Spökålder?!

[Ravishing]

Jag har en 6 mån rottistik som alltid varit tuff och framåt, sällan reagerat på någonting och har varit med i alla möjliga konstiga miljöer och situationer. Hon har alltid varit väldigt obrydd. Men nu, helt plötsligt har hon blivit otroligt spökig av sig. Hon skäller mot fönstren, vaktar och har sig, reagerar tydligt på olika ljud som hon tidigare aldrig brytt sig om. Dessa saker är eg. inga jättestora problem. Det jättestora Problemet vi har är att hon är "rädd" för andra människor. Särskilt män är superläskiga. Hon kan närma sig om de är heeelt stilla, men rör människan minsta min hoppar hon fyra meter bort, kanske skäller och vågar sig närmre i krypfart. Slickar på händerna på människorna gör hon om hon vågar sig så nära.

Jag vet INTE hur jag ska hantera detta. Ska jag ta det lugnt och låta henne vänja sig vid människor och ha "terapi" med rädslan á la KBT, och ta små steg i taget, eller ska jag skita i det och hoppas det går över?? Jag är helt rådvill.

Ska tillägga att hon inte är understimulerad, hon får fysisk och mental stimulans varje dag, spår, upplet, lydnad eller dylikt.

Jag känner mig lite sådär nöjd med detta beteende, tävla lydnad med en hund som är skiträdd för människor...

SÅ snälla hjälp mig alla duktiga människor! What to do?

 

[Ravishing]

Sv: Spökålder?!

Så många duktiga hundmänniskor och INGEN vill ge mig ett råd?

 

[zitrus]

Sv: Spökålder?!

Med människor skulle jag, om det går då, låta henne leka med karlar. Det är ju en råtta så hon glömmer nog bort att hon var orolig om ni på ett NATURLIGT sätt startar kamplek med henne. Med tanke då på att hon inte varit det minsta brydd tidigare. Alltså att hon inte får chansen att börja fjanta utan att det blir typ, komma ut, där står det någon och leker med en kampis - kul!! full fart!!

Om det är såpass att det inte alls går så skulle jag ha sett till att inte göra någon grej av det, absolut inget stå-blickstilla och låta henne komma fram utan bara ignorera henne, kanske säga åt henne att lägga sig på sin plats (har hon ingen kan det vara bra att göra en) och där får hon ligga tills hon släppt det och då kan hon få röra sig. Men fortfarande behöver ingen bry sig om henne.

Det kan ju vara så att hon bara "har tråkigt", så har jag uppfattat att mina är i spökåldern, oavsett stimulans och motion. De vill ha lite spänning i vardagen också Jag har gjort olika med mina hundar i denna period, skällande inomhus är inte ok och jag tänker att genom att bryta hunden och ta bort den därifrån så har jag även visat att det är inget att bry sig om, "inget farligt". Är det grejer ute kan man ju göra det till en grej ibland och ha lite spännande och gå fram och sen leka med det som var farligt.

Tillägg: ang det där med rädd för människor, så hade jag gjort just för att de sätten kan absolut inte förvärra något iallafall. Pluttar man och duttar och gör en grej av det hela så kan det mkt väl förvärras och bli en rädsla på riktigt. Tror inte att det är någon "riktig" rädsla när hon inte visat något förr och inget speciellt hänt. Är hon likadan med män i alla miljöer eller är det bara hemma?

 

[Ravishing]

Sv: Spökålder?!

Tack för svaret! Tänkvärt. Det där med kampis ska jag testa, helt klart.

Det är utomhus som jag märker det tydligast, är inte så ofta vi har främmande karlar i huset, så där vet jag inte riktigt hur hon reagerar. Men jag tror att ignorera och inte gör ngn grej av det kan vara bra, utan bara gå förbi och låtsas som ingenting. Det känns som något hon fått för sig, då hon aldrig reagerat på något förut. Det har ju kommit tillsammans med mer vakt, och även med lite andra spökigheter, annars hade jag kanske tagit det på större allvar? Skäller hon på typ en soptunna brukar jag avvakta tills hon själv tar initiativ att gå fram , vilket hon gör, och det funkar bra. Utomhus är det sällan hon reagerar åp saker. Men just idag var hon så oerhört fånig/spökig på några människor som stod och jobbade med en tomt.

Men att testa med ignorans, och om det går, se om människan kan kampa lite med henne.

 

[Blandrastik]

Sv: Spökålder?!

När hunden blir könsmogen så är det dags att börja öva på saker som man som vuxen hund måste kunna. Rädsla är livsviktigt, annars dör man en tidig död.
Just nu så håller din hund på att öva för fullt.

Jag ser ingen anledning att låta henne leka med saker som verkar farliga, det här ju bara en levnadsprocess som så många andra. Och alla människor är inte trevliga och älskar rottisar, så man inte lär hunden det.

Står hon i fönstret och gafflar, så gå bara och hämta henne, utan varken korrigering eller beröm.
Ger hon sig på en brevlåda så kan du agera på samma sätt som man gör på ett MH när man skrämmer hunden tex vid "Dumpe". Du går halvvägs fram, du stirrar på brevlådan. Sen går du hela vägen fram, snackar med brevlådan och klappar den. (Akta dig för grannarna, de kan börja undra...) Sen går du förbi brevlådan på samma sätt som vid Mh:et osv.

 

[Ravishing]

Sv: Spökålder?!

När det gäller saker så gör jag precis så, men hur ska jag agera när det gäller människor? Ska jag låta henne träffa människor (som jag valt ut..) eller bara låta henne vara?Om det kommer folk hem till oss, ska jag be de ignorera hunden totalt och vänta på att hon själv tar kontakt och lugnar ner sig? Kanske be henne lägga sig tills hon är lugn? I sin korg då...

 

[Blandrastik]

Sv: Spökålder?!

Läs din hund, du känner den bäst.

Löser hunden själv situationen så är det bara att ignorera henne, blir det för jobbigt för hunden så går du in och styr upp. Dvs placerar henne på anvisad plats.

 

[Ravishing]

Sv: Spökålder?!

Jo jag gör väl det . Men det skulle vara väldigt jobbigt om det blir fel, därför jag är så rådvill. men jag kör på det jag tror blir bäst nu, så får vi se hur det går. Tack förs varet iaf.