"Tant-ryttare-hästmänniska-hobbynivå-tråd"

[Regret]

Hej!
Finns det någon sådan tråd? Här?
Jag saknar en sån där : "Jag älskar mina hagdekorationer - min älsklingstravare som jag rider ut på i mysbyxor" - tråd för oss vuxna 40 plussare... Är det någon som vet vad jag menar? För oss som blev vuxna på pappret men inte i hästhjärtat. Som inte tävlar och har de flashigaste grejerna utan lunkar runt i gummistövlar och mockar och släpar hö och vatten mer det finns tid eller lust att rida. Där ridningen kanske inte är det allra viktigaste utan det är att vara med hästarna. Där man är lycklig när ens fd travhäst lyckas med ett galoppsprång någonstans i mitten av V75 traven. Fjordingen man älskar fast den hellre har näsan i backen än lämnar gårdsplanen för en ridtur. Shetlandsponnyn som agerar robottgräsklippare och är innehavare av både okänd ålder och härstamning men som är älskad upp över öronen. När man tänker efter är det egentligen mer motvind än medvind men man slutar inte för det. Där man delar tankar eller bilder utan att skämmas och inte får pekpinnar. Visst finns det fler hobbyhästtanter där ute

 

[morgaine]

Jag blev förresten nyfiken på vad hag-dekorationer är? Finns det ens?
Det skulle denna hobby-tjejen vara intresserad av att veta
För tillfället sitter jag i mörkret och lyssnar på den lilla sommar-ponnyns brunst-skrianden som ekar i natten. Grannarna är säkert jättelyckliga. Ponny-tjejerna är i en egen bantarhage och varmblodskillarna frossar i stora gräshagen. Därför är Romeo och Julia skilda åt och skola aldrig mötas mer förhoppningsvis. De råkade mötas i stallet idag och det var ett himla hallå med en stegrande skriande plutt-ponny.

 

[Skjøldur]

Jag har min goa gamle vän Skjöldur född -95. . Son till Blesa som jag importerade från Island -87. Blesa var ingen stjärna men hon var frammåt och tyckte att det mesta var kul. Ridkurser och klubbtävlingar var det roligaste hon visste. Skjöldur är en fridsam "Ferdinand". En mysig hemmahäst. För snart två månader sedan skadade han höger framben, kotleden. Han haltar inte längre i skritt men i trav. Kanske blir leden aldrig återställd. Men han slipper kånka på mig. Mulliga matte behöver motion. Han ska få leva så länge han har livsglädje.

 

[trixan]

Jag kallar mina hagprydnader....o robotgräsklippare. Älskar pållarna (ja, pluralis), men har under ett par års inte haft tid till att hålla dem igång. Börjar planera för en comeback, dock som äkta tant...=)

 

[Jamtland]

Själv har jag tre impulser/hagprydnader:
4 åriga nordsvenska bruksstoet Löva som är min 40-års present till mig själv, har alltid drömt om en nordsvensk brukshäst att köra lite med, rida lite på och eventuellt ta ett föl eller två. Hon är med facit i hand alldeles för fin för min hobbynivå, finaste nordsvensk i Jämtland både 2018 och 2019, så jag känner lite press på mig själv att ta tillvara henne "mer".
10- åriga (eller är han 11?!) varmblodsvalacken Toivo som flyttade hit för han har snälla ögon och skulle slaktas annars. *suck*
Och sist men absolut inte minst har vi lånat en shirevalack till vår mellandottern. En gigantisk, välutbildad men oerhört lat herre som kan det mesta men där man får jobba för ALLT. Hur härlig som helst...

 

[Kilauea]

Jag klassar inte in i 40 än, fyller 37 i år.
Men kunde inte låta bli köpa min gammelman hösten 2018. Hade varit medryttare på honom under ett par års tid, sen såldes han men jag slutade aldrig tänka på honom (eller prata om honom, enligt sambon ).

Så när han dök upp till salu hade jag inte så mycket att fundera på.

Han är född 1996, jag hinner och vill just nu inte rida själv men har en medryttare fyra dagar i veckan. Älskar dock åka förbi stallet och pyssla, morgonfodring innan jobbet ger så bra energi på morgonen.

Det blev som jag sagt, enligt sambon. Ponnyn går i en hage och kostar mig pengar, men det gör ingenting. Tvärtom. Jag är så glad våra vägar möttes igen och han kommer bo här till sina sista dagar.

 

[Lillgrådis]

Visst finns det fler hobbyhästtanter där ute

Jag fick ögonen på rubriken och tänkte genast "men det där är ju jag!" Som i och för sig skaffade mitt äldsta halvblod för 16 år sedan - nu är han 18 - i en överoptimistisk idé om att jag skulle hitta tid och ork och råd att fara runt och träna och tävla - utöver ett heltidsjobb och skötsel av en gård och trädgård.

Men sedan kom livet ikapp på alla plan och nu är jag lugn och glad och nöjd och tillåter mig att vara det, även de perioder när jag inte hinner eller orkar rida på flera veckor. Visst skulle det vara roligt med någon ridning för tränare, men jag har slagit det också ur hågen för det skulle bara bli ett stressmoment att försöka pressa in och känna att man "ska" utvecklas.

Huvudsaken är att båda hästarna är friska och mår bra! Och de är vackra och snälla och en ynnest att bara få hålla på med ju. Jag vill inte ha någon medryttare utan hinner jag inte så får de hellre stå, de lider inte av det och jag anpassar min ridning efter dagsformen.

Kan jag sedan variera uteritter då och då med små pass på ridbanan och hålla igång dem tillräckligt för en grundkondition en del av året, så är det jättebra så. Häromveckan asade jag ut några bommar och små hinder för första gången på säkert mer än ett år och det var ju hur kul som helst.

 

[morgaine]

Jag kallar mina hagprydnader....o robotgräsklippare. Älskar pållarna (ja, pluralis), men har under ett par års inte haft tid till att hålla dem igång. Börjar planera för en comeback, dock som äkta tant...=)

Hahaha jag som funderade på om folk satte flamingos eller solcellslyktor i hagen?

 

[Sryoqwe]

Hahaha jag som funderade på om folk satte flamingos eller solcellslyktor i hagen?

Nu är inte jag inblandad, men vad menar du?

 

[morgaine]

Nu är inte jag inblandad, men vad menar du?

Hon pratade om hagdekorationer. Tänkte jag missat någon bling- eller pynt-trend

 

[_Zacke_]

Vilken underbar tråd jag klassar inte in åldersmässigt, är nyss fyllda 30 men strunt samma. Har haft egen häst i 20år men aldrig tävlat, har ridit enstaka gånger med flera års mellanrum för tränare annars har jag mest luffsat runt
På senare år har ridningen blivit mer och mer ointressant för mig, men hanteringen och jobbet från marken desto viktigare. Mycket har att göra med att jag blivit otroligt feg. 2 misslyckade hästköp efter varandra gjorde inte saken bättre heller. Dessutom kretsar alldeles för mycket i mitt liv om vad andra tycker. Tyvärr. Jag har fått jobba stenhårt på det.
För några månader sen bestämde jag mig dock för att göra det som kändes rätt för mig och inte göra det som andra förväntade sig att jag skulle göra. Jag sålde dåvarande och köpte en riktigt liten ponnyplutt han är bara strax över 1.30(dock ganska grov irish cob) och genom mysig jag är inte så tung så kommer kunna ta mysiga barbackaturer utan problem, och något mer än så vill jag ju faktiskt ändå inte rida, så skitsamma om vi inte ser ut som det perfekta ekipaget så länge vi mår bra och har kul. Hittills har jag dock inte ridit nått nästan. Har bara byggt en helt fantastisk relation myst i stall och hage, gått skogspromenader, miljötränat, tömkört och lasttränat. Och det är så kul! Saknar inte ridningen något direkt. Kanske blir han körponny?
Fick barn ganska nyligen och det känns skönt att inte känna någon press att jag måste rida flera gånger i veckan nu när mycket tid går till annat. Hästarna mår inte dåligt i sin hage på något vis. Och tid att pussa o krama på dom har jag alltid har alltid haft hästarna utanför ytterdörren och skulle inte klara mig en dag utan dom, måste få andas hästdoft varje dag men rida är inte alls viktigt.

 

[Sryoqwe]

Hon pratade om hagdekorationer. Tänkte jag missat någon bling- eller pynt-trend

Då förstår jag, tror inte att du missat något sådant

 

[Regret]

Men HEJ!
Åh så roligt att se så många svar och likasinnade
Hagdekorationer, ibland kanske mina går under kategorin flamingos och solcellslyktor var ju en väldigt bra ide, förutom att det är på vintern de behövs som mest, när man går ut och famlar i mörkret och inte vet om det är en häst, en älg eller en björn som kommer springande mot en. Men jag antar att solcellslyktor laddar dåligt vintertid så fyller ingen funktion när de behövs som mest

 

[Regret]

Ålder spelar förstås ingen roll, man kan vara 20 och känna sig som 65, eller 80 och känna sig som 15 Jag kände bara en sådan längtan att hitta andra som liksom jag, fortfarande älskar sina hästar trots att man kanske skulle gett upp för länge sedan, eller växt ifrån det Jag har alltid så många planer och tankar och idéer, jag vill så mycket men så kommer den där vardagen och livet och sätter gränser. När jag var yngre red jag varje dag, andras hästar, cyklade till stall långt hemifrån för att ta hand om andras hästar, när jag väl köpte min egen var det rena drömmen och jag var så flitig med ridningen.
Nu när jag blivit äldre, har barn och jobb och måsten, så räcker inte 24 timmar på dygnet längre. Men jag har en odödlig längtan och förhoppning att snart kunna 'komma igång' igen.
Så tills dess, så mår mina hästar bra trots att de är 'hagdekorationer' , de tas väl om hand och jag har ett band med dem från marken som jag aldrig upplevt med hästar innan. Det är viktigare för mig än själva ridningen. Utan dom hade jag inte orkat med många av de hinder man varit tvungen att ta sig över eller igenom. Hästarna betyder så oerhört mycket och de ger så mycket bara av att finnas där ute, komma travandes i hagen för en pratstund med gos. Nu har jag lyxen att ha dom utanför ytterdörren

Hur har ni era hästar? Inackorderade, eget stället?

 

[_Zacke_]

Kan tänka mig att det är fler här inne som titt som tätt råkar ut för folk som ifrågasätter varför man inte rider mer osv. Hur hanterar ni det? Vad brukar ni svara? Vissa verkar tycka att det är djurplågeri när hästarna inte rids 5-6 gånger i veckan och att det är ens ansvar som hästägare att antingen skaffa medryttare eller pussla om sitt liv så hästen får ridas mer

 

[nullo-modo]

Här är en till.
Har 2 hästar hemma. Rider ut uteslutande utöver trickträning, ibland själv men rider även ut med vänner (en är jag granne med och andra blir det är ta transport till eller dom till mig eller till någon ridslinga).
Vet inte när jag har ridbyxor sist.

Var på väg att börja träna med karolinerna men så kom corona så väntar till hösten med det.

Älskar framförallt att pyssla med hästarna och göra dom fina men inget slår att gå ut till hagen och ge dom godis.

 

[_Zacke_]

@Regret Jag har eget stall hemma på gården och har alltid haft, har aldrig varit inackorderad eller delat stall med någon annan. Så är väldigt mycket enstöring

 

[_Zacke_]

Finns inget bättre än att pussa på den där

 

[nullo-modo]

Kan tänka mig att det är fler här inne som titt som tätt råkar ut för folk som ifrågasätter varför man inte rider mer osv. Hur hanterar ni det? Vad brukar ni svara? Vissa verkar tycka att det är djurplågeri när hästarna inte rids 5-6 gånger i veckan och att det är ens ansvar som hästägare att antingen skaffa medryttare eller pussla om sitt liv så hästen får ridas mer

Säger som det är "hästarna är min avslappning och vara fri från prestation och måsten och vill inte ha okända springandes på gården", faktisk inget som har fortsatt att lägga sig i efter jag sakt det.

Hade förr mer problem med att folk ville att jag skulle ta deras pensionerade häst för jag har dom ju så billigt och rider ju bara ut. Problem 1 jag tycker om mindre än 1% av alla hästar jag träffar 2 är en eller båda igång så kan det bli hel eller halvdags tur och bor inte på slätten så får mycket och ofta brant både upp och ner .

 

[Lillgrådis]

@Regret jag har eget stall och inga andra inhyrda och @_Zacke_ jag får sällan frågan faktiskt, träffade nyligen på någon som hade en ponny här för några år sedan. Hon erbjöd sig att bara komma och mocka och klappa på hästarna, och visst, jag känner lite med henne om hon saknar hästar och vill få hålla på med det igen - men känner som @nullo-modo . Jag vill inte heller ha spring i mitt hem/på min gård, särskilt inte någon som jag är oklar över hur "vuxen" och ansvarstagande personen egentligen är. Och ingen av mina hästar är av typen som vem som helst kan hantera eller rida utan risk.

Frågar någon eller antyder om jag funderat på att ha medryttare, så brukar det inte vara mer tjat om jag säger det.

Sedan tycker jag också att jag betalar själv en hel del för att hålla två hästar och har lagt jobbet på att rida in och grundutbilda dem. Så mår de bra och jag är nöjd med att fortsätta lägga de pengarna och ta hand om den dagliga skötseln, så ska ingen utomstående ha åsikter om jag "borde" hålla någon annan med gratis ridmöjligheter (eller för all del mot någon betalning).