Jag har en hund som diagnostiserades med trolig SRMA, vilket sen inte visade sig stämma men jag läste på massor om sjukdomen och han behandlades för detta under ett tag. Så som forskningen säger ska hundarna gå på riktigt hög kortisondos i början som sedan trappas ner. Vår veterinär ville inte göra CSF-prov i onödan och menade på att det heller inte är ett bra verktyg så vida sjukdomen inte är i en akutfas (och då är hunden så pass dålig att det märks att den inte mår bra). Pga riskerna menade hon på att vi inte ska ta CSF-prov om det verkligen inte behövs. Prognosen är visserligen bra, men det beror också på hur allvarligt sjuk hunden är. De siffror jag läste på om menade på att en stor del av hundarna blev bra men de med stora neurologiska problem eller de som fick alltför svåra biverkningar av kortisonet klarade sig dåligt. Även hundar som gått med sjukdomen länge och fått kronisk artrit kan ligga i riskzonen för att aldrig bli bra. Återfall under behandlingstiden är väldigt vanligt (ca 50%) men de flesta blev bra trots återfallen men det krävdes då en längre medicinering.
Söker du på SRMA och hund hittar du en rapport från SLU som skriver mer om sjukdomen. Du kan även läsa mer om du söker på tollare och hjärnhinneinflammation då SRMA är vanligare hos tollare.
Hoppas din hund blir bra och inte mår alltför illa av kortisonet! Vad hade han för symptom? Vilken kortisondos får han? Avstår man från att göra CSF-prov är inte behandlingen särskilt avancerad så det klarar säkert din vanliga veterinär! Sjukdomen är inte så ovanlig egentligen, såg siffror på att 15% av alla hundar i Storbrittanien som söker för neurologiska besvär får SRMA-diagnos. Vet inte hur det är i Sverige dock.