Bell
Trådstartare
Skäms nästan för att skriva här då jag ännu en gång gått på sambons lovord och blivit besviken och lurad igen.
Han har ett jobb som gör att vi inte ses så mycket. Han jobbar natt. Därav tycker jag att det är viktigt att vi verkligen umgås när vi kan. Men han delar inte riktigt den åsikten, tyvärr.
Sedan en tid tillbaka har han funnit ett nytt intresse i livet, träning. Efter att barnen somnat så har vi 15-30 minuters tid tillsammans innan han drar iväg och tränar innan hans nattpass börjar. Han tränar 4 kvällar i veckan. Vi har alltså fredagskvällen/natten och lördagskvällen/natten tillsammans. Han jobbar söndag natt till och med torsdag natt. Jättebra att träna, såklart, men varenda kväll?
Utöver detta har han ett extrajobb om helgerna som han envisas med att fortsätta med, trots att jag anser att det är totalt onödigt då vi redan tjänar tillräckligt på våra vanliga heltidsjobb, men även för att det tar viktig tid från oss.
Förut har han jobbat både i veckorna och nästan varenda helg. Efter att jag deklararetat för honom att jag kommer att lämna honom om han inte ger oss mer tid, kom vi efter mycket om och men överens om två pass i månaden. Detta är för cirka tre månader sedan som vi kom överens om detta.
Under tre månaders tid har det fungerat bra och vi har haft det jättebra tillsammans, förutom att jag också pikat honom för att kanske tre kvällars träning i veckan räcker. Men extrajobbet är värre om helgerna för det gör att jag får gå och lägga mig ensam 7 dagar i veckan.
Hur som helst, han har jobbat två pass i månaden men nu till den stora besvikelsen. Denna månaden har han bokat upp sig på TRE pass. Vi hade sagt två och bara det var jag egentligen emot. Han har inte ens berättat för mig om att han skulle jobba igår kväll, utan det kläcker han ur sig i förbifarten. Han skulle jobbat inatt och så har han tidigare denna månaden jobbat ett pass = två pass. Men nu kom ett tredje pass han undanhållit för mig. Jag hade gått hela dagen och planerat vad vi skulle lagat för mat och sett för film när barnen somnat. Så förstå besvikelsen. Förstå även att han tränat alla dagar denna veckan, jobbat fredag natt och nu även lördag och söndag natt. Vi har inte haft en enda kväll ihop denna veckan.
- Det går inte att lita på honom. Ord betyder ingenting för honom.
- Man vet aldrig var man har man har honom. Han kan säga en sak ena stunden och i nästa stund gör han något helt annat.
- Han säger inget negativt om mig när allt är lugnt, men när han ljugit och jag konfronterat honom så är det helt plötsligt mitt fel och så rabblar han upp alla fel på mig och försöker få mig att tro att jag tappat förståndet (ja, så känns det).
- Det enda jag ber om är att han är med mig mer. Är det för mycket begärt? Och att han håller vad han lovat.
När jag idag bad honom att kolla om någon annan kunde ta hans pass ikväll så svarade han ”Aldrig i livet. Jag letar hellre efter en lägenhet”
Är helt förstörd. Vet varken ut eller in.
Han har ett jobb som gör att vi inte ses så mycket. Han jobbar natt. Därav tycker jag att det är viktigt att vi verkligen umgås när vi kan. Men han delar inte riktigt den åsikten, tyvärr.
Sedan en tid tillbaka har han funnit ett nytt intresse i livet, träning. Efter att barnen somnat så har vi 15-30 minuters tid tillsammans innan han drar iväg och tränar innan hans nattpass börjar. Han tränar 4 kvällar i veckan. Vi har alltså fredagskvällen/natten och lördagskvällen/natten tillsammans. Han jobbar söndag natt till och med torsdag natt. Jättebra att träna, såklart, men varenda kväll?
Utöver detta har han ett extrajobb om helgerna som han envisas med att fortsätta med, trots att jag anser att det är totalt onödigt då vi redan tjänar tillräckligt på våra vanliga heltidsjobb, men även för att det tar viktig tid från oss.
Förut har han jobbat både i veckorna och nästan varenda helg. Efter att jag deklararetat för honom att jag kommer att lämna honom om han inte ger oss mer tid, kom vi efter mycket om och men överens om två pass i månaden. Detta är för cirka tre månader sedan som vi kom överens om detta.
Under tre månaders tid har det fungerat bra och vi har haft det jättebra tillsammans, förutom att jag också pikat honom för att kanske tre kvällars träning i veckan räcker. Men extrajobbet är värre om helgerna för det gör att jag får gå och lägga mig ensam 7 dagar i veckan.
Hur som helst, han har jobbat två pass i månaden men nu till den stora besvikelsen. Denna månaden har han bokat upp sig på TRE pass. Vi hade sagt två och bara det var jag egentligen emot. Han har inte ens berättat för mig om att han skulle jobba igår kväll, utan det kläcker han ur sig i förbifarten. Han skulle jobbat inatt och så har han tidigare denna månaden jobbat ett pass = två pass. Men nu kom ett tredje pass han undanhållit för mig. Jag hade gått hela dagen och planerat vad vi skulle lagat för mat och sett för film när barnen somnat. Så förstå besvikelsen. Förstå även att han tränat alla dagar denna veckan, jobbat fredag natt och nu även lördag och söndag natt. Vi har inte haft en enda kväll ihop denna veckan.
- Det går inte att lita på honom. Ord betyder ingenting för honom.
- Man vet aldrig var man har man har honom. Han kan säga en sak ena stunden och i nästa stund gör han något helt annat.
- Han säger inget negativt om mig när allt är lugnt, men när han ljugit och jag konfronterat honom så är det helt plötsligt mitt fel och så rabblar han upp alla fel på mig och försöker få mig att tro att jag tappat förståndet (ja, så känns det).
- Det enda jag ber om är att han är med mig mer. Är det för mycket begärt? Och att han håller vad han lovat.
När jag idag bad honom att kolla om någon annan kunde ta hans pass ikväll så svarade han ”Aldrig i livet. Jag letar hellre efter en lägenhet”
Är helt förstörd. Vet varken ut eller in.