Det bästa är väl att korsa travare med travare så får man vad den är bra på, men vill man experimentera så tycker jag gott att man får göra det, men då med bra individer (från båda raserna).... Om man har den tiden och de pengarna att lägga ner menar jag.
Tror t.ex att travare-arab blir utmärkt som distans hästar, men även där är det ju (som inom allt annat) beroende på individen vad det i slutändan blir. Hade en travare/fullblod, blev inte alls speciellt bra, om det berodde på fullblodets skalle eller travarens gång vet jag inte, var nog en blandning av båda. Däremot har jag en kompis som har ett varmblod/islandshäst, som är kanonfin, hon ville ha en större form av islänning, och betäckte med en grov travare som ju har lite av gångarterna i sig, det hade ju kunnat gått hur som helst, men hon har i alla fall fått en 1.50 hög häst som är lite smäckrare än en islänning och som har en någorlunda (inte perfekt) tölt. Med andra ord lyckades hennes avelsmål, men det hade lika gärna kunnat slå åt andra hållet...
Många travare, i både Frankrike och för övrigt också i Sverige, har fullblod i sig, min har t.ex fullblod i fjärde led på både mammas och pappas sida. Jag tror dock inte på argumentet att avla för vad hästen är avlad för, hur det än är så rids alla halvblod (t.ex) även i travtempo, alla travare som rids (samt för det mesta även de som går på banan
) galopperas både på och utanför banan (många tränare galopperar intervaller med hästarna)... Någon gång har ju raser uppkommit, inte alltid med kavlificerade avelsmål bakom sig, eller hur?
Vet man vad man vill ha, och tror sig ha ett varmblod som kan leda en till det målet, tycker jag gott man kan korsa även travare, men man ska vara beredd på att ta både ett och tio bakslag innan man är där...