olivettino
Trådstartare
Känslan när man på stan ser en välkänd och älskad människa bakifrån och vet att det inte kan vara han/hon... På dagen sex år sedan han/hon försvann från jordelivet. Jag följde efter en lång stund, kände igen rörelser, kroppsform, klädval, frisyr, hållning... Drömde att det verkligen var du och lät mig omslutas av värme, saknad, trygghet. Tårar strömmade. Ville inte se personens ansikte, då hade magin varit borta.
Varför just idag? Av samma anledning som sorgmanteln, som jag aldrig tidigare sett, satte sig alldeles intill mig ett par dagar efter din död? En hälsning att du har det bra nu och att du ändå alltid finns hos mig och bryr dig om mig?
Är det någon som har liknande händelser att berätta om? Vad kände du? Vad tror du att händelsen symboliserar?
Varför just idag? Av samma anledning som sorgmanteln, som jag aldrig tidigare sett, satte sig alldeles intill mig ett par dagar efter din död? En hälsning att du har det bra nu och att du ändå alltid finns hos mig och bryr dig om mig?
Är det någon som har liknande händelser att berätta om? Vad kände du? Vad tror du att händelsen symboliserar?
