Svenskfödd vs. Islandsfödd

[em76]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Ja, då har du köpt rätt häst.

 

[em76]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Hon är till salu men intresset har inte varit stort, helst vill vi att hon ska gå i avel men det verkar som att de stora avlarna köper ston från Island och de som hört av sig vill antingen ha en häst som går att tävla i år eller så vill de ha pris med moms eller så tycker de hon står för långt bort. Så är hon inte såld om en månad ska hon betäckas. Sedan får vi se om det går att sälja eller låna ut henne för vi vill inte ha ett ensamt föl.

 

[Dolores_88]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Jag har träffat på många svenska uppfödningar som är grymt envisa, ranghöga och har noll respekt för äldre/bättre vetande hästar. Ibland har man nästintill blivit översprungen av dessa otäcka hästar för de fattar helt enkelt inte språket. Grannen har en såndär gräslig svenskfödd unghäst (typiskt trädgårdsmonster, har inte gått i flock i hela sitt liv). Han går över människor om det så behövs, tuggar på allt och alla, saknar totalt respekt för människan och går emot ledarstoet. Sådant betéende har jag svårt att acceptera och vore den hästen min hade han fått veta sin plats för längesedan. Men om han hade fått en ordentlig uppväxt hade han kanske inte varit som han är nu.

Tycker att det är dålig stil av oss svenskar att tillåta att en häst får växa upp med så dåliga förhållanden. Vi kan väl göra oss själva den tjänsten att hästen får lära sig att vara en häst redan som ung. För om den hinner bli för gammal är det försent, då är den odräglig redan. Och då menar jag inte bara islandshästar, det gäller ju föl och unghästar av alla raser. Jag har nästintill blivit nerslagen av en odräglig treårshingst (storhäst) som aldrig fick gå i flock. Hästen såg mig som en LEKSAK, inte som en människa. Tur var väl att han var oskodd - annars hade jag kanske inte suttit här idag. Just den hästen är bara en i mängden av hästar som fått en dålig uppväxt.

 

[Båbbe]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Optimist, alltsom oftast så behöver nya människor visa vad de går för, okej att det kan bli enklare när att någon annan gjort det förut men väldigt många hästar fortsätter att testa.

Det jag menade var att hästen då redan lärt sig att en människa KAN vara högre i rang så den stora striden behöver man inte ta. Alla hästar jag träffat testar nya människor oavsett om de är födda på Island eller i Sverige!

 

[Lobelia]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Det jag menade var att hästen då redan lärt sig att en människa KAN vara högre i rang så den stora striden behöver man inte ta. Alla hästar jag träffat testar nya människor oavsett om de är födda på Island eller i Sverige!

Jag skulle aldrig ens tänka mig att köpa en häst som inte lärt sig att människan kan vara högre i rang (ok möjligen en ung eller ohanterad) antingen är de mycket unga, helt ohanterade (oavsett ålder) eller livsfarliga och jag ser det knappast som ett större problem att undvika dem oavsett vem som tränat dem.

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Vem är professor Arne Lindholm, hur kan man hitta hans avhandlingar? Kunde vara kul att läsa. Har ni märkt om icke-islandsfödda hästar (alltså som inte vandrat två-fem mil om dagen i ojämn terräng i alla väder) lättare får hältor och andra krämpor förknippade med sämre robusthet? Har ni märkt någon skillnad på IQ-nivån?

Vad gäller eksemrisken för de islandsfödda är väl inte risken lika stor när de vistats några år i sitt nya hemland, så en islandsfödd häst som varit i Sverige typ fem år borde man väl våga köpa?

Vad gäller kynnet tror jag också att det är en kombination av arv och miljö. Köparen får titta på individen, som vanligt. Det finns alla sorter. Ingen ras ger bra hästar av att fölet växer upp i en trädgård.

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Det jag menade var att hästen då redan lärt sig att en människa KAN vara högre i rang så den stora striden behöver man inte ta. Alla hästar jag träffat testar nya människor oavsett om de är födda på Island eller i Sverige!

Oho, min häst som jag haft i 1½ år och är svenskfödd och mycket orutinerad när jag köpte henne och jag är själv ganska orutinerad - skulle ALDRIG testa en människa! Hon är supersnäll! Så de finns!

 

[Balderum]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Eh....många hästar får eksem efter över 10 år i Sverige....

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Eh....många hästar får eksem efter över 10 år i Sverige....

Det visste jag faktiskt inte att det var så vanligt, så tack för upplysningen! Trodde det var mindre vanligt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Vem är professor Arne Lindholm, hur kan man hitta hans avhandlingar?

Jag ser att du är från Skåne.

Du hittar hans av handlingar på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
Och jag tror dessutom inte att han är Professor längre, jag tror att han slutade med det när han startade Mälar Kliniken här borta nära mig.
Jag hade mycket kontakt med honom när jag stod i ett stall där alla hästar utom mina fick A2 influensa p.g.a. en icke uppgraderad batch av Iscovac.
Han var mest intresserad av min lösdrift av Islänningar.
Detta var 14 år sedan.

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Tack för svaret!

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Optimist, alltsom oftast så behöver nya människor visa vad de går för, okej att det kan bli enklare när att någon annan gjort det förut men väldigt många hästar fortsätter att testa.

Håller helt med! Om en häst varit fräck en gång så kommer den att testa ALLA nya människor den träffar på därefter! Jag har ridit till fräcka hästar åt folk och fått dem bra, bara för att konstatera att väl tillbaka hos ägaren, återfaller den ofta i beteendet om inte denna lärt sig sätta gränser. Och de har varit som lamm med mig men så fort en ny ryttare sitter upp så måste den visa att han/hon också bestämmer, sedan går det bra. Förvisso underlättar det för den ryttaren att jag redan tagit kommandot sas. Den känner igen signalerna av en ledare kan man säga.

Sedan finns det hästar som egentligen bestämmer men som är så snälla så ägaren har inga problem. Kommer jag dit och försöker bestämma över en sådan häst, ja då är det jag som får problem. Sådana hästar gör ofta allt vad barnen i familjen vill men krävande kunniga ryttare, de får kämpa!

Numera vägrar jag hjälpa andra med deras fräcka hästar och mina egna är det inte för jag tål inte sådant. Skulle aldrig fungera. Jag har många hästar i flock och de måste ha en sådan respekt att ingen försöker ta hinken med mat när jag går in i hagen, annars kommer jag att hamna mitt i ett hästslagsmål och råka illa ut!

Jag handskas många gånger hellre med skygga och rädda hästar. De stövlar i alla fall inte över mig utan de tar till flykten om det är något. Man behöver inte, och får inte, vara hård vid sådana hästar. Bara var lugn, ha tålamod och vinna deras förtroende. ett behagigt sätt att jobba på och betydligt riskfriare än att jobba med en häst som inte är det minsta rädd för människor och saknar respekt! Usch!

Sätt gränser redan när de är föl! Lär dem ledas då också! Och gör det tidigt! Det är bara när de är små föl som människan är den fysiskt starkare och har de känt det som föl, så minns de det som vuxna! Här går jag westernfolkets väg. Rör dem överallt från första dagen och grimma på när de är en vecka gamla och börja ledträna. Så enkelt jämfört med att bråka med en 1-, 2-, 3- eller ännu värre 4-åring som aldrig hanterats. Där förstår jag inte islänningarna... Fast faktum är att många föl (Kanske de flesta?) under sin första vinter faktiskt får stå inne och uppbudna på Island då de vans av och alltså lär sig detta.

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Jag har träffat på många svenska uppfödningar som är grymt envisa, ranghöga och har noll respekt för äldre/bättre vetande hästar. Ibland har man nästintill blivit översprungen av dessa otäcka hästar för de fattar helt enkelt inte språket. Grannen har en såndär gräslig svenskfödd unghäst (typiskt trädgårdsmonster, har inte gått i flock i hela sitt liv). Han går över människor om det så behövs, tuggar på allt och alla, saknar totalt respekt för människan och går emot ledarstoet. Sådant betéende har jag svårt att acceptera och vore den hästen min hade han fått veta sin plats för längesedan. Men om han hade fått en ordentlig uppväxt hade han kanske inte varit som han är nu.

Tycker att det är dålig stil av oss svenskar att tillåta att en häst får växa upp med så dåliga förhållanden. Vi kan väl göra oss själva den tjänsten att hästen får lära sig att vara en häst redan som ung. För om den hinner bli för gammal är det försent, då är den odräglig redan. Och då menar jag inte bara islandshästar, det gäller ju föl och unghästar av alla raser. Jag har nästintill blivit nerslagen av en odräglig treårshingst (storhäst) som aldrig fick gå i flock. Hästen såg mig som en LEKSAK, inte som en människa. Tur var väl att han var oskodd - annars hade jag kanske inte suttit här idag. Just den hästen är bara en i mängden av hästar som fått en dålig uppväxt.

Du är inte ensam om dina erfarenheter! Jag avskyr sådana hästar och de som fostrat dem så! Ofta är det okunskap men inte sällan mjäkighet. Jag vet en som har fina ston och unghästar men varenda häst kliver över en! Hon har gjort samma misstag om och om igen och jag vet inte vad jag skall säga. Själv är hon snäll, försynt, lite vek, sätter inga gränser på hästarna och säger inte ifrån. Jag kan bli tokig av att titta på! Så fast hon är trevlig annars så undviker jag henne för jag kokar inombords men vill inte lägga mig i. Hon har gått för flera instruktörer och alla säger till henne samma sak, men ingen förändring! Jag hoppas hon lyckas sälja de hon behöver sälja och inte föder upp fler... Suck...

Anette

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Jag skulle aldrig ens tänka mig att köpa en häst som inte lärt sig att människan kan vara högre i rang (ok möjligen en ung eller ohanterad) antingen är de mycket unga, helt ohanterade (oavsett ålder) eller livsfarliga och jag ser det knappast som ett större problem att undvika dem oavsett vem som tränat dem.

Håller helt med! Jag blir bara arg ihop med sådana djur och det är inte roligt. eftersom jag vill ha roligt och absolut inte vara arg när jag kopplar av med mina hästar, så undviker dessa också, oavsett vem som tränat dem. För den delen trivs jag bäst med de hästar jag ridit in och format själv. Jag vill ha mycket känslighet i mun och för alla hjälper och tyvärr tycker jag inte att de flesta tränare bibehåller den känsligheten så mycket som jag vill. Jag har höga krav och är kräsen men så trivs jag med mina djur sedan också. Enda problemet är att man inte vill sälja någon och att det är alltför få ryttare som lärt sig rida med tillräckligt små hjälper, vilket gör att de kan stressa mina hästar ordentligt och jag måste undervisa nästan varenda spekulant... Men du brukar älska att hästarna är så känsliga om de kan rida. Det är också en form av respekt. De skall respektera små, fina signaler. Jag skall inte behöva ta i för att de skall lyda!

Anette

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Vem är professor Arne Lindholm, hur kan man hitta hans avhandlingar? Kunde vara kul att läsa. Har ni märkt om icke-islandsfödda hästar (alltså som inte vandrat två-fem mil om dagen i ojämn terräng i alla väder) lättare får hältor och andra krämpor förknippade med sämre robusthet? Har ni märkt någon skillnad på IQ-nivån?

Vad gäller eksemrisken för de islandsfödda är väl inte risken lika stor när de vistats några år i sitt nya hemland, så en islandsfödd häst som varit i Sverige typ fem år borde man väl våga köpa?

Vad gäller kynnet tror jag också att det är en kombination av arv och miljö. Köparen får titta på individen, som vanligt. Det finns alla sorter. Ingen ras ger bra hästar av att fölet växer upp i en trädgård.

Tyvärr så finns det ingen säker gräns. Jag har ägt ett sto som hade varit 10 år i sverige innan hon fick eksem och jag äger ett som fick eksem efter 12 år samt ett som fick eksem efter 9 år. Ingen av dem har fått en enda eksemavkomma, dessbättre.

I övrigt håller jag med dig. Optimalt tycker jag är en häst som växt upp i stora, rejält kuperade hagar i flock men hanterats väl sedan föl och har både respekt och lydighet samtidigt som den är lätt att ta och hantera. Jag har ett sto fött på Island som jag ägt i 11 år. Hon var 2 och rena vildhästen när hon kom. Det har inte varit helt lätt med henne, kan jag garantera, och den dag somidag är så är det endast jag som kan ta henne i hagen och det krävs oftast att jag ha lite mat i en hink med. Fräck blir hon däremot aldrig om jag så skulle handmata henne varje dag! Det är både arv och uppväxtmiljö som gör det. Ändå är hon näst ranghögst av mina hästar.

Anette

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Det jag menade var att hästen då redan lärt sig att en människa KAN vara högre i rang så den stora striden behöver man inte ta. Alla hästar jag träffat testar nya människor oavsett om de är födda på Island eller i Sverige!

Alla hästar testar definitivt inte nya människor! Jag har flera som aldrig skulle ifrågasätta en ny människa. Du skulle inte ens komma i närheten av en del av dem, de hade gått undan direkt! Det gäller särskilt stona. Hingstar är mer djärva och nyfikna av naturen.

Anette

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Jag blir mycket nyfiken när jag läser dina beskrivningar, du som har sett en del. Hur pass ofta har ni träffat på hästar som är underbart tillgivna, kontaktsökande och kärvänliga mot såväl främmande som den egna ägaren, och som ändå aldrig skulle ifrågasätta människans ledarskap utan snällt göra som hästen är tillsagd? Som alltid gör ett ärligt försök att göra rätt, är snäll, intelligent, kvicktänkt och lyhörd? Aldrig någonsin fräck eller nafsig, trots att man kelar mycket ihop eller t o m handmatar den ibland? Som bär ett småbarn med försiktighet men verkligen tänder på alla cylindrarna när ryttaren vill ha krut?

Jag skulle vilja veta vad era uppfattningar är om hur vanligt det är med såpass välanpassade hästar, du och ni andra här som har så mycket erfarenhet. Särskilt som man marknadsför islandshästen för dess underbara temperament.
*hoppar av vetgirighet*

 

[sambaengi]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Jag blir mycket nyfiken när jag läser dina beskrivningar, du som har sett en del. Hur pass ofta har ni träffat på hästar som är underbart tillgivna, kontaktsökande och kärvänliga mot såväl främmande som den egna ägaren, och som ändå aldrig skulle ifrågasätta människans ledarskap utan snällt göra som hästen är tillsagd? Som alltid gör ett ärligt försök att göra rätt, är snäll, intelligent, kvicktänkt och lyhörd? Aldrig någonsin fräck eller nafsig, trots att man kelar mycket ihop eller t o m handmatar den ibland? Som bär ett småbarn med försiktighet men verkligen tänder på alla cylindrarna när ryttaren vill ha krut?

Jag skulle vilja veta vad era uppfattningar är om hur vanligt det är med såpass välanpassade hästar, du och ni andra här som har så mycket erfarenhet. Särskilt som man marknadsför islandshästen för dess underbara temperament.
*hoppar av vetgirighet*

Det är sällsynta pärlor, men de finns! Det är en kombination av rätt gener och uppfostran. En sådan häst måste vara välhanterad och dessutom godmodig sedan födseln men ckså mycket klok och förståndig. Jag har träffat på ett fåtal, inte bara inom islandhästrasen, och man får nästan tårar i ögonen över hur underbar hästen är. En häst med sådan godmodighet, sådant lynne och sådan klokskap bör enligt mitt tycke definitivt avlas på om den så bara har knappt medelbra gångarter, för de är så sällsynta och det är brist på dem! Naturligtvis skall de i övrigt vara friska. Jag har själv haft en liten underbar korsning islkand-russ som var av den här typen. Han kunde inte tölta och var bara 128 hög. Inte hade han en så himla vacker exteriör heller men faktiskt riktigt bra gångarter och bra på att hoppa. Jag köpte honom vanvårdad som 3-årig hingst och han var mager och bukig som ett undernärt Biaffrabarn! Det gick att räkna alla revben och han saknade all form av muskulatur. Ryggen var som en takås...Halsen var bara hälften så smal som den borde vara, vilket gjorde att huvudet såg groteskt stort ut. Trodde det skulle ta ett år att få ordning på honom.

Inom 3 månader hade jag en fullt utvecklad hingst, rejält musklad och som hade växt från 123 till 128. Han var ganska hingstig och jag lät kastrera honom eftesom jag ville ha en barnhäst. Jag horsemanshiptränade honom och denna kille blev helt underbar. Han var klok och snäll men ändå pigg och framåt, orädd och trygg. Jag lämnade honom till inkörning hos en granne och efter 4 dagar kom han körande med honom på vägen hem till mig. Han hade honom ytterligare 6 dagar, sedan ringde han och sade att "Jag kan visst ha hästen längre, men jag vet inte vad jag skall göra med honom för han kan redan allt jag kan lära honom!" Jag lånade ut honom till en familj vi känner och de köpte honom. De hade provat flera "barnponnies" men ingen var helt pålitlig. Men med denna kunde de göra allt och lita på honom till 100%. Det är nu ett antal år sedan man han finns kvar där än idag. Han är så bra så de säljer honom aldrig. Han kommer säkert att bära barnbarnen också. Han har ridits av traktens alla ungar och alltid varit 100% juste och trafiksäker. Han är älskad och uppskattad och får god omvårdnad och jag är glad att jag köpte honom fast vi undrade om hanens skulle överleva natten efter transporten hem på 15 mil, i det skick han var. Visst är det en undebar sannsaga!

Något liknande har jag tyvärr inte haft i min ägo. Närmst kommer ett islandssto som var superenkel att rida in och från början trafiksäker. Mycket klok och förståndig, men hon skulle ha gått att skämma bort, men det gör inte jag. Hon kunde ridas ut i mörker av okänd och mindre van ryttare efter blott 2 månaders träning, och hon hade då 4 klockrena gångarter! samtidigt kunde man få fart på henne om man ville det.

Anette

 

[knasan]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Roligt att höra om din hingst! Jag hoppas att fler hör av sej! Annars får vi starta en ny tråd!

 

[freyja]

Sv: Svenskfödd vs. Islandsfödd

Vi har haft två egna uppfödningar som är på detta sättet. Pålitliga, keliga, lugna som filbunkar att hantera och rida på om man är "nybörjare" men som det är rejält krut i om man är van ryttare. De har också rena fina gångarter med sväv och bra aktion när det krävs.

Barn har krupit under magen på dem, hängt i svansen osv (vi stoppade naturligtvis barnen när det blev för mycket av det goda - man ska inte missbruka en snäll häst...)

Den ena är valack, den andra ett sto - detta sto har vi använt mycket i vår avel och hoppas på att det fina lynnet ärvs vidare i generationer...
Vi har också en unghingst efter ett annat sto med mycket bra lynne (även om hon inte är riktigt samma lugna filbunke som de andra två). Han verkar också ha dessa eftersträvansvärda egenskaper, men slutresultatet får man när han är färdiginriden.