Stockholms Hundmässa 2024

Håller helt med!
Samt kul att kunna se vad hundarna får för kritik - jag är ju inte intresserad av utställning i sig, men intresserad av varför vissa vinner.
Jag är så nördig att jag för "bok" på vad olika domare tittar extra på. Framför allt när det är en domare som inte dömer min ras så ofta. Nu hade vi rasspecialist just på Stockholm men även han har en "fetisch" för en viss kroppsdel som han alltid slår ner på och som kan vara det som hjälper eller stjälper i övrigt likvärdiga hundar.

Hur man än ser det så är utställning en bedömningssport och hur mycket rasstandarden än ska styra så är det i slutänden domarens preferenser (förhoppningsvis inom RS) som fäller avgörandet.
 
Vi fick en trevlig bedömning även om jag hade önskat Excellent, men det känns kul att det kommer från en rasspecialist vilket man sällan får stöta på i Sverige.
Träningsvinsterna vägde upp VG:et. Hon var otroligt lydig och duktig vilket hon verkligen inte var i somras, då var hon som en skållad råtta i ringen när hon visste att uppfödaren fanns i närheten. 😅 Inga taxben eller karprygg nämndes som det gjordes i somras, yey! Men hon behöver lite mer tid att växa i kostymen.
Lystra var go och glad hela tiden, miljön brydde hon sig inte vilket känns kul.
Visa bifogad fil 158809
Jag har jobbat som ringsekreterare för Rob Douma och han är en otroligt rolig och trevlig domare!!!! Han skämtade med oss ringsekreterare och hade glimten i ögat mot utställarna, men flamsade inte bort själva bedömningen.
 
Det gick inte speciellt bra för min veterantik, men dagen var väldigt trevlig i alla fall! Min tik var, som vanligt, helt fantastisk att ha med sig och jag träffade många vänner vid ringside. När man hör att det inom vissa raser inte finns någon sammanhållning alls om man inte ingår i en viss uppfödares lilla klick, så är det så skönt att ha en ras där de allra flesta människor trivs ihop på utställningarna. Vi var ett stort gäng från Sverige, Danmark och Norge som fikade ihop vid ringen (en hade glögg och fikabröd med sig som hon bjöd på). Att vara inne i ringen är ju en sådan liten bit av hundutställning, så det sociala är ju det absolut viktigaste och roligaste!
 
Jag, som är total novis på hundutställningar (även om vi faktiskt har en utställningschampion i familjen - men det är inte på något vis min förtjänst eftersom det var innan han kom till oss) tycker att det är intressant att läsa kritiken och se hur den matchar mot rasstandarden, för att lära mig mer om hur domarna tolkar rasstandarden och vad som "står sig" i utställningsringen. Och så är det förstås roligt att se hur det går för bekanta, släktingar till min hund, och hundar jag gärna håller lite koll på :)

Hur man än ser det så är utställning en bedömningssport och hur mycket rasstandarden än ska styra så är det i slutänden domarens preferenser (förhoppningsvis inom RS) som fäller avgörandet.

Just det här tänkte jag faktiskt på, hur mycket som trots allt är beroende på vad domaren föredrar och, förmodar jag, vad för typ av hundar hen är van att se och hur väl insatt hen är i aktuell ras.

Jag reagerade på att det i bland ser ut som att domarens åsikter går tvärt emot vad rasstandarden säger - t. ex. en ras som uttryckligen ska ha lång kropp, där domaren premierade korta kroppar, eller en ras som har angiven höjd i rasstandard och där domaren ansett att hundar som har "rätt" storlek (d. v. s. enligt rasstandarden) är för stora eller för små - och således att hundar som är "för små" eller "för stora" enligt rasstandarden, av den domaren ansågs bättre. Det är sådant som jag kan reagera på, som någon som inte alls vet hur utställningsbedömning "ska vara".

Och så är det förstås många formuleringar jag behöver lära mig vad de innebär, eftersom jag inte alls "kan" utställningsspråket :D
 
Hur man än ser det så är utställning en bedömningssport och hur mycket rasstandarden än ska styra så är det i slutänden domarens preferenser (förhoppningsvis inom RS) som fäller avgörandet.
Rasstandarden beskriver ju en tänkt idealhund och även om standarden är exakt i vissa saker, t ex mankhöjd, antal tänder etc, så finns det mycket som blir en tolkningsfråga, t ex vad är egentligen "moderat vinklad", "medelstora ögon" etc? Dessutom är det ju inte så att fel som är lätta att se skulle vara allvarligare än fel som kräver mer kunskap för att kunna se, t ex en felfärgad hund jämfört med en hund som har en rak överarm eller kort bröstben. Det är lätt att från ringside tycka att den där hunden som har för mycket vitt på sig inte borde ha vunnit, trots att den kanske är betydligt bättre rakt igenom än den korrekt färgade hunden som kom tvåa. Detta naturligtvis så länge det inte anges som ett fel i standarden att ha lite för mycket vett på sig.
I en del rasstandarder listas saker som räknas som fel, allvarliga fel och diskvalificerande fel, men i många standarder finns inget sådant angivet, utan alla fel ska bedömas i förhållande till hundens övriga fel och förtjänster. En hund åker kanske ut pga lång länd, medan en annan med lika lång länd vinner. Hur kan det hända? Förmodligen har den vinnande hunden sådana förtjänster att domaren kan ha överseende med den långa länden, medan den hunden som åkte ut inte hade sådana framträdande förtjänster som kunde väga upp för de brister den hade. Den perfekta hunden finns inte, så domaren måste alltid väga fördelar mot nackdelar.
För att hjälpa domarna med vad som är viktigt att tänka på när man dömer aktuell ras, så sätter rasklubbarna ihop ett domarkompendium inför varje domarkonferens som anordnas för rasen (sker ca vart tionde år). I detta kompendium presenteras rasstandarden med rasklubbens kommentarer om hur saker ska tolkas, om det finns vissa saker som domarna bör vara extra uppmärksamma på när de dömer rasen etc.
Alla domare dömer efter rasstandarden och även om standarden lämnar utrymme för en del tolkning, så är det ändå standarden som är ramen för bedömningen. På samma sätt som att olika människor inom en ras föredrar olika typer (jag talar inte om extrema typer som man ser hos en del arbetande raser, utan om vanlig variation i typen inom en ras) så kommer ju även domare göra det. Att rasstandarden är bred nog för att man ska få plats med olika typer, som alla följer rasstandarden gynnar ju den genetiska mångfalden i rasen.
 
Om någon har vägarna förbi Rottweilerklubbens monter så dela gärna en bild :) Jag har designat rollups mm, vore kul med lite foton.
IMG_7280.webp

IMG_7279.jpg

Mycket snygg monter!
 
Alla domare dömer efter rasstandarden och även om standarden lämnar utrymme för en del tolkning, så är det ändå standarden som är ramen för bedömningen.

Här har jag en nyfiken fråga.

Säg t. ex. att det är en ras vars idealhöjd anges vara 42-46 cm, men det är inte en ras där mätning är obligatoriskt. Är den angivna höjden då bara en riktlinje, som domaren kan välja att tolka lite hur hen föredrar, eller är det mer av ett "krav" på hundar av den rasen?

Jag menar nu givetvis inte om det är två hundar där den ene är 41 cm och i övrigt ett alldeles utmärkt exemplar, och den andre är 44 cm men för dåligt vinklad/för lång länd/för grov hals/flertalet brister. Då känns det ju givet att den "för lilla" hunden bör vara den "bästa". Jag tänker mer på om en hund på 45 cm får en "dålig" bedömning/pris, för att den av den domaren anses vara för stor, är sådant s. a. s. "inom tolkningsutrymmet" för domaren eller är det en "felbedömning"?

En av raserna jag kommit att gilla och håller lite koll på, har ett (i mina ögon) tydligt och välformulerat domarkompendium. Det är en relativt liten ras, så jag vill inte riskera att "hänga ut" någon domare med mina okunniga frågor och väljer därför att inte skriva vilken ras det gäller. Hur som helst, i raskompendiumet står att vissa beskrivna fel inte är acceptabla inom rasen. Det tolkar jag som att sådana fel inte bör kunna "vägas upp" av förtjänster på andra områden (till skillnad från om ett fel beskrivs som "inte önskvärt"). Trots det har jag mer än en gång sett hundar som fått en anmärkning på ett "inte acceptabelt" fel, få både Excellent och Ck.

Därför undrar jag hur mycket frihet domaren har att tolka och döma utifrån sina preferenser, både i förhållande till rasstandard och domarkompendium?

Säkert är det svårare när det är en relativt liten ras, jämfört med t. ex. "min" ras flatte där domare väl i regel får väldigt många chanser att döma många olika hundar. Är det bara en handfull hundar av en ras kanske man mer eller mindre måste "släppa igenom" större fel, än om det är en ras som, i flattarnas fall, har en bit över 100 deltagande hundar?
 
Jag hade två egna hundar anmälda men visade dem inte pga skador.

Var dock bestämt sen innan att jag skulle visa en kompis unga hane för att hon inte vågade visa honom själv, hon tror inte att han kan uppföra sig haha. Han uppförde sig dock alldeles utmärkt och vann klassen med CK. Sen vågade ägaren visa själv i bästa hane ;)

Sen frågade en bekant till mig som föder upp en mindre jakthundsras om jag kunde hjälpa henne visa två hundar. Det var en utmaning, har nog aldrig ställt en liten hund förut? Det gick rätt bra ändå, tycker jag. ”Mina” hundar fick bäst kritik av alla hundar i rasen (de enda hundarna med bara positiva saker i kritiken), men resultaten blev ändå ”bara” 3a bästa hane och slätt excellent för tiken. Trist när inte kritikerna stämmer överens med placeringarna, tycker jag.

I övrigt så hängde jag med vänner och shoppade nya koppel och lite godis till hundarna. Jag och några vänner tog med lite julfika och bjöd vid ringside. Vi har alltid varit lite uppdelade i rasen, men vi ungdomar (;)) jobbar för att öka sammanhållningen.
 
Här har jag en nyfiken fråga.

Säg t. ex. att det är en ras vars idealhöjd anges vara 42-46 cm, men det är inte en ras där mätning är obligatoriskt. Är den angivna höjden då bara en riktlinje, som domaren kan välja att tolka lite hur hen föredrar, eller är det mer av ett "krav" på hundar av den rasen?

Jag menar nu givetvis inte om det är två hundar där den ene är 41 cm och i övrigt ett alldeles utmärkt exemplar, och den andre är 44 cm men för dåligt vinklad/för lång länd/för grov hals/flertalet brister. Då känns det ju givet att den "för lilla" hunden bör vara den "bästa". Jag tänker mer på om en hund på 45 cm får en "dålig" bedömning/pris, för att den av den domaren anses vara för stor, är sådant s. a. s. "inom tolkningsutrymmet" för domaren eller är det en "felbedömning"?

En av raserna jag kommit att gilla och håller lite koll på, har ett (i mina ögon) tydligt och välformulerat domarkompendium. Det är en relativt liten ras, så jag vill inte riskera att "hänga ut" någon domare med mina okunniga frågor och väljer därför att inte skriva vilken ras det gäller. Hur som helst, i raskompendiumet står att vissa beskrivna fel inte är acceptabla inom rasen. Det tolkar jag som att sådana fel inte bör kunna "vägas upp" av förtjänster på andra områden (till skillnad från om ett fel beskrivs som "inte önskvärt"). Trots det har jag mer än en gång sett hundar som fått en anmärkning på ett "inte acceptabelt" fel, få både Excellent och Ck.

Därför undrar jag hur mycket frihet domaren har att tolka och döma utifrån sina preferenser, både i förhållande till rasstandard och domarkompendium?

Säkert är det svårare när det är en relativt liten ras, jämfört med t. ex. "min" ras flatte där domare väl i regel får väldigt många chanser att döma många olika hundar. Är det bara en handfull hundar av en ras kanske man mer eller mindre måste "släppa igenom" större fel, än om det är en ras som, i flattarnas fall, har en bit över 100 deltagande hundar?
I rasstandarden uppges många gånger en idealstorlek. Allting över eller under räknas som ”ett fel som alla andra”. Här krävs det oftast att hunden har flera fel för ett nedslag i kvalitetsbedömningen. Är hunden ”perfekt” i övrigt om än något större eller mindre än idealet så bör det inte påverka kvalitetsbedömningen nämnvärt.

Står dock ”större eller mindre än angiven storlek” under Allvarliga fel i rasstandarden så ska det räknas som ett allvarligt fel, alltså bidra till ett större nedslag i kvalitetsbedömningen än ”vilket fel som helst”. Då kanske det inte hjälper att hunden är ”perfekt” i övrigt.

Inom vissa raser är storleken dock huggen i sten. Listas det under diskvalificerade fel så ska hunden diskas om den är större eller mindre än den storlek som anges. Då har domaren inget val, oavsett hur bra hunden är i övrigt.
 
  • Gilla
Reactions: MML
Inom vissa raser är storleken dock huggen i sten. Listas det under diskvalificerade fel så ska hunden diskas om den är större eller mindre än den storlek som anges. Då har domaren inget val, oavsett hur bra hunden är i övrigt.
Eller så blir man diskad pga för stor ena dagen och får CERT andra dagen.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Gud ja, det händer ju.. Men då gör ju den CERT-uttdelande domaren faktiskt ett fel som kan överklagas ;)
Det skulle ju också kunna vara domare ett som inte har koll på måttstocken. Framför allt om hunden är både KORAD (innan det aktuella utställningen) och senare multichampion ;) .


Och ingen kritik mot någon domare, jag har enorm respekt för det jobb de gör. Framförallt allrounddomarna som ska hålla koll på sjukt många raser. Men mer bara för att understryka att det trots allt är människor som dömer och att alla ser olika saker.
 
Det skulle ju också kunna vara domare ett som inte har koll på måttstocken. Framför allt om hunden är både KORAD (innan det aktuella utställningen) och senare multichampion ;) .


Och ingen kritik mot någon domare, jag har enorm respekt för det jobb de gör. Framförallt allrounddomarna som ska hålla koll på sjukt många raser. Men mer bara för att understryka att det trots allt är människor som dömer och att alla ser olika saker.
Ja, det kan ju bli fel åt båda hållen såklart. Men om domaren ”råkar mäta fel” och diskar hunden så har hen åtminstone agerat rätt utifrån det resultat som hen har fått på stickan.
 
Det skulle ju också kunna vara domare ett som inte har koll på måttstocken. Framför allt om hunden är både KORAD (innan det aktuella utställningen) och senare multichampion ;) .


Och ingen kritik mot någon domare, jag har enorm respekt för det jobb de gör. Framförallt allrounddomarna som ska hålla koll på sjukt många raser. Men mer bara för att understryka att det trots allt är människor som dömer och att alla ser olika saker.
Men inom schäfer är fel mankhöjd ett diskvalificerande fel enligt rasstandard - och det finns med tanke på detta, ganska många både champions och KORAD som ser ut att var stora.
 
Men inom schäfer är fel mankhöjd ett diskvalificerande fel enligt rasstandard - och det finns med tanke på detta, ganska många både champions och KORAD som ser ut att var stora.
Absolut! Och många ÄR stora, jag skulle vilja gå så långt som att säga att merparten av E-schäfrarna är på gränsen. Vi har själva i kenneln avstått att para ett par tikar som varit för stora. Spelade liksom ingen roll att den ena var IPO3 och den andra väktarhund, vi behöver hålla ner storleken i våra linjer.
 

Liknande trådar

R
Övr. Hund Jag ska kanske åka och titta på en hund utställning i helgen. Jag har bara varit på pytte små utställningar förut och den som jag kanske...
10 11 12
Svar
220
· Visningar
6 450
Senast: Raderad medlem 149524
·
Övr. Hund Jag har idag fått ett mail från värden att de fått in klagomål på mina hundar, att de skäller när de är hemma själva. Jag vet inte vad...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
7 047
Senast: Milosari
·
Övr. Hund Funderar allvarligt på att köpa regntäcke till hundarna nu! Den här hösten men framför allt vintern tycker jag det regnar mer eller...
Svar
19
· Visningar
805
Senast: TantAgda
·
Övr. Hund Hundägare nuförtiden ringer veterinären för hunden ätit några tomater, riskakor eller chips och åker raka vägen och kräker hunden om den...
4 5 6
Svar
104
· Visningar
5 490
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp