Grässjuka
Det finns inga tecken på att grässjuka, eller gräsbetessjuka, är en smittsam sjukdom utan en obalans i det autonoma nervsystemet som orsakas av att djurets bete är smittat. Unga hästar drabbas oftare än äldre. Orsaken till sjukdomen är inte fullständigt klarlagd men en teori är att mjöldrygesvamp, Clavoceps purpurea, infekterar betesgräset under blomning.
Espersen och Lorck från Danmark framlägger 1988 i boken "Hestens graessyge, ergot och ergotisme" beskrivning av sjukdomen samt teorier om mjöldrygesvampens betydelse för utveckling av sjukdomen. Sammanfattningsvis konkluderar författarna att sjukdomen vanligen uppträder i juni i Danmark och ofta efter 10-14 dagars bete och att antalet hästar som insjuknar varierar från år till år. I Sverige inträffar sjukdomen vanligen under vår och försommar när en sval och fuktig klimatperiod följs av varmt väder. Sjukdomen uppträder oftare i vissa områden och på vissa platser. Flera utbrott har skett på beten som ligger i närheten av vattendrag.
Förslag till åtgärder för att begränsa eller få bort sjukdomen finns beskrivna i litteraturen. Att helt undvika hästbete på utsatta platser eller i alla fall under maj-juni eller maj-augusti finns föreslaget. Marken kan dräneras och plöjas upp, men det verkar inte vara någon garanti eftersom hästar har insjuknat efter bete på nyanlagda valler där marken även använts till annan odling. Slåtter och betesputsning innan gräset blommar och växelbete med andra djurarter där exempelvis idisslare får beta av området i början av säsongen finns också föreslaget.
Symptom
Symptomen vid akut grässjuka består av slöhet, aptitlöshet, sväljningssvårigheter och att hästen får en uppdragen buk. Typiska symptom är muskeldarrningar och fläckvis svettning. Hästen vill ofta dricka men kan inte. Magsäcken blir överfylld och foder stöts upp (liknande kräkning) och foderrester syns i näsborrarna. En del hästar kan visa koliksymptom eftersom mag- tarmkanalens funktion påverkas med bl.a. grovtarmsförstoppning. Den vanligaste dödsorsaken är att magsäcken spricker. Om hästen överlever de första dagarna kan sjukdomen övergå i ett utdraget förlopp. Buken blir då uppdragen och hästen får ett "vinthundsliknande" utseende. Hästen saknar törst och aptit och blir uttorkad och förlorar vikt. Lätta koliksymtom hör till sjukdomsbilden. Engelska undersökningar visar att hästens placenta, moderkaka, verkar utgöra en barriär och skydda det autonoma nervsystemet i fostret.
Hos fall med mildare symptom där sjukdomen utvecklas långsamt övergår grässjukan i en kronisk form och hästen kan överleva. I en engelsk undersökning visades att återhämtningen efter sjukdomen är mycket långsam, mer än ett år, och endast 16 % av de 82 hästar som överlevde i studien användes i arbete igen. Många av hästarna hade dock kvarstående sväljningssvårigheter och problem med svettning lång tid efter att kroppsvikten normaliserats.
Behandling
Sjukdomen kan idag inte botas med någon riktad terapi utan understödjande behandling med bl.a. vätsketillförsel till blodcirkulationen ges. Grässjuka indelas vanligen i akut eller kronisk form. Vid den akuta formen insjuknar hästen mycket snabbt och dör inom ett till några dygn.
Prognos
Prognosen är dålig och endast ett fåtal hästar kan överleva.
Tar in för genomgång och kraftfodergiva samt att dom får stå inne någon/några timmar varje kväll. Bra system eftersom myggen blir lite galna i skymning...Mina jobbar hela sommaren
