Jag sitter just nu i den sitsen att en vän till min syster måste bli av med sin 3 åriga honkatt då deras 4 månaders baby visar allergi. Hon vill väldigt gärna att jag ska ta över henne då hon känner mig och hon vet att hon kommer till ett bra hem. Men jag sitter nu och funderar på om jag är ett bra hem. Jag har aldrig haft katt och känner en delad känsla om jag kommer passa med ett "husdjur".
Jag pluggar just nu heltid och ska ut som sjuksköterska om 1,5 år. Jobbar extra som tågvärdinna ibland vilket gör att jag sover borta vissa nätter. Jag har häst vilket innebär att jag efter skolan är där. Och jag bor ensam. Katten är en innekatt och jag bor i en 2;à på 65 kvm. Hon är väldigt skygg och ogillar människor, vilket passar då jag sällan har folk hemma. Men sitter ändå här och funderar på att det finns risk att hon blir själv alldeles för mkt hos mig. Ekonomisk är det inga problem, inte heller min vilja. Men hur ska man ställa sig egentligen? Jag är inte som person någon som tar över något för att sedan lämna iväg..
Ni som ändå har katt kanske kan slänga in en tanke till mig..
Jag pluggar just nu heltid och ska ut som sjuksköterska om 1,5 år. Jobbar extra som tågvärdinna ibland vilket gör att jag sover borta vissa nätter. Jag har häst vilket innebär att jag efter skolan är där. Och jag bor ensam. Katten är en innekatt och jag bor i en 2;à på 65 kvm. Hon är väldigt skygg och ogillar människor, vilket passar då jag sällan har folk hemma. Men sitter ändå här och funderar på att det finns risk att hon blir själv alldeles för mkt hos mig. Ekonomisk är det inga problem, inte heller min vilja. Men hur ska man ställa sig egentligen? Jag är inte som person någon som tar över något för att sedan lämna iväg..
Ni som ändå har katt kanske kan slänga in en tanke till mig..