göra 50 fattningar under ett pass, men det är inte av princip utan det är på grund av att hon har fått problem med att hennes häst ifrågasätter hennes ledarskap, och att hon MÅSTE komma förbi det.

Genom att -inte- ge tydliga direktiv, ställa rimliga krav och ge beröm då dessa krav möts gör du träningen till någonting negativt för din häst. Den kommer inte förstå vad du vill, den kommer sluta vara uppmärksam på dig och i värsta fall ta över.
Genom att undvika moment du stöter på i din träning så fort hästen protesterar eller det inte fungerar direkt gör du träning till något negativt för dig själv. Du kommer inte lära dig bli en bättre ryttare/hästmänniska genom att endast göra det du redan kan och som är lätt. Du ger dig själv fel signaler då du undviker situationer där du stöter på svårigheter, eftersom du berövar dig möjligheten att överkomma dessa svårigheter. Att överkomma svårigheter är nyckeln till utveckling som människa.

Vissa hästar måste man stärka genom att vara lugn, skynda sakta och ge beröm för varje steg i rätt riktning.
För andra hästar måste du vara så stark, övertygande och krävande att den kan lämna ifrån sig ledarrollen och börja lyssna på dig, vad du säger är ok, tryggt, farligt osv.

Allt arbete med hästar skall ske med gott omdöme och med HÄSTEN som utgångspunkt. Man skall inte tro att sporrar och spön kan tvinga en häst till lydnad. Inte heller skall man tro att hästen förstår saker som "snällhet".

För hästar handlar det om ifall du är en ledare eller en följare.

Är du ledare över din häst är dina beslut rätt. Den kan lita på dig, är någonting farligt kommer du signalera om det. Den kommer respektera dig, vara uppmärksam på dig. Då du ber om saker kommer den lyda om den förstår, försöka lyda även om den inte förstår. Du kan ge hästen ömhet vid rätt tillfällen, och få detsamma tillbaka från din häst.
Är du däremot undergiven är det din häst som tar besluten, i hanteringen och ridningen. Vill den kliva på dig får du flytta dig, vill den inte galoppera då kan den ignorera dig. Den kommer inte ge dig respekt gratis och den kommer inte lita på dig. För vem litar man på? Den som är stark - den som leder.
Många av de problem vi stöter på i hanteringen av hästar är på grund av att vi antingen ger hästarna signaler de inte förstår, och att vi själva inte tittar tillräckligt noga på de signaler hästarna ger oss, eller på att vi inte tagit ledarskapet över våra hästar, eller är direkt undergivna dem.

Så ja, du bör göra ditt samspel med din häst till något positivt, absolut. Men detta når man inte genom att undvika konfrontationer. Att behandla hästen som ett barn eller att på något sätt förmänskliga den gör det bara svårare för den och för dig.

 

[Fiorano]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Halsring-NEJ!! Jag har en herre på 4 år som också kan slå så det smäller i sargen när jag lägger till skänkeln,min tränare manar mig att rida fram,fram,fram....sen får man ju bli lite arg också och ryta i.....lätt att dom fortsätter och gör detta till sin grej annars...för oss går det bättre och bättre.Jag skulle nog vänta med att starta tills problemet är borta.....lycka till!

Varför inte halsring? Förstår inte det alls? Är oftast som ryttare mycket lättare att haka i och våga rida på framåt om man har ett snöre att hålla i. Då sitter man inte och tjuvhåller i munnen.

*kl*

Sen är jag förvånad över den diskussion som uppkommit får jag säga. För det första för att det initialt uppenbara problemet är att hästen inte är framme för skänkeln. Sen är jag också jätteförvånad att man "ska sätta ner foten" med ett sto. Har det någonsin fungerat? Det handlar lite mer om att lirka, vänta ut och att inte ge sig men att aldrig komma i bråk. Det är lite av en egen konst att rida ston.

 

[Lager]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!

Nu har du redan fått en del mycket vettiga svar - tack Fiorano, exlusivef, mfl.

Om sadeln ligger ok och hästen är fräsch, så är det hos ryttaren det ligger. Antingen är du för otydlig/klumpig och provocerar den, eller så är hästen inte i balans och framme för skänkeln.

Är det någon som har tips på hur man handskas med dessa ston? Har en jättefit halvblodssto (5 år) som jag hade tänkt starta nu men hon är så extremt sur och lägger på öronen så fort något inte passar och kickar ofta vid galoppfattningar. Kan jag starta henne eller kommer jag bara göra bort mig?

Be om hjälp med fattningen, ha en vettig person vid sidan av som ser vad som händer.

Se till att hästen faktiskt är lösgjord och mjuk - går att korta och länga. Var tydlig med förberedelse inför fattning, så den "sätter sig" litegrann, fatta med höften - håll om med skänkel, men den är innerhöft som säger "galopp". Beröm när hon fattar.

Visst kan du starta, men du får inga fina poäng...


Någon som har något tips på hur man kan jobba på surheten?

Delvis fjäsk, delvis leta kompromisser, delvis ta bort möjligheterna till negativt beteende.


Hon har ej ont någonstans, det är kollat med vet. hon är bara så extremt dominant!

Jag tror inte på detta med hästar som vill "ta över" och dominera. Hästar är enkla, de reagerar på nuet. Hon sparkar för att något stör - inte som en privat provokation emot dig.

 

[Corax]

Sv: Tävla dressyr med surt sto som kickar vid fattning!



Dina inlägg var de bästa jag läst på länge.

Mitt sto är även hon en dominant individ och jag har haft samma problem som trådskaparen. Jag försökte sätta upp en tydlig ledarroll men gjorde henne förvirrad genom att misslyckas. På marken gick det bättre men det var i ridningen jag brast i ledarskap. Hon blev osäker, jag blev osäker (rädd), hon tog täten och gjorde det hon trodde och tyckte behövdes. Dvs började bestämma totalt.
I mitt fall löste jag det med hjälp av min tränare som vågade gå på hästen ordentligt (först be, sen 'säga till på skarpen'). Som kunde guida henne in på rätt väg och ta över ledarrollen.
Idag surar hon aldrig vid skänkel (hon surade ur totalt vid alla igångsättningar)och vi har en helt annan relation.
Jag kan bl.a ställa henne på gången lös och där står hon tills jag säger annat. Vi Litar på varann nu och är ett team. Jag är inte längre rädd.
Hon är inte spänd i kroppen och tycker saker är läskiga för Jag är numera avslappnad.
Hästar är ju känsliga djur och jag kommer fortfarande ihåg dagen då jag bestämde mig för att inte vara rädd (uppsuttet). I vanliga fall så for hon som ett popcorn i ridhuset när det rasade snö från taket. Detta avskräckte mig såklart från att rida där när det var tö.
Men jag valde att ta den kampen med mig själv och red där. Det enda som rullade som ett mantra i skallen på mig var att inte själv bry mig om snön som rasade samt att andas och vara avslappnad.
Visst att hon 'spände till' när det rasade men inget mer. Vilken seger!!

Men hade jag Inte tagit hjälp av någon så hade allt gått käpprätt. Hästen hade varit livsfarlig och jag hade varit livrädd. Eller död.

Hur som helst TS. Lycka till med din häst och hoppas att du kommer över tröskeln!