Strikt hundägaransvar

Behöver inte vara med kan vara om ena är lös och inte andra.

Fast om den ena hunden är lös och inte den andra så är det väl typexempel på att ägaren till den lösa hunden är medvållande, (eftersom den låtit sin lösa hund springa fram till den andra)? Eller missförstod jag var du menade? :)
 
Oavsett storlek på trädgård så är det inte en hundgård, så att gå den vägen är nog lite lönt att lägga energi på.

Men skicka in ett klagomål till kommunen kan man alltid göra, men man ska ha i bakhuvudet att det ska väldigt mycket till innan kommunen bedömer skällande hundar på landet som en olägenhet.
Våra grannar mitt över kontaktade kommunen gällande en annan granne vars hundar skällde näst intill dygnet runt. Oklart om det blev några åtgärder från kommunens sida men kort efter att grannen sa att h*n hade ringt kommunen så blev det tyst inne hos hundarna, eller iaf tystare. Jag misstänker att det var det ihållande nattliga skällandet som var avgörande i detta fallet.
 
Fast om den ena hunden är lös och inte den andra så är det väl typexempel på att ägaren till den lösa hunden är medvållande, (eftersom den låtit sin lösa hund springa fram till den andra)? Eller missförstod jag var du menade? :)
Inget missförstånd utan just det exemplet som @SiZo gav i ett tidigare inlägg och som jag svarade på att det inte alltid är strikt hundägaransvar när det är hund som skadar hund😃
 
Inget missförstånd utan just det exemplet som @SiZo gav i ett tidigare inlägg och som jag svarade på att det inte alltid är strikt hundägaransvar när det är hund som skadar hund😃
När det gäller hundar så är man alltid ansvarig som sagt. Jag kan inte se att det står något annat i lagen. Sen kan man såklart komma överens om något annat, men det är en helt annan sak.

Springer ens hund fram till en annan så är man självklart ansvarig för den biten, men biter den kopplade hunden ens hund så är fortfarande ägaren till den kopplade hunden ansvarig för det.
 
Springer ens hund fram till en annan så är man självklart ansvarig för den biten, men biter den kopplade hunden ens hund så är fortfarande ägaren till den kopplade hunden ansvarig för det.

Ja exakt den biten. Omständigheterna i sin helhet kan därmed innebära att skadeståndet jämkas. Dvs skadeståndet hade sannolikt blivit högre om de två hundarna hade träffats i koppel och den ene bitit den andre.

Sen huruvida man tekniskt kallar det att det inte alltid är strikt hundägaransvar eller inte vet jag inte.
 
Man kan alltid jämka, det är ju upp till privatpersonerna och har inget med lagen att göra. Men det finns inget som tvingar en till att jämka.

Jämkning är en rättslig princip som tillämpas vid skadestånd. Lagen hänvisar även direkt till denna möjlighet, samt regressrätten, under § 19:
"En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan."

Alltså, jag håller väl i princip med, men jag tänker inte att det är lagen det är fel på utan hur den har tillämpats. I grunden tror jag det är svinbra med ett strikt hundägaransvar men det är ju hur lagen har prövats och vilka prejudicerande domar som finns som har blivit "tokigt". Jag skulle hellre se fler prövningar än en ändring av lagen.

Så som det svenska rättssystemet är uppbyggt så kan inte domstolarna ändra hur en lag tillämpas. Domstolarnas uppgift är framförallt att utreda saken (händelseförlopp, bevisning m.m) och därefter tillämpa lagen. Viss tolkning sker såklart, men jämfört med USA och England har inte de svenska domstolarna befogenhet att ändra innebörden av lagen.
Ja exakt den biten. Omständigheterna i sin helhet kan därmed innebära att skadeståndet jämkas. Dvs skadeståndet hade sannolikt blivit högre om de två hundarna hade träffats i koppel och den ene bitit den andre.

Sen huruvida man tekniskt kallar det att det inte alltid är strikt hundägaransvar eller inte vet jag inte.

Det är alltid strikt ansvar. Juridiskt kan man inte komma ifrån ett strikt ansvar, utan det kan bara jämkas om det föreligger skäl för det.
 
Ja exakt den biten. Omständigheterna i sin helhet kan därmed innebära att skadeståndet jämkas. Dvs skadeståndet hade sannolikt blivit högre om de två hundarna hade träffats i koppel och den ene bitit den andre.

Sen huruvida man tekniskt kallar det att det inte alltid är strikt hundägaransvar eller inte vet jag inte.
Det är fortfarande ett strikt hundägaransvar. Som skadeparagrafen är formulerad i tillsynslagen är ägaren till hunden som skadar skyldig att ersätta för skadan oavsett vållande. Men den har i sin tur rätt att kräva summan av den som vållat skadan. Om en kopplad hund biter en lös är alltså den kopplade hundens ägare skyldig att betala skadan, men kan sen kräva tillbaka pengarna från den lösa hundens ägare om den anses vållande (vilket kan vara rimligt). Det blir i praktiken ett nollsummespel rent ekonomiskt men det strikta ansvaret gäller.
 
Jag undrar om man verkligen blir friad från ansvar bara för att hunden är på ens tomt när den skapar en olycka. Det finns ju gott om fall där ägaren blivit skyldig för att hunden skadat människor och djur som kommit in på tomten, tom olovandes.
Vet man med sig att ens hund gör utfall mot förbipasserande och inte försöker hindra det så borde det gå under bristande ansvar och tillsyn.
Det är ju inte jättesvårt för ägaren att dra ett stängsel en bit in på tomten så hundarna inte kommer så nära förbipasserande.
Hur ska man veta vad som är gränsen för att hundarna inte ska komma så nära vägen så att hästar kan bli rädda? Jag har ridit en häst som blivit rädd för hundar (labrador och beagle) som var 20-30 meter in på tomten, och med bara en 3 meter bred staketbit att skälla mot (en bilgrind mellan två olika delar av en ladugård). Betyder det då att man inte kan ha staket närmare vägen än 20-30 meter, eftersom det finns hästar som kan reagera på det?
 
Hur ska man veta vad som är gränsen för att hundarna inte ska komma så nära vägen så att hästar kan bli rädda? Jag har ridit en häst som blivit rädd för hundar (labrador och beagle) som var 20-30 meter in på tomten, och med bara en 3 meter bred staketbit att skälla mot (en bilgrind mellan två olika delar av en ladugård). Betyder det då att man inte kan ha staket närmare vägen än 20-30 meter, eftersom det finns hästar som kan reagera på det?
Strikt ansvar innebär att det spelar ingen roll hur nära hunden är eller nånting. Om så hunden ligger och sover 30 meter bort och hästen blir rädd för den så är man fortfarande skadeståndskyldig. Det är det som är så sjukt. Det är tur att inte fler utnyttjar detta, man skulle ju inte våga ha hund då.
 
Hur ska man veta vad som är gränsen för att hundarna inte ska komma så nära vägen så att hästar kan bli rädda? Jag har ridit en häst som blivit rädd för hundar (labrador och beagle) som var 20-30 meter in på tomten, och med bara en 3 meter bred staketbit att skälla mot (en bilgrind mellan två olika delar av en ladugård). Betyder det då att man inte kan ha staket närmare vägen än 20-30 meter, eftersom det finns hästar som kan reagera på det?

Det är alltid ägaren som ansvarar om hunden har vållat skadan, oavsett omständigheter. Det kommer ju dock bli en bevisfråga där hästägaren (eller den skadelidande) måste kunna bevisa att hunden har orsakat skadan. Om man jämför med TS så måste hon ju bevisa att det var hundarna och inte grisen som skrämde hästen.
 
Strikt ansvar innebär att det spelar ingen roll hur nära hunden är eller nånting. Om så hunden ligger och sover 30 meter bort och hästen blir rädd för den så är man fortfarande skadeståndskyldig. Det är det som är så sjukt. Det är tur att inte fler utnyttjar detta, man skulle ju inte våga ha hund då.
Jag tycker också det är sjukt som lagen är nu, och ifrågasättandet var mest för att @Fetaost kommenterade att "Det är ju inte jättesvårt för ägaren att dra ett stängsel en bit in på tomten så hundarna inte kommer så nära förbipasserande.". Utifrån hur lagen är skriven verkar det inte som om det gör någon skillnad hur långt in på tomten stängslet är eller hur nära de förbipasserande kommer, eller om hunden gör utfall eller inte.
 
Jag tycker också det är sjukt som lagen är nu, och ifrågasättandet var mest för att @Fetaost kommenterade att "Det är ju inte jättesvårt för ägaren att dra ett stängsel en bit in på tomten så hundarna inte kommer så nära förbipasserande.". Utifrån hur lagen är skriven verkar det inte som om det gör någon skillnad hur långt in på tomten stängslet är eller hur nära de förbipasserande kommer, eller om hunden gör utfall eller inte.
Korrekt är att utifrån lagen så spelar det ingen roll. Men min erfarenhet som fd hästägare är att de flesta hästar klarar av att passera om hundarna hålls 15-20 m bort. Det är väl ändå en avsevärd skillnad mot utfall och hopp mot ett staket direkt där man passerar?
Sen finns det såklart hästar med mer nerv än andra men nu verkade ju inte TS häst tillhöra dessa.
 
Om så hunden ligger och sover 30 meter bort och hästen blir rädd för den så är man fortfarande skadeståndskyldig.
Det där är fel. Sålänge hunden inte gör något, så finns inget att skylla hunden för = inget hundägaransvar om någon/något mot all förmodan blir hyper av blotta åsynen/doften från hund.

Det krävs faktiskt att hunden är aktivt bidragande till olycka för att man som hundägare ska anses brista i tillsynen och därmed hållas ansvarig.
 
Jag är ganska säker på att det i fallet med travhästen inte var vållandet som prövades utan hundägaren hade gått med på att ersätta och det som prövades i domstol var endast hur hög ersättningen skulle vara.

Detta.

Det går inte riktigt att applicera domen med den skrämda travhästen på den här typen av fall, eftersom hundägaren i det ärendet tog på sig ansvar. Det prövades alltså aldrig om det strikta ansvaret faktiskt gällde eller inte.
 
Korrekt är att utifrån lagen så spelar det ingen roll. Men min erfarenhet som fd hästägare är att de flesta hästar klarar av att passera om hundarna hålls 15-20 m bort. Det är väl ändå en avsevärd skillnad mot utfall och hopp mot ett staket direkt där man passerar?
Sen finns det såklart hästar med mer nerv än andra men nu verkade ju inte TS häst tillhöra dessa.
Ja, de flesta hästar brukar klara av hundar på närmare håll. Den jag red då var en tidigare travare som var rädd för det mesta, inte min favorithäst just på grund av att den var så lättpåverkad av saker. Men utifrån lagen gör det ju inte någon skillnad om man har en mer lättskrämd häst så länge hunden "orsakar" olyckan.
 
Detta.

Det går inte riktigt att applicera domen med den skrämda travhästen på den här typen av fall, eftersom hundägaren i det ärendet tog på sig ansvar. Det prövades alltså aldrig om det strikta ansvaret faktiskt gällde eller inte.

Ja det känns ju som en väldigt väsentlig del av det hela. Jag har ju ingen aning men man kan ju föreställa sig att hunden gjorde mer än skällde lite om ansvaret var en ickefråga.
 
Ja, de flesta hästar brukar klara av hundar på närmare håll. Den jag red då var en tidigare travare som var rädd för det mesta, inte min favorithäst just på grund av att den var så lättpåverkad av saker. Men utifrån lagen gör det ju inte någon skillnad om man har en mer lättskrämd häst så länge hunden "orsakar" olyckan.
Nej utifrån lagen gör det inte det. Det jag menar är att TS granne kan med enkla medel göra sitt för grannsämjans skull men verkar inte villig att nå en medelväg öht.
Här skulle det gå att hitta en medelväg så att grannen kunde ha sina gapande hundar kvar på tomten och TS skulle känna sig säker att passera med sin familj och djur :)
 
Ett, kanske lite fånigt tillägg: Grannen har under alla år vi har bott här haft hundar av denna ras som har skällt och denna häst har gått förbi i princip dagligen på ett bra sätt. De två senaste hundarna, två unga hanar i nästan samma ålder, är dock 15 gånger mer intensiva och även dessa har vi gått förbi nästan dagligen. Det är alltså inte så att hästen är en allmänt nervig typ när det gäller sådant - tvärtom. Skällandet och utfallen har dock eskalerat enormt under våren och sommaren och de gånger hundägaren även har varit hundvakt åt den tredje har det blivit jobbigare. Grisen påverkar också, det ska jag inte neka till.
 
Så som det svenska rättssystemet är uppbyggt så kan inte domstolarna ändra hur en lag tillämpas. Domstolarnas uppgift är framförallt att utreda saken (händelseförlopp, bevisning m.m) och därefter tillämpa lagen. Viss tolkning sker såklart, men jämfört med USA och England har inte de svenska domstolarna befogenhet att ändra innebörden av lagen.
Du förstår mycket väl att jag pratar om tolkning. Hade inte lagarna inte varit öppna för tolkning hade behovet av prejudicerande domar varit noll.
 
Ett, kanske lite fånigt tillägg: Grannen har under alla år vi har bott här haft hundar av denna ras som har skällt och denna häst har gått förbi i princip dagligen på ett bra sätt. De två senaste hundarna, två unga hanar i nästan samma ålder, är dock 15 gånger mer intensiva och även dessa har vi gått förbi nästan dagligen. Det är alltså inte så att hästen är en allmänt nervig typ när det gäller sådant - tvärtom. Skällandet och utfallen har dock eskalerat enormt under våren och sommaren och de gånger hundägaren även har varit hundvakt åt den tredje har det blivit jobbigare. Grisen påverkar också, det ska jag inte neka till.
När jag läste ditt inlägg så insåg jag att det kunde varit jag som skrivit det istället.

Har också ett ställe där man i princip måste rida förbi om man alls vill rida ut. Och i den trädgården finns också skällande cane corsos som kastar sig mot och hänger ut över staketet. Finns ju inte en normal människa eller häst som inte reagerar på det 😳.

Skitjobbigt. Har försökt vänja hästarna, och ofta är ägaren snäll och kallar in hundarna så vi kommer förbi i alla fall, men det är ett stort problem. Inte alltid ägaren kan kalla in heller, om de inte är hemma.

Det som hade mest effekt var en gång när jag blev så fruktansvärt vansinnig över dessa hundar (ägare egentligen) som bara förstör en lugn uteritt att jag vrålade och skrek mer än hundarna (skämdes över detta sedan såklart, värsta svordomarna jag överhuvudtaget kunde komma på). Ägarna var då i trädgården men kallade inte in hundarna. Efter det är hundarna inte lika ofta på framsidan och skräms och om de är ute så är det oftare som ägaren kallar in dem.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp