Sv: sommarexem
Suck.Varför envisas många med att tro istället för att använda vetenskap?
Homeopati är kvacksalveri anser jag.
I början av 1800-talet lanserade den tyske läkaren Samuel Hahneman en lära som han provat ut på sig själv och som byggde på grundkoncepten att lika botar lika och att utspädning förstärker effekten.Utspädningen som görs i närmast oändlig omfattning påstås göra medlet mer kraftfullt,en effekt som kallas potentiering (eller potensering).Dessutom ska utspädningen göras på ett rituellt sätt som kallas dynamisering.
Hahneman har beskrivit sin lära i boken Organon der rationellen Heilkunde.I den finns en rad resonemang om sjukdomar som är helt orimliga i ljuset av dagens kunskaper.Det är viktigt att komma i håg att hans lära uppstod i en tid då läkekonsten var mycket primitiv,ett halvt århundrade före de först studierna med placebogrupp och långt innan renframställda läkemedel fanns att tillgå.Det var först på 1860-talet som Louis Pasteur påvisade samband mellan bakterier och sjukdomar och det första sjukdomsframkallande viruset upptäcktes inte förrän 1910(gula febern).
Egentligen borde homeopatin avfärdats redan 1811 då Amadeo Avogadro presenterade sine beräkningar som visade att materia består av ett ändligt antal partiklar.Det går således inte att späda ut ett ämne hur mycket som helst,så småningom tar dess komponenter slut.Antal partiklar beskrivs ofta genom att relatera till det sk Avogrados tal vilket utgörs av drygt 6*10^23 partiklar,vanligtvis atomer eller molekyler,och som sedan länge är grundskolekunskap.
Ändå finns homeopatin kvar som en subkultur som fortfarande använder Hahnemans texter som kunskapskälla.Bland homeopater finns många olika uppfattnigar,ibland helt motsatta.Gemensamt är ett långt inledande samtal med patienten vilket säkert kan bidra till ett ökat förstroende från "patienten" om denna är medicinskt okunnig.
Den medicinska litteraturen innehåller hundratals kliniska studier av homeopatiska medel.Många är av så dålig kvalitet att de inte möjliggör slutsatser.Det har visat sig att ju bättre studierna var,desto mindre effekt tycks behandling av homeopat medel ha.
En literaturstudie gjord av Edzard Ernst,professor i komplementär medicin i England, ledde till slutsatsen att det inte finns övertygande bevis för att någon enda sjukdom kan behandlas bättre med homeopati än med placebo, och att det inte finns bevis för att något enda homeopatiskt preparat har bättre effekt än placebo.
Djurstudier av homeopatiska preparat tyder också på,om de är gjorda med relevanta kontrollexperiment,att ingen skillnad finns gentemot placebo,vilket ärintressant eftersom förespråkare ofta hävdar att just djurexperiment bevisar effekt eftersom djur inte skulle kunna påverkas av placebo.(Men givetvis kan även djur påverkas av de generella inslagen i en behandlingsmetod).
De kemiska studier som gjorts visar att en homeopatisk spädning inte skiljer sig från det rena utspädningsmedlet.Alla hypoteser om homeopatiska mekanismer som föreslagits är orimliga och motsägs av kopiösa mängder välgrundade bevis från forskning inom biologi,kemi och fysik.
Den som på ett övertygande sätt skulle kunna bevisa att ett homeopatiskt preparat fungerar,trots att det är utspätt så att inte en enda molekyl av ursprungssubstansen är kvar (dvs bortom Avogadros tal),skulle troligen få Nobelpriset.
