Strikt hundägaransvar

[domesticus]

Jag har läst om domen som gällde en travhäst som hade blivit skrämd av en hund och där hundägaren hade blivit ersättningsskyldig. Men vet någon om fler liknande fall, där hundar "endast" har skrämt hästar som har lett till att hästen/hästarna har skadats?

Jag har tidigare berättat om grannens konstant tokskällande cane corsos och hur jobbigt det är. Min häst brukar dock oftast fixa det hyfsat. Idag var de dock tre st (plus en gris...) och min sambo fick hjälpa mig så att jag ens kom hemifrån. På hemvägen (dvs när vi ska ner till vår gårdsplan) blir hästen, trots sambons assistans, så rädd att han kastar sig bakåt och sätter sig på en stenmur och skrapar upp båda hasorna ordentligt (bild på höger bak), samt trampar sig vid kronranden på höger bak. Hundägaren ser och kommer efter ett tag ut och ropar lite på hundarna. När jag upptäckte skadorna kontaktade jag honom men kortfattat så är han inte intresserad av att vidta några åtgärder för att förbättra situationen. (Hundarna har hundlucka och har således fri tillgång till trädgården.)

Så, vet ni om några fall där det strikta hundägaransvaret har "trätt i kraft", där hundarna alltså "bara" har skrämt hästen? I det här fallet är hundarna bakom ett staket som går längs en smal väg.

 

[Sol]

Var hundarna inhägnade eller lösa? Tror det kan spela roll. Om hundarna endast skällde och inte var lösa tror jag det blir svårt att kräva ägaren på ersättning. Var hundarna lösa och utom ägarens kontroll är det en annan femma.

 

[nullo-modo]

Jag har läst om domen som gällde en travhäst som hade blivit skrämd av en hund och där hundägaren hade blivit ersättningsskyldig. Men vet någon om fler liknande fall, där hundar "endast" har skrämt hästar som har lett till att hästen/hästarna har skadats?

Jag har tidigare berättat om grannens konstant tokskällande cane corsos och hur jobbigt det är. Min häst brukar dock oftast fixa det hyfsat. Idag var de dock tre st (plus en gris...) och min sambo fick hjälpa mig så att jag ens kom hemifrån. På hemvägen (dvs när vi ska ner till vår gårdsplan) blir hästen, trots sambons assistans, så rädd att han kastar sig bakåt och sätter sig på en stenmur och skrapar upp båda hasorna ordentligt (bild på höger bak), samt trampar sig vid kronranden på höger bak. Hundägaren ser och kommer efter ett tag ut och ropar lite på hundarna. När jag upptäckte skadorna kontaktade jag honom men kortfattat så är han inte intresserad av att vidta några åtgärder för att förbättra situationen. (Hundarna har hundlucka och har således fri tillgång till trädgården.)

Så, vet ni om några fall där det strikta hundägaransvaret har "trätt i kraft", där hundarna alltså "bara" har skrämt hästen? I det här fallet är hundarna bakom ett staket som går längs en smal väg.

Tror inte det är prövat men tycker inte det borde bli någon skillnad med staket eller ej, det är ju strikt hundägaransvar och inte strikt hundägaransvar ibland och ibland inte.

 

[Acto]

Var hundarna inhägnade eller lösa? Tror det kan spela roll. Om hundarna endast skällde och inte var lösa tror jag det blir svårt att kräva ägaren på ersättning. Var hundarna lösa och utom ägarens kontroll är det en annan femma.

Fast hunden i domen TS hänvisade till har jag för mig var bakom staket och där blev hundägaren skadeståndsskyldig.

@domesticus Dokumentera skadorna. Jag antar att häst måste till veterinären för vård eller?

Sen hade jag faktiskt riktat ett informellt anspråk till hundägaren om ersättning, dvs att kostnaden för vården samt ev övriga kostnader du har med anledning av detta (borta från jobb osv) ska ersättas av hundägaren/dennes försäkring (tror att hemförsäkring täcker denna typ av skador för en hundägare). Vägrar hundägaren så får du ju fundera hur du vill hantera detta vidare. Jag skulle nog även diskutera det med ditt försäkringsbolag (där du har din häst försäkrad).

Med tanke på att situationen pågått ett tag hade jag även kontakta polisen för att höra vad dom har att säga.

 

[Lhas]

Så länge hunden är i sin egen trädgård tror jag det blir svårt att skylla på hundägaren då du själv väljer att rida förbi där. Tyvärr men det är vad jag tror. Travhästar blev väl skrämd av lös hund?

 

[Lhas]

Tror inte det är prövat men tycker inte det borde bli någon skillnad med staket eller ej, det är ju strikt hundägaransvar och inte strikt hundägaransvar ibland och ibland inte.

Jag tänker precis tvärtom är hundarna i sin egen trädgård och man väljer att rida förbi borde det inte vara hundägarens ansvar?
Himla tråkigt hundägare dock.

 

[Unafraid]

Så länge hunden/hundarna är inhägnade på sin egen tomt uppfyller ägaren sitt ansvar. Du har valmöjligheten att inte rida för i, speciellt då du vet att hundarna håller till där.

Är det ett trevligt sätt att hålla sina hundar? Nej, men lagligt.

Hoppas skadorna läker bra!

 

[TinyWiny]

Jag tänker precis tvärtom är hundarna i sin egen trädgård och man väljer att rida förbi borde det inte vara hundägarens ansvar?
Himla tråkigt hundägare dock.

Det tror jag att det är. Om en katt eller annan hund kommer in i ens trädgård och ens hund skadar djuret så blir man ändå skyldig. Så långt sträcker sig hundägaransvaret att man inte kan skylla på att någon annan kom in i ens trädgård. Detsamma gäller ju om en tjuv tar sig in i ens hus och hunden skadar tjuven.

 

[Gnist]

På hemvägen (dvs när vi ska ner till vår gårdsplan) blir hästen, trots sambons assistans, så rädd att han kastar sig bakåt och sätter sig på en stenmur

Det hände alltså inte i direkt anslutning till hundarnas gård?

Det strikta ansvaret är starkt, men det vore mycket märkligt om det gäller för något som inte sker i anslutning till att hundarna faktiskt gör något.

 

[Motacilla]

Svenska kennelklubben har svarat på en fråga där en person frågar om en granne kan förpliktas att hindra sin hund från att springa fram till ett staket och skälla:

https://kundo.se/org/svenska-kennelklubben/d/arg-hund-i-tradgard/

Jag förstår att det inte är exakt samma situation som i din fråga, men åtminstone ger svaret en fingervisning, och påpekar även att kommunen är den tillsynsmyndighet som du kan vända dig till för att diskutera detta med.

 

[Grazing]

Jag har läst om domen som gällde en travhäst som hade blivit skrämd av en hund och där hundägaren hade blivit ersättningsskyldig. Men vet någon om fler liknande fall, där hundar "endast" har skrämt hästar som har lett till att hästen/hästarna har skadats?

Jag har tidigare berättat om grannens konstant tokskällande cane corsos och hur jobbigt det är. Min häst brukar dock oftast fixa det hyfsat. Idag var de dock tre st (plus en gris...) och min sambo fick hjälpa mig så att jag ens kom hemifrån. På hemvägen (dvs när vi ska ner till vår gårdsplan) blir hästen, trots sambons assistans, så rädd att han kastar sig bakåt och sätter sig på en stenmur och skrapar upp båda hasorna ordentligt (bild på höger bak), samt trampar sig vid kronranden på höger bak. Hundägaren ser och kommer efter ett tag ut och ropar lite på hundarna. När jag upptäckte skadorna kontaktade jag honom men kortfattat så är han inte intresserad av att vidta några åtgärder för att förbättra situationen. (Hundarna har hundlucka och har således fri tillgång till trädgården.)

Så, vet ni om några fall där det strikta hundägaransvaret har "trätt i kraft", där hundarna alltså "bara" har skrämt hästen? I det här fallet är hundarna bakom ett staket som går längs en smal väg.

Jobbig situation, jag antar att du säkert kan få rätt och att hundägaren blir ansvarig men jag tycker det är lite synd att det är så, hundar bör få kunna vara i sin egen trädgård. Hundägaransvaret går lite till det extrema ibland. Tänker att det ju kryllar av saker och ting i trädgårdar som skrämmer hästar och då behöver ju inte dom som bor där ta något ansvar.

Går det inte att komma överens om en lösning som att du kanske kan meddela när du ska förbi och att han då kan ta in hundarna eller iallafall vara i trädgården och se till att dom inte skäller?

Jag kan tänka mig att grisen kanske är den som orsakade hästens rädsla mer än hundarna? Grisar har en tendens att skrämma många hästar om dom inte är vana vid dom.

 

[Lhas]

Jobbig situation, jag antar att du säkert kan få rätt och att hundägaren blir ansvarig men jag tycker det är lite synd att det är så, hundar bör få kunna vara i sin egen trädgård. Hundägaransvaret går lite till det extrema ibland. Tänker att det ju kryllar av saker och ting i trädgårdar som skrämmer hästar och då behöver ju inte dom som bor där ta något ansvar.

Går det inte att komma överens om en lösning som att du kanske kan meddela när du ska förbi och att han då kan ta in hundarna eller iallafall vara i trädgården och se till att dom inte skäller?

Jag kan tänka mig att grisen kanske är den som orsakade hästens rädsla mer än hundarna? Grisar har en tendens att skrämma många hästar om dom inte är vana vid dom.

Eller hoppa av och leda hästen och mata med lite morötter?

 

[Lena_B]

Jag är ganska säker på att det i fallet med travhästen inte var vållandet som prövades utan hundägaren hade gått med på att ersätta och det som prövades i domstol var endast hur hög ersättningen skulle vara.

 

[Dopy]

Svår fråga. Men misstänker att eftersom hunden bor där, och du vet att hunden skäller, så kommer lite av ansvaret att läggas på dig som valde att ta den vägen när du skulle rida trots vetskapen om detta.

Tror inte det finns någon lag som säger att hunden inte får skälla i trädgården, så länge det inte blir ljudmässigt störande för grannarna (och då är det kommunen man anmäler till)

En annan situation: Tänker om man går med hunden i koppel, hunden ser en häst och börjar skälla, om jag har kontroll på min hund, håller den i kortkoppel, nära mig, så långt ifrån hästen som möjligt och hästen trots det blir rädd av ljudet, då tror jag inte att jag som hundägaren faktiskt blir skyldig eftersom det är svårt att ha 110% koll på hundens ljud. Jag tror inte skällande går under strikthundägaransvars lagen riktigt.

 

[domesticus]

Svarar alla, typ...

Att hundarna skäller är inget nytt, nej. Det är ett problem som har påtalats, då de vrålar på allt och inget. Tom på mig när jag är inne i mitt eget stall, eller när jag ropar på katterna från min egen ytterdörr, rider på ridbanan, eller bara rör mig på gårdsplanen. De har ibland skällt på nätterna så att minsta barnet och vi vaknar, typ på igelkottar. Troligen har ägaren inte varit hemma då. Han är överlag borta stora delar av dygnet när han inte har barnen och då vrålar hundarna på i det närmaste allt och alla hela tiden. Hundägaren anser sig inte kunna göra något åt det då de är är citat "renrasiga vakthundar" och vaktar så. Jag har just nu valp och försöker göra så rätt som möjligt så att hon ska kunna hantera att gå förbi dem utan stress. Att stängsla av och inte låta dem komma ända fram till staketet är inte ett alternativ enligt hundägaren. De lämnar för övrigt i princip aldrig tomten, dvs går inte på promenader eller aktiveras på annat sätt. Förr rymde de titt som tätt, men det har blivit bättre.

Min häst fixar när de bara är två. Han blir spänd och ibland har det strulat, men vi rider förbi i princip varje dag och än lever vi. Det blir dock ofta mer problem när den tredje är med. Och så med grisen i kombination med vrålandet. Barnens ponnyer fixar det också okej, men blir såklart också spända. Jag har påtalat för hundägaren att jag är orolig för att det ska hända en olycka och att jag inte vill se någon av mina ungar (eller mig) hamna i asfalten pga att hundarna vrålande dundrar ut genom hundluckan och kastar sig mot staketet varje gång vi kommer i närheten. Det är ju såklart också bara sjukt jobbigt att höra dem hela tiden och att knappt kunna röra sig utan att de går igång. Han tycker mest bara att de är vakthundar och därmed kommer att skälla och att jag kan rida åt ett annat håll. Problemet är bara att "ett annat håll" möjligen är genom vår trädgård och ut på stora vägen, som inte leder till ridvägarna... Att jag anser att han har en skev syn av hur hundar vaktar/borde vakta/vad som är stess/understimulans hjälper inte heller...

Jag jobbar som myndighetsperson med angränsande frågor och mitt byråkratjag säger att jag borde anmäla. Mitt fega "jag bor i byn och hur mycket orkar jag-jag" känner bara att jag inte vill sätta igång en grannfejd på riktigt Hans barn är dessutom de enda i byn som är i samma ålder som min äldsta unge (och de är kompisar), så jag vill inte förstöra något där heller.

 

[Breaktown]

Svarar alla, typ...

Att hundarna skäller är inget nytt, nej. Det är ett problem som har påtalats, då de vrålar på allt och inget. Tom på mig när jag är inne i mitt eget stall, eller när jag ropar på katterna från min egen ytterdörr, rider på ridbanan, eller bara rör mig på gårdsplanen. De har ibland skällt på nätterna så att minsta barnet och vi vaknar, typ på igelkottar. Troligen har ägaren inte varit hemma då. Han är överlag borta stora delar av dygnet när han inte har barnen och då vrålar hundarna på i det närmaste allt och alla hela tiden. Hundägaren anser sig inte kunna göra något åt det då de är är citat "renrasiga vakthundar" och vaktar så. Jag har just nu valp och försöker göra så rätt som möjligt så att hon ska kunna hantera att gå förbi dem utan stress. Att stängsla av och inte låta dem komma ända fram till staketet är inte ett alternativ enligt hundägaren. De lämnar för övrigt i princip aldrig tomten, dvs går inte på promenader eller aktiveras på annat sätt. Förr rymde de titt som tätt, men det har blivit bättre.

Min häst fixar när de bara är två. Han blir spänd och ibland har det strulat, men vi rider förbi i princip varje dag och än lever vi. Det blir dock ofta mer problem när den tredje är med. Och så med grisen i kombination med vrålandet. Barnens ponnyer fixar det också okej, men blir såklart också spända. Jag har påtalat för hundägaren att jag är orolig för att det ska hända en olycka och att jag inte vill se någon av mina ungar (eller mig) hamna i asfalten pga att hundarna vrålande dundrar ut genom hundluckan och kastar sig mot staketet varje gång vi kommer i närheten. Det är ju såklart också bara sjukt jobbigt att höra dem hela tiden och att knappt kunna röra sig utan att de går igång. Han tycker mest bara att de är vakthundar och därmed kommer att skälla och att jag kan rida åt ett annat håll. Problemet är bara att "ett annat håll" möjligen är genom vår trädgård och ut på stora vägen, som inte leder till ridvägarna... Att jag anser att han har en skev syn av hur hundar vaktar/borde vakta/vad som är stess/understimulans hjälper inte heller...

Jag jobbar som myndighetsperson med djurskyddsfrågor och mitt byråkratjag säger att jag borde anmäla. Mitt fega "jag bor i byn och hur mycket orkar jag-jag" känner bara att jag inte vill sätta igång en grannfejd på riktigt Hans barn är dessutom de enda i byn som är i samma ålder som min äldsta unge (och de är kompisar), så jag vill inte förstöra något där heller.

Vad säger djurskyddslagen om att hundarna aldrig får lämna tomten och att ägaren är borta så mycket? Spontant tycker jag det och en störningsanmälan gentemot miljöbalken ligger närmre tillhands än att skällandet innebär att ägaren inte uppfyller strikt hundägaransvar?

 

[Unafraid]

Svarar alla, typ...

Att hundarna skäller är inget nytt, nej. Det är ett problem som har påtalats, då de vrålar på allt och inget. Tom på mig när jag är inne i mitt eget stall, eller när jag ropar på katterna från min egen ytterdörr, rider på ridbanan, eller bara rör mig på gårdsplanen. De har ibland skällt på nätterna så att minsta barnet och vi vaknar, typ på igelkottar. Troligen har ägaren inte varit hemma då. Han är överlag borta stora delar av dygnet när han inte har barnen och då vrålar hundarna på i det närmaste allt och alla hela tiden. Hundägaren anser sig inte kunna göra något åt det då de är är citat "renrasiga vakthundar" och vaktar så. Jag har just nu valp och försöker göra så rätt som möjligt så att hon ska kunna hantera att gå förbi dem utan stress. Att stängsla av och inte låta dem komma ända fram till staketet är inte ett alternativ enligt hundägaren. De lämnar för övrigt i princip aldrig tomten, dvs går inte på promenader eller aktiveras på annat sätt. Förr rymde de titt som tätt, men det har blivit bättre.

Min häst fixar när de bara är två. Han blir spänd och ibland har det strulat, men vi rider förbi i princip varje dag och än lever vi. Det blir dock ofta mer problem när den tredje är med. Och så med grisen i kombination med vrålandet. Barnens ponnyer fixar det också okej, men blir såklart också spända. Jag har påtalat för hundägaren att jag är orolig för att det ska hända en olycka och att jag inte vill se någon av mina ungar (eller mig) hamna i asfalten pga att hundarna vrålande dundrar ut genom hundluckan och kastar sig mot staketet varje gång vi kommer i närheten. Det är ju såklart också bara sjukt jobbigt att höra dem hela tiden och att knappt kunna röra sig utan att de går igång. Han tycker mest bara att de är vakthundar och därmed kommer att skälla och att jag kan rida åt ett annat håll. Problemet är bara att "ett annat håll" möjligen är genom vår trädgård och ut på stora vägen, som inte leder till ridvägarna... Att jag anser att han har en skev syn av hur hundar vaktar/borde vakta/vad som är stess/understimulans hjälper inte heller...

Jag jobbar som myndighetsperson med angränsande frågor och mitt byråkratjag säger att jag borde anmäla. Mitt fega "jag bor i byn och hur mycket orkar jag-jag" känner bara att jag inte vill sätta igång en grannfejd på riktigt Hans barn är dessutom de enda i byn som är i samma ålder som min äldsta unge (och de är kompisar), så jag vill inte förstöra något där heller.

Jag tror att en anmälan till länsstyrelsen inte kommer resultera i speciellt mycket. Dock störande skällande till kommunen skulle kunna vara en väg att gå? Om det känns "värt det?".

 

[Unafraid]

Vad säger djurskyddslagen om att hundarna aldrig får lämna tomten och att ägaren är borta så mycket? Spontant tycker jag det och en störningsanmälan gentemot miljöbalken ligger närmre tillhands än att skällandet innebär att ägaren inte uppfyller strikt hundägaransvar?

De ska motioneras dagligen på annan plats. Dock är det mycket svårt att bevisa.

 

[TinyWiny]

Svarar alla, typ...

Att hundarna skäller är inget nytt, nej. Det är ett problem som har påtalats, då de vrålar på allt och inget. Tom på mig när jag är inne i mitt eget stall, eller när jag ropar på katterna från min egen ytterdörr, rider på ridbanan, eller bara rör mig på gårdsplanen. De har ibland skällt på nätterna så att minsta barnet och vi vaknar, typ på igelkottar. Troligen har ägaren inte varit hemma då. Han är överlag borta stora delar av dygnet när han inte har barnen och då vrålar hundarna på i det närmaste allt och alla hela tiden. Hundägaren anser sig inte kunna göra något åt det då de är är citat "renrasiga vakthundar" och vaktar så. Jag har just nu valp och försöker göra så rätt som möjligt så att hon ska kunna hantera att gå förbi dem utan stress. Att stängsla av och inte låta dem komma ända fram till staketet är inte ett alternativ enligt hundägaren. De lämnar för övrigt i princip aldrig tomten, dvs går inte på promenader eller aktiveras på annat sätt. Förr rymde de titt som tätt, men det har blivit bättre.

Min häst fixar när de bara är två. Han blir spänd och ibland har det strulat, men vi rider förbi i princip varje dag och än lever vi. Det blir dock ofta mer problem när den tredje är med. Och så med grisen i kombination med vrålandet. Barnens ponnyer fixar det också okej, men blir såklart också spända. Jag har påtalat för hundägaren att jag är orolig för att det ska hända en olycka och att jag inte vill se någon av mina ungar (eller mig) hamna i asfalten pga att hundarna vrålande dundrar ut genom hundluckan och kastar sig mot staketet varje gång vi kommer i närheten. Det är ju såklart också bara sjukt jobbigt att höra dem hela tiden och att knappt kunna röra sig utan att de går igång. Han tycker mest bara att de är vakthundar och därmed kommer att skälla och att jag kan rida åt ett annat håll. Problemet är bara att "ett annat håll" möjligen är genom vår trädgård och ut på stora vägen, som inte leder till ridvägarna... Att jag anser att han har en skev syn av hur hundar vaktar/borde vakta/vad som är stess/understimulans hjälper inte heller...

Jag jobbar som myndighetsperson med angränsande frågor och mitt byråkratjag säger att jag borde anmäla. Mitt fega "jag bor i byn och hur mycket orkar jag-jag" känner bara att jag inte vill sätta igång en grannfejd på riktigt Hans barn är dessutom de enda i byn som är i samma ålder som min äldsta unge (och de är kompisar), så jag vill inte förstöra något där heller.

Det här måste ju gå som störning!? Även om man bor på landet får man inte störa sina grannar hur mycket som helst och inte på ett så onödigt sätt som att hundar står och skäller i tid och otid.
Jag förstår att du inte vill ha en grannfejd. Jag har svalt mycket pga det men det här är ju både ett brott mot djurskyddslagen (motioneras på annan plats) och mot miljöbalken (störande ljud). Bor det andra runt omkring? Tänker att du kan anmäla anonymt om det kan finnas andra som det stör också?

 

[Soso]

Men gud. Hoppas stakars hästen inte lider allt för mycket av skadorna. En vettig hundägare hade väll tagit sin ansvar och erbjudit sig att täcka kostnaderna frivilligt? Jag hade dött av skam om det var min hund som skrämt en häst så illa.

Sån tråkig sits att vara i med en sån tråkig granne. Förstår helt om du vill undvika en fejd. Men om du har försökt prata med hen och inte får något gehör så låter ju en anmälan som en sista utväg för att få hen att förstå allvaret och kanske börjar hantera hundarnas skällande.