mandalaki
Trådstartare
Då och då upptäcker jag att min häst speglar mina rörelser.
Första gången jag såg det speglade hon en annan person. Jag satt i sadeln, en kompis stod mitt framför min häst och böjde sig hastigt ner för att titta på en av hennes hovar. Med exakt samma snabba rörelse körde hästen ner huvudet mot marken. Kompisen reste sig, det gjorde även hästen. Kompisen böjde sig igen och hästen efter osv...
I går hade det dykt upp stökiga grejer utanför paddocken så vi ägnade oss åt lite miljöträning. Jag ledde, stannade, backade osv - och hästen gjorde som jag. Sen började jag sätta mig på huk när jag stannat - och hästen sänkte huvudet. Till slut satt jag på huk vid den allra stökigaste kortsidan med en häst med helt sänkt huvud intill - och då är hon normalt en rätt ängslig liten pålle (eftersom jag är en ängslig person när jag inte skärper mig).
Det här speglandet har lett till ett problem också. När jag sitter upp gör jag det på isländskt vis - med ansikte och kropp riktade helt framåt. När jag sen lyfter ena benet mot stigbygeln tar hästen ett par steg åt sidan i precis samma rytm som min.
Jag har fortsatt flytta henne eller backa henne tills hon står still, och sen sitter jag upp. Men det känns samtidigt som overkill för jag har en ganska bestämd känsla av att hon tror att hon gör rätt när hon flyttar sig - hon gör ju som jag.
Har också testat att ha henne stilla utan sadel och träns och flaxa en massa med benen från marken, vid sadelläget. Efter ett tag står hon still - men det har inte förbättrat nånting vid riktiga uppsittningar.
Nån som har några tankar kring det här?
mandalaki
Första gången jag såg det speglade hon en annan person. Jag satt i sadeln, en kompis stod mitt framför min häst och böjde sig hastigt ner för att titta på en av hennes hovar. Med exakt samma snabba rörelse körde hästen ner huvudet mot marken. Kompisen reste sig, det gjorde även hästen. Kompisen böjde sig igen och hästen efter osv...
I går hade det dykt upp stökiga grejer utanför paddocken så vi ägnade oss åt lite miljöträning. Jag ledde, stannade, backade osv - och hästen gjorde som jag. Sen började jag sätta mig på huk när jag stannat - och hästen sänkte huvudet. Till slut satt jag på huk vid den allra stökigaste kortsidan med en häst med helt sänkt huvud intill - och då är hon normalt en rätt ängslig liten pålle (eftersom jag är en ängslig person när jag inte skärper mig).
Det här speglandet har lett till ett problem också. När jag sitter upp gör jag det på isländskt vis - med ansikte och kropp riktade helt framåt. När jag sen lyfter ena benet mot stigbygeln tar hästen ett par steg åt sidan i precis samma rytm som min.
Jag har fortsatt flytta henne eller backa henne tills hon står still, och sen sitter jag upp. Men det känns samtidigt som overkill för jag har en ganska bestämd känsla av att hon tror att hon gör rätt när hon flyttar sig - hon gör ju som jag.
Har också testat att ha henne stilla utan sadel och träns och flaxa en massa med benen från marken, vid sadelläget. Efter ett tag står hon still - men det har inte förbättrat nånting vid riktiga uppsittningar.
Nån som har några tankar kring det här?
mandalaki