Till viss del: absolut. Tittar man på hundar så finns det i de allra flesta raser en uppdelning mellan utställningshundar och arbetande hundar. I alla fall som jag känner till så är utställningsvarianten mer osund. Man bortser från allt förutom utseende, avlar på hundar med pissig mentalitet och hälsoproblem för att få fram nästa storvinnare, och nej, man tjänar inte en enda krona på det med tanke på vad utställningar och allt runtomkring kostar. Där är det ära, berömmelse och tjusiga prisrosetter som lockar.
När det gäller annan hundsport som hundkapplöpning och lure coursing så är det väl värt att notera att det skiljer mellan olika länder och mellan olika raser.
@em-pirre bor i Finland där allt kring de sporterna är större än i Sverige, och där reglerna ser annorlunda ut m.m. Dessutom har hon de mest populära raserna för sådana tävlingar. Det hon beskriver med folk som pressar hundar i onödan, fifflar med saker och ting osv är inget jag känner igen. Genom mina 16 år med rasen så har jag två gånger varit med om att folk tävlat hundar som de vetat att inte har varit i skick för det. Aldrig annars. Sedan har jag sett hundar som nog inte borde ha tävlat av olika anledningar men där det missats pga okunskap eller annat, inte för att man medvetet pressat hundarna för hårt eller desperat tävlat i hopp om priser.
Sedan när det gäller skador så är det betydligt(!) vanligare med skador i vardagen än på tävling. Hundarna är skitsnabba och inte speciellt robust byggda (varierar lite mellan olika raser såklart). Olyckor händer. Jag har haft hund som under en vanlig skogspromenad fick ett öppet sår som var djupt nog för att man skulle se skelettet. Pga konstruktionen på hund så var såret dock inte speciellt djupt. En långsammare, mer robust hund med tjockare hud och päls hade kanske bara fått en liten rispa av samma skada.