Studsar som en tok!

Märkte att när jag red igår och prövade bara korta travstunder så kom han i rätt god form och plötsligt var det som du säger mycket mjukare att sitta på honom! Han är gammal travare och har lite svårt att gå stadigt i volten men det är något vi jobbar på, han har fått till en mycket bättre balans i volten de senaste månaderna.
 
Hej
har haft mitt vbl i 3år o har ridit för en western instuktör
i 3månader nu.
Igår var det första gången jag kunde sitta ner i den korta traven utan att skumpa, vilken skillnad!
Så kämpa på det kommer!
Vänliga hälsningar Överlycklig
 
Alla har vi varit där, skulle jag vilja påstå. För vissa av oss är det dock så länge sedan, att vi har lite svårt att komma ihåg känslan av att inte ha kontroll på sig själv alls... Men nu har dottern börjat träna på allvar, och nedsittning i trav är en av de saker vi hårdtränar just nu.

Tipsen är:

*Försök hålla ett jämnt, lugnt tempo i traven. (Hästen och du ska vara uppvärmda först!) Om det går riktigt sakta får du inte in känslan av hur du ska sitta, går det för fort blir det för svårt. Ett normalt arbetstempo anser jag är bäst.

*Jag tycker inte att man ska träna utan stigbyglar i början. Det känns tryggt att veta att man kan trampa ifrån om det skulle behövas.

*Om du har möjlighet är det toppen att låta någon longera dig. Då får du dessutom bra feedback från någon som verkligen ser hur du sitter. Annars kanske du kan filma - du lär dig massor bara genom att kritiskt titta på dig själv.

*Sitt bara ner korta stunder i taget. Det kan räcka med några få steg i början. Så fort du tappat balansen har du ju hållit på för länge. Nöj dig med tre steg om det är allt du klarar av, och träna detta många gånger. Något som funkar bra för dottern är att rida lätt, sedan sitta ner tre steg, sedan rida lätt, sedan sitta ner fem steg, sedan rida lätt, sedan sitta ner tre steg...

*Att rida på en volt, minska den och sedan sätta sig ner och öka volten igen är ett moment som känns lättare. Om du är duktig på skänkelvikning kan du sitta ner under den - ger samma effekt förutsatt att du klarar att hålla samma tempo trots rörelsen i sidled.

*Slutligen: träna, träna och träna. Det är övning som ger färdighet, och det krävs massor av övning för att kunna rida. Har du möjlighet att träna på olika hästar så småningom är detta det överlägset bästa sättet att lära sig mycket på ganska kort tid.

;) Krocket
 
Tack för Dina goda tips!Kul med någon som verkligen verkar ha god koll!Jag har som sagt redan prövat att bara trava några steg för att sen bryta av och upprepa detta flera gånger, det var en jättebra metod. Men att öva på volten som du och andra tipsat om är säkert bra, skänkelvikning är jag rätt bra på och hästen med så det ska vi pröva på fredag. Det är jättekul att få så mycket feedback från alla er, jag känner mig så taggad att verkligen klara av det här nu!!Som sagt så är det framförallt den här hästen som jag har sitsproblem med men att rida en mjuk häst igen vore nog bra för att minnas hur man sitter avslappnat... Till verket!!FORTSÄTT GÄRNA KOMMA MED BRA TIPS!jAG HUNGRAR EFTER MEEER!
 
OK - här kommer mer. Glömde ju nämligen det viktigaste! :o Du ska inte gunga fram hästen, men hästen ska gunga dig. Det är viktigt att du känner hur hästen rör ryggen (vänster-höger-vänster-höger) och bara följer med. Mycket som att låta kavaljeren föra en i dansens virvlar, alltså...

;) Krocket
 
Tur för mig då som är en sådan utmärkt pardansare...!Inte.. :crazy: Men jag förstår vad du menar.. nu är det nog mycket så att jag istället försöker rida mer utifrån mig själv och inte hans rygg och rörelser och det skapar missförstånd i systemet. :smirk:
 
Bra att du i alla fall erkänner detta för dig själv! Hade vi alla utgått mer ifrån hästen hade vi ridit bra mycket bättre...

;) Krocket
 
Ja absolut! Det är den största svårigheten tror jag, att bli en del av hästen, att vara som en extra kroppsdel som smidigt och tveklöst följer med!Vi är ju inte sammanfogade hästen och ryttaren, utan väldigt mycket två olika individer. Därför inser jag att det är svårt.. mycket svårt. Men ack, det är väl oxå utmaningen som eggar oss ihärdiga, goa ryttare att fortsätta inte sant!?
Hur länge har din dotter ridit? Det är ju intressant att veta hur länge det BORDE ta innan man får en relativ kontroll på sin kropp. Jag har ridit två år nu, men ofta och mycket, på olika hästar och med olika inställningar och har såklart lärt mig mycket på kort tid!Men även om jag är en "rookie" i vissa avseenden så är det kanske ändå dags att kunna tillerkänna sig själv en viss säkerhet på hästryggen, inte sant?!Men som sagt, på vissa hästar rider jag som en gud, på andra inte alls, verkligen inte alls.
 
Hon har ridit i drygt ett år, men det är först de senaste veckorna som vi börjat träna nedsittning i trav. Tycker inte att det är lönt att träna det förrän man fått in grundbalansen någorlunda. Nu har ju min dotter en fördel, och det är att hennes mamma står över henne hela tiden och korrigerar direkt när något börjar gå fel. :cool:Dessutom tränar vi nästan varje dag.


;) Krocket
 
Lyckost skulle jag säga! En mamma som kan ge en något sådant är inte alla förunnat. Förvisso red min mamma som ung, men nu är det snarare jag som undervisar henne lite i att rida! :) Nej, att ha en god balans i lättridningen är naturligtvis jätteavgörande för vidare utveckling. Men det har vi fått till rätt bra jag och pållen. Har inte ens försökt sitta ned på honom förrns nu efter att enbart ha satsat på lättridningen ett längre tag. I början var inte ens det särskilt balanserat men nu går det som smort! Det är ändå kul att se att man KAN utvecklas!
Maja
 
Lyckost skulle jag säga! En mamma som kan ge en något sådant är inte alla förunnat.

Det är nog blandade känslor från dotterns sida. :smirk: Inte lätt alla gånger heller att ständigt bli tillrättavisad. :crazy:Själv skulle jag däremot älska att ha någon (inte vem som helst, förstås :cool:) hängandes över mig ständigt, men jag är ju vuxen och väldigt målmedveten. :)

Det är ändå kul att se att man KAN utvecklas!

Japp! :DTycker jag också. Och speciellt när man hållit på så länge, och gjort så många dumheter i så många år som jag har... :banana:

;) Krocket
 
Ja, det förstår jag! Kan tänka mig att ha sin dotter som elev inte alltid är det lättaste. Min fd ridlärare var alltid sin dotters "caddy" på hopptävlingar och var det något man alltid såg och hörde så var det hennes råd och uppmaningar följda av dotterns protester och tillrättavisningar! :)Men jag tror nog att de ändå hade det väldigt kul trots allt.
Visst önskar man att man hade nån som såg till ens eget bästa utöver allt och som kunde en massa och var villig att lära ut det till en.. Du ska vara stolt att du kan ge din dotter det.. hon kommer nog tacka dig med stor glädje till slut för att du kunde lära henne rida, denna underbara sak!
Maja ;)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 720
Hundträning Då ekonomin inte tillåter besök hos tränare just nu, tänkte jag börja med att vända mig till hund här på buke då jag vet att det finns...
Svar
9
· Visningar
2 225
Senast: dpmatte
·
Träning Hej! Någon som har något bra tips på hur jag får min häst att arbeta rätt med ryggen o inte bli stel,spänd o skumpig vid nedsittning...
Svar
2
· Visningar
1 059
Senast: Buck
·
Trav Hej! Har en nybliven 4åring, sto som är inkvalad och har gjort två starter. När jag kör henne själv och hon är pigg kan hon sparka...
Svar
16
· Visningar
5 596

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp