Sv: stackars häst...
Hallonsoda skrev:
Hade tänkt att låna den.. På va sätt har han fel?
Läs boken och bilda dig en egen uppfattning =)
Men det som stör mig är flera saker. Dels att han så starkt kritiserar sin fars metoder (som är av den BRUTALA skolan), och det är förvisso sunt, men om du läser hur han red/tränade när han var ung så inser man att någonstans blev det fel ändå. Det är heller inget fel i sig, jag skäms för vissa av de saker jag av ren okunskap utsatte mina ponnyer för som ung. Men i många av avsnitten i boken så berättar Monty om det utan att på något vis ge en indikering om det att det kanske inte var så bra. Vilket han borde med tanke på vad han (påstår sig) stå(r) idag.
Sen, det som fick mig att en gång för alla inse att 'nej, jag kan inte ens respektera karln' är när han berättar om en fullblodshingst han hade där för avel, som hade KLARA mentala problem (anföll människor, anföll betäckningssto etc). Och hur löser Monty det? Jo genom att helt enkelt behålla hästen i aveln men se till att den inte kunde skada människor. Nu måste jag läsa om kapitlet för att exakt återge det, men de byggde en form av 'fålla' åt hingsten där den 'utifrån' kunde borstas, hanteras, sadlas och sittas upp på utan att kunna komma åt människan. Även vid betäckning hade de särskilda procedurer för att minska risken att hingsten attackerade. Den betäckte så i flera år, och även en annan fullblodshingst betäckte på samma sätt.
Sen, jag är inte så förtjust i hans join up överhuvudtaget och anser inte att det är vad som krävs för att få de resultat som avses (dvs man kan få exakt samma resultat som med join up). Men det kan jag leva med, det är bara olika synsätt på en del, och resten jag hört av MR:s syn på hästhantering tyckte jag lät bra. Men efter att ha läst boken som sagt..
Slagit upp delen om fullblodshingsten nu, lite utdrag, där jag klippt bort saker har jag markerat med [...] Jag kan helt enkelt inte respektera hur han 'löste' problemet. Visst är det bra att hn försökte lösa problemet med motion etc, men jag kan inte anse att det var med HINGSTENS bästa för ögonen som man löste det som man gjorde, utan mer att till varje pris behålla hingsten i avel (det ger pengar). Och ska en sån hingst vara i avel? Om han hade tänkt på HINGSTEN borde han snarare ha släppt den i stoora hagar med sällskap (om det gått, dvs hingsten accepterat det) och låtit den få vara häst (och bara tagit in den i tvångsfållan när det behövts för t ex veterinärvård eller hovvård).
'Så började In Tissar betäcka ston 1983 och första delen av säsongen gick allt bra. Sedan började jag få rapporter om att han uppträdde aggresivt mot stallskötarna. [...] Det lustiga var att om de gick till betäckningsrummet när de hade lämnat boxen så uppträdde han normalt och utan problem. Men började de gå mot paddocken blev han aggresiv. Det verkade som om ilskan berodde på hans könsdrift, så jag gav skötarna en speciell hingstgrimma med nosrem av metall som de kunde pröva på honom och det löste problemet ett par dagar.
Sedan fick jag veta att han blev aggresiv även när han befann sig i betäckningsrummet. [...] In Tissar blev farlig och bet två män ganska illa. [..] Vi beslöt att fästa två stycken två och en halv meter långa stavar på In Tissars grimma vid betäckning så skötarna slapp vara nära honom. [...]
MIN KOMMENTAR: Sedan är ett avsnitt om hur In Tissar planerat/beräknande (Montys ord) slår av/knäcker stavarna och attackerar betäckningsstoet och hugger henne och knuffar omkull henne, med en bit av hennes hud kvar i munnen. Sedan försöker han attackera människorna som är kvar i betäckningsrummet. Sedan betäcker han stoet, och låter skötarna fånga honom. SLUT PÅ MIN KOMMENTAR.
Alla tre var vi eniga om att hingsten inte fick tillräckligt med motion.[...] Första dagen med de nya rutinerna skulle vi leda in In Tissar till en del av gården där vi hade inhägnader med starka staket samt en anläggning för boskap med lastningsgång och reglerbar box. [...] Darryl lyckades fästa en stav på In Tissar i stallet och började leda honom mot inhägnaderna. Halvvägs dit fick In Tissar syn på ett sto [...]. Darryl försökte lugna honom, men då signalerade hingsten att han tänkte gå till attck. [...] Sekundend ärefter tappade Darryl raget om staven och hingsten var fri. In Tissar rusade omkring åt alla håll, och var vi än tog vägen så kom han efter. Det var inte vi som försökte få tag i honom utab tvärt om. [...]
MIN KOMMENTAR. De lyckas få in hingsten i tvångsboxen och sadla och rida honom och hästen verkar bli lättare att hantera av motionen, om än inte pålitlig. Dock skadade hans ig när de fick in honom i tvångsspiltan första gången och röntgen ett par dagar senare visade en fraktur. Så de drog ner på motionen och kortade ridpassen. Andra dagen efter det så anfaller hingsten skötaren igen. SLUT MIN KOMMENTAR
Det var droppens om kom bägaren att rinna över. I normala fall skulle man ha avlivat en häst som betedde sig på det viset. Men jag stod inte ut med tanken på att avliva honom och funderade hit och dit. Vad var det som hade gått snett? Nu var det för farligt att ens försöka få ordning på honom. Vi beslöt att göra ett sista försök att rädda honom. På en bit mark i närheten av hästarnas specialvolt [..] byggde vi en specialanordning som jag hade hittat på. Där kunde In Tissar stå uppstallad och bli omskött, skodd, klippt och rastad, och boxen kunde mockas ur och hålla siordning utan att någon nånsin behövde gå in till honom. Han kunde även betäcka ett sto, förberedas dessförinnan, föras ut och få motion, tvättas av och återvända till enr en ochs nygg box - utan att någon behävde gå in till honom.
Tack vare detta arrangemang kunde han fortsätta betäcka. Det höll han på med i 12 år och på hela den tiden hade vi inte en enda skada på något sto eller hingsten själv, eller på personalen som skötte honom.
När detta skrivs har vi en annan hingst med problem på detta ställer, nämligen Court Dance [...] Court Dance har nu betäckt ston på samma sätt som In Tissar i tre år och det går alldeles utmärkt. Jag föredrar att komma överens med en häst genom att kommunicera och föra dialog med dem, men med de här två hingstarna fungerade det inte. Anläggningen som jag har byggt åt In Tissar, ochs om även Court Dance har använt, kan emellertid betraktas som en investering för framtiden. Utan den hade vi säkerligen blivit tvugna att avliva dessa två hästar. [...]På en skala från ett till tio låg In Tissar på 9,9. Han var intelligent och listig och ville skada människor.