Jag ser inte den stora skillnaden. Om du säger att i princip ingen är villig att lägga pengar och tid på något som kostar pengar, riskerar hälsa och dessutom kan innebära att all tid och alla pengar ändå inte spelar någon roll i slutändan, då borde väl det gälla även för TS? Med andra ord, hästen borde slaktas.
Om, å andra sidan, du tycker att det är värt det för TS att ändå försöka få ordning på hästen, då skulle det väl kunna vara värt det för någon annan också?
Antingen är hästen ett för stort ekonomiskt och hälsomässigt riskmoment, då borde det gälla för alla, TS inkluderat, och det enda som återstår är slakt eller oridbar sällskapshäst. Eller så finns det möjlighet att få ordning på den, och TS bör ge den mer tid och resurser innan hon ger upp. Då borde det också gälla för alla, inte bara för TS, och alltså skulle den kunna säljas.
Jag får inte ihop det hur man kan resonera som så att TS borde ge hästen mer tid och resurser, men det är ingen mening att sälja eftersom ingen skulle ta i en sån häst med tång på marknaden eftersom det är alldeles för stor risk att man kastar pengar i sjön när man rehabiliterar den. Varför skulle TS ha bättre chanser att rehabilitera den än alla andra?