Ståsits...

Sv: Ståsits...

Tack för svaret! Mycket utförligt och bra! Jag hade tänkt behålla lillpojken tills han dör - och vill ha honom frisk och hel i ca 40 år ;).

Sitter alltid lättare i sadeln när jag rider - men med mer eller mindre kontakt med hästryggen gissar jag är en ok beskrivning. Man kan säga att jag alltid tidigare ridit på sätt A men har nu börjat öva mig på sätt B.

A) följer med i rörelsen och tar upp hans rörelser i min rygg, dvs följsam avlastningssits med något stöd i stigbygeln.

B) ståsits: ta upp all svikt i fötterna och benen. Har inte riktigt fattat ännu vad jag ska ha min rygg till här... och om den gör annat än bara håller balans.:confused:

Min tränare förordar B för mig just nu, vet inte om det beror på att hon tyckt jag suttit för tungt (antagligen) och det ska bli spännande att se vad hon säger nästa ridpass. Antar att båda sätten är avlastande - men att ståsitsen är mer så? På samma gång är jag lite konfunderad då man ju ändå står i lädren som sitter fast i sadeln som ju ligger på ryggen -tyngden blir ju där hur man än vänder o vrider. :crazy: Bara att tyngdpunkten ju blir mer instabil ju längre "ovanför" man sitter/står...

Mycket intressant detta. Det verkar ju finnas olika syn på saken - och jag antar att jag förvränger min tränares ord och överkorrigerar. Hon kanske inte alls menar som jag uppfattat det. Ska definitivt höra vad hon säger nästa gång och återkomma.
 
Sv: Ståsits...

Att avlasta handlar nog mer om hur man har sin tyngdpunkt än hur högt ovanför ryggen man håller sig. För ögat kanske det ser bra ut, man sitter inte ner lika tungt mot hästen, men var hamnar vikten? Antagligen i stigbyglarna som sitter fast på två punkter i sadeln: mycket vikt hamnar där med andra ord. Blir det så bra avlastande i längden? Och även om ryggen blir fri behöver det inte betyda att hästen har lättare för att jobba med den, om den inte har något att balansera sig med! Dvs ens eget bäcken.

Ska bli intressant att höra vad din tränare har för argument om sitsen! Vem vet, hon kanske har en genialisk förklaring!;)
 
Sv: Ståsits...

Jo, har provat lite fram och tillbaka med sitsen några dagar. Kortat lädren, längt lädren, kortat igen. Lekt med att stabilisera lädren med bakre gjorden och att ha de lösa... Kommit fram till olika slutsatser och det är intressant hur man verkligen börjat tänka och tänka om kring detta med balanspunkten. (Kan ju vara en tanke hos tränaren? Få mina tidigare kunskaper i gungning så att jag börjar tänka och lär mig något nytt?). Förr har det bara varit skrivet i sten hur man ska göra - nu börjar jag tänka mer på sånt som suttit i ryggraden och varför jag gör så och vad som händer om jag provar något annat. Bra detta att vända och vrida på sin ridning och inte ta allt man lärt sig tidigare för given sanning utan att verkligen PRÖVA det på alla håll och sätt både praktiskt och teoretiskt!

Något som vekligen har funkat är att vända in tårna vid samling/avsakningar/halter istället för att som jag tidigare gjort, stelna i steget (något som inte är så enkelt när man står i ståsits då jag ju inte har mitt säte att använda på samma sätt som jag brukar). Även om min tyngdpunkt ofta åker lite fram och ibland tappar vi lite balansen när han stannar lite kvickare - känner jag hur han får plats och riktigt samlar ihop sig till halten på ett sätt som vi inte tidigare hittat med den tidigare tekniken. Det hänger på mig och att jag måste vara redo på att det kan bli tvärnit. (Han blir duktig när han lär sig nåt nytt och kör stenhårt på det :D)

Det ligger nog något i det du säger.

Tänker bara på att balansera någon ståendes på axlarna (vilket jag faktiskt gjort i mina ungdomens dagar som akrobat ;)) Alltid mycket lättare när deras tyngdpunkt är lägre och "fastare". Om den är högre är det jätteviktigt att den som står på axlarna inte själv försöker balansera oss båda - utan det blir lättare om den styvnar till och tillåter mig som bär att balansera oss. Det räcker med en liten förskjutning av överman för att jag som underman måste förflytta oss (vikthjälper) för att åter hitta balansen. iom att jag känner att vi (hästen och jag) blir redigt obalanserade när jag tillåter luftspalt, dvs kommer för högt - måste det betyda att vi inte är redo för den nivån än. Alltså känns det ju mest logiskt att jag för bådas skull lägger min tyngdpunkt låg och kompakt istället för högt och smalt... Om ni fattar... Men samtidigt verkligen ger plats för ryggen.

Bara att gå rakt fram fattar man ju är ganska svårt när man tänker på det på detta sätt. :grin:
 
Sv: Ståsits...

[...] Att man kan vinkla fram bäckenet något men försöka att inte låta det påverka övriga sitsen för mycket, för att sen vinkla bak lite när man vill samla.

Jo, detta att vinkla beckenet har jag inte ännu så hårt behandlat i tanken eller praktiken. Alltså jag har inte hunnit PRÖVA tekniken så som jag jobbat med ståsitsen såhär långt. Jag har använt tekniken medans jag ridit - men inte fokuserat på just effekterna av själva vinklingen. Jag har ju såhär långt jobbat mer med balanspunkten och effekterna av den. MEn jag gör ett försök i att teoretisera kring din tanke...

Visst låter det som att det du säger ska stämma, enligt mina tidigare kunskaper! Att vinkla bak för att uppnå mer samling, driva in bakdelen s.a.s. Samtidigt så låter det ju lite motsägelsefullt nu när jag funderar kring det med tanke på den nivån som jag o lille hästen är på just nu dvs nybörjarnivå). Det blir ju inte direkt någon avlastning vid vinklingen av beckenet bakåt, vilket ju medför problem i samlingen på hästen som inte har så massiva muskler i varken buk eller rygg än. Känns som att hästen behöver mer muskler och ha fattat detta med samling innan jag kan använda den tekniken med goda resultat. I tanken känns det som att jag kanske mer skulle riskera att skjuta undan ryggen snarare än locka till samling... eller vad tror du?
 
Sv: Ståsits...

Den typen av avlastning är ju som "Kalle Anka" vid just avlastning (man svankar mer i ryggen - bäckenet pekar mer framåt) och då borde ju teoretiskt sett inte bakre sittbenen komma ner så mycket på hästen heller. Ens eget bäcken pekandes framåt - man tillåter hästens bäcken att peka mer framåt och mao krävs ingen direkt samling. För att inte räta upp sig förrän hästen blivit starkare och kommit lite längre, och då sitta "normalt". Och som sista steg nästan vinkla bäckenet bakåt alltså sitta tungt och med mer vikt bakåt.

Vet inte om den avlastningen räcker, enligt tränaren som förespråkar den så räcker den såklart, men kanske är din tränare petigare på den punkten? Föredrar iaf det jämfört med att lätta från sadeln annat än i undantagsfall.
Belastningssitsen tycker jag man känner när man kan tillämpa, att hästen måste vara rätt stark i överlinjen först för att man inte bara ska skjuta undan den. Så den normala sitsen kommer funka som belastningssits från början när man vill samla.
Men du kanske menar att du vill avlasta även i samlingen.?
 
Sv: Ståsits...

Men du kanske menar att du vill avlasta även i samlingen.?

Precis det jag menar! Känns som att det om något är just DÅ jag behöver avlasta för att få till en så djup samling som hästen bara orkar utan att jag "stryper" den. Så att han lär sig tekniken utan att jag stör. Det är ju då han verkligen jobbar. Det känns som att jag inte behöver avlasta lika kraftigt på "transportsträckorna" men att när det verkligen gäller (vid samlande övningar) visa vägen för ryggen och ge plats. Visst låter väl det logiskt?
 
Sv: Ståsits...

Jo, det är ju nåt åt det hållet jag (trodde jag :crazy:) red tidigare - men antagligen inte nog så. Som jag fattar det är ståsitsen inte meningen att strama i knäna - utan böjla med i rörelsen. Studsa i fot- och knäled.

Ja, det är ju just detta? ÄR det verkligen tillräckligt för att inte trycka bort ryggen? Jag har ju som jag berättade tidigare upplevt att när jag nu börjat lätta än mer ur sadeln vid samlingsövningar så har jag fått till riktiga uppförsbackar vid t ex halter. Något det känns som att jag inte fått till tidigare med mer vikt i sadeln. Men det kan ju oxå vara så att jag upplever det annorulunda i ståsitsen än min tidigare sits, och eg händer ingenting annorlunda?
 
Sv: Ståsits...

Precis det jag menar! Känns som att det om något är just DÅ jag behöver avlasta för att få till en så djup samling som hästen bara orkar utan att jag "stryper" den. Så att han lär sig tekniken utan att jag stör. Det är ju då han verkligen jobbar. Det känns som att jag inte behöver avlasta lika kraftigt på "transportsträckorna" men att när det verkligen gäller (vid samlande övningar) visa vägen för ryggen och ge plats. Visst låter väl det logiskt?

Ja jag förstår tanken att använda det precis i början. Att fördela vikten över låren kanske är en bra avlastning i det fallet?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 722
Senast: Ramona
·
Ridning Hej! Jag har ett sto på åtta år som jag haft i ganska precis två år. Innan jag köpte henne hade hon haft fem hem på tre år och lärt sig...
2
Svar
21
· Visningar
8 236
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok På grund av att min skadade/inflammerade axel börjat göra allt mer ont så gjorde jag ett bryskt avbrott i all styrketräning...
Svar
0
· Visningar
668
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok När jag var barn så tyckte jag att det såg så elegant ut att rida en häst på tygeln. Det ville jag också lära mig att göra. Vem vill...
Svar
0
· Visningar
1 234
Senast: Magiana
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp