Visst kanske detta skulle kunna kallas en form av svartarbete. MEN om ridskoleelever hjälpt till med hästarna på ridskolan och annat som behövs göras på en anläggning bara en fjärdedel så mycket som vi gjorde när jag var elev på 1970-1980 talet så hade det inte behövts nåt krångel med avgifter och "böter" respektive obligatorisk stalltjänst.
Herregud!
Vi målade staket, hjälpte till om det var mindre reparationer i tex stallet (sågade och spikade eller hjälpte till i största allmänhet). Vi ryktade, mockade, putsade träns etc etc.
BARA för att det var KUL att vara i stallet i största allmänhet. De som bodde nära och kunde cykla dit eller ta bussen var där förstås mest. Jag som bodde en bra bit bort och fick skjuts av föräldrarna kunde inte hjälpa till lika mycket som jag faktiskt ville. Men nog tilltvingade man sig att få vara med efter bästa förmåga.
Mycket av det jag lärt mig på olika ridskolor har jag haft jättenytta av sedan i livet, och då pratar jag inte om själva ridningen.
Med denna attityd från Svenska Ridsportförbundet skolar man ungdomar i att göra INGENTING!!!!