Efter jul släppte jag ju precis allt och gjorde inte mer än nödvändigt. Jag sov länge och när jag vaknade låg jag ofta kvar några timmar till, bara för att jag inte hade lust att gå upp. Det fanns ingen anledning liksom, åtminstone inte förrän jag blev hungrig eller kissnödig. Mitt sömnmönster ändrades verkligen till något helt annat än jag haft under lång tid. Innan jul sov jag vanligen inte mer än kanske 6 timmar i snitt per natt, vilket är för lite för mig. Men det var ju bara att kliva upp och köra sitt rejs och hoppas på en bättre tur nästa natt.
I onsdags skulle jag dock jobba lite genom att bara gå igenom de mest akuta mejlen för att sedan fortsätta vara ledig några dagar till. Natten mot onsdagen sov jag dåligt igen. Hmm... Sedan kom de lediga dagarna och jag sov bra igen. Idag skulle jag till stallet tidigt och rida tillsammans med ägaren. Natten blev riktigt jäkla usel. 3 timmar sömn blev det. Okej?
Jag tycker mig skönja ett mönster här. Det verkar som om bara det faktum att jag ska göra något tidigt dagen efter, triggar igång en stress som får mig att sova dåligt. Varför är jag så känslig? Det verkar ju inte normalt.
Jag har ju under flera månader känt en aversion mot att göra saker. Jag har helst bara velat vara. Kanske inte så konstigt om jag hela tiden har gått med ett underskott av sömn och mer eller mindre fått baxa mig fram bara för att jag måste. Jag har gjort saker av tvång och plikt, inte lust och vilja.
Nu under ledigheten när jag kunde sova helt bekymmerslöst, så märkte jag efter ett tag att lusten började återvända, lusten att vilja göra saker. I början gick det lite trögt, men så plötsligt sydde jag 6 stycken tygkassar till veden och igår gick jag ut och hämtade en såg och sedan mejade jag ner en pilbuske som jag har bakom huset. Det var en helt spontan arbetslust som uppenbarade sig.
Tänk om jag kunde fortsätta så. Sova när det är tid för att sova så den där energin och viljan att göra saker är tillgänglig under dagtid.
Tyvärr vet jag inte hur jag ska komma dit. Det finns ett yogaprogram som ska vara särskilt bra för sömnen men det finns en hake med det programmet. En av övningarna är helt omöjlig för mig att göra. Jag klarar den inte ens i någon förenklad variant. Jag törs faktiskt inte ens pröva. En gång gjorde jag övningen och då hade jag ont i veckor för att jag tvingade kroppen till något den inte klarade. Den enda möjligheten för mig att göra övningen vore på en brits där själva britsen inte är bredare än kroppen. Då kunde jag ligga på britsen och låta kroppen hänga i rätt riktning i alla fall, utan att behöva ta ett stöd jag inte klarar av. En pall kanske skulle duga också. Benen funkar ju i alla riktningar. Det är bara armarna som inte gör det.
I morgon börjar allvaret igen. Då är det åter dags att jobba och göra rätt för sig. Men jag behöver fundera vidare på hur jag ska kunna sova bättre, för det tar lite för mycket att aldrig kunna sova ordentligt. Jag har väl inte funderat tidigare över vilken skillnad det är mellan bra sömn och dålig sömn. Nu under julen blev det tydligt.
I onsdags skulle jag dock jobba lite genom att bara gå igenom de mest akuta mejlen för att sedan fortsätta vara ledig några dagar till. Natten mot onsdagen sov jag dåligt igen. Hmm... Sedan kom de lediga dagarna och jag sov bra igen. Idag skulle jag till stallet tidigt och rida tillsammans med ägaren. Natten blev riktigt jäkla usel. 3 timmar sömn blev det. Okej?
Jag tycker mig skönja ett mönster här. Det verkar som om bara det faktum att jag ska göra något tidigt dagen efter, triggar igång en stress som får mig att sova dåligt. Varför är jag så känslig? Det verkar ju inte normalt.
Jag har ju under flera månader känt en aversion mot att göra saker. Jag har helst bara velat vara. Kanske inte så konstigt om jag hela tiden har gått med ett underskott av sömn och mer eller mindre fått baxa mig fram bara för att jag måste. Jag har gjort saker av tvång och plikt, inte lust och vilja.
Nu under ledigheten när jag kunde sova helt bekymmerslöst, så märkte jag efter ett tag att lusten började återvända, lusten att vilja göra saker. I början gick det lite trögt, men så plötsligt sydde jag 6 stycken tygkassar till veden och igår gick jag ut och hämtade en såg och sedan mejade jag ner en pilbuske som jag har bakom huset. Det var en helt spontan arbetslust som uppenbarade sig.
Tänk om jag kunde fortsätta så. Sova när det är tid för att sova så den där energin och viljan att göra saker är tillgänglig under dagtid.
Tyvärr vet jag inte hur jag ska komma dit. Det finns ett yogaprogram som ska vara särskilt bra för sömnen men det finns en hake med det programmet. En av övningarna är helt omöjlig för mig att göra. Jag klarar den inte ens i någon förenklad variant. Jag törs faktiskt inte ens pröva. En gång gjorde jag övningen och då hade jag ont i veckor för att jag tvingade kroppen till något den inte klarade. Den enda möjligheten för mig att göra övningen vore på en brits där själva britsen inte är bredare än kroppen. Då kunde jag ligga på britsen och låta kroppen hänga i rätt riktning i alla fall, utan att behöva ta ett stöd jag inte klarar av. En pall kanske skulle duga också. Benen funkar ju i alla riktningar. Det är bara armarna som inte gör det.
I morgon börjar allvaret igen. Då är det åter dags att jobba och göra rätt för sig. Men jag behöver fundera vidare på hur jag ska kunna sova bättre, för det tar lite för mycket att aldrig kunna sova ordentligt. Jag har väl inte funderat tidigare över vilken skillnad det är mellan bra sömn och dålig sömn. Nu under julen blev det tydligt.
