Snälla trösta mig!

K

Kagamine

Nu är det så att när jag fyllde fem fick jag en söt liten dvärgvädur(naturligtvis inte som min egen även om det hette så:)) Han dog tyvärr ett år senare,hjärnhinne inflamation,alltså ingen vanvård här inte.Sedan fick "jag" när jag var sex år en sockersöt liten hona,också dvärg men inte vädur.Hon dog när hon var runt fem år gammal av att en iller attackerade henne,hon dog senare av chock+ett sår på halsen.Det var ett par år sen(typ två;)) så jag tänkte äh,vi skaffar väl en liten en,dom är ju så underbara.Den här gången valde jag en bra uppfödare med hermeliner som snart skulle få en kull.Jag tingade en hona hos henne som skulle heta India,jag fick tonvis med bilder och jag var och hälsade på en gång.Hon var söt som socker och väldigt liten,hennes mamma hade nämligen fått fem ungar,hon var det sötaste jag någonsin sett:love: Men sen hände det som inte får hända,hon mejlade mig,det var sent på kvällen,men jag var vaken.Hon skrev att hon hade mått bra men att hon helt plötsligt blivit väldigt svag och att hon var tvungen att flaskmata den lilla.Dagen därpå skickade ett väldigt kort mejl,väldigt tidigt;Hon klarade tyvärr inte natten,jag är så ledsen.:cry::cry::(:cry: Så nu sitter jag här och gråter ögonen ur mig och hoppas på lite tröst,för alla små liven som har dött alldeles förtidigt.
 
Sv: Snälla trösta mig!

Åh, stackare! :(
Måste vara hemskt att vara så lycklig för att få hem henne, sen kom hon aldrig...
* Skickar styrkekramar! *

Å andra sidan vet du att de andra som vart hos er haft ett bra liv, man får se på de bra stunderna och minnas de små som skuttande små 'niner som älskade livet! :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Tack jag behöver många styrkekramar:(
Men nu är frågan ska jag ta hennes enda kvarvarande bror/syster(de andra dog när dem var små)eller vänta på nästa kull?
 
Sv: Snälla trösta mig!

Oj, jag vet inte ifall jag skulle klarat av det. Skulle tänkt på henne hela tiden, å andra sidan kan du ge hennes syster/bror ett underbart hem.

Det beror på hur du tänker/ är ...
Skickar en extra styrkekram då! :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Jo jag tänker lite så plus att uppfödaren tror att dödsfallen kan bero på näringsbrist eftersom att mamman fick för många ungar och sånt kan hänga med hela livet eller inte påverka dem alls:S
 
Sv: Snälla trösta mig!

Men usch då! Jag vet ju att jag inte skulle våga, med risk att förlora nästa för tidigt med. Fast du kanske inte alls tänker som jag...

Finns det chans att du får åka och träffa dem, se hur de är i personligheten? Ni kanske klickar direkt... :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Jag är rätt nyfiken, försökte googla min hittade inget. Hur många ungar brukar Hermeliner få? Är 5 många alltså? :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Jo,så jag har bestämt att ta en unge ur en annan kull som kommer i december,jag har träffat Honokullsyskonet men istället klickade jag med India:love::cry:
Tjaa.. Jag tror att det är rätt många eftersom att en normalkull(vad jag har sett) är mellan2-4 ungar förekommmer nog mer men 5 är ganska mycket vad jag har förstått.
 
Sv: Snälla trösta mig!

Och en till fråga vad ska jag göra med bilderna?:confused: Jag har massor med bilder men vill inte titta på dem men samtidigt vill jag ha dom kvar:confused: Och hur infogar man bilder? Här i forumet altså
 
Sv: Snälla trösta mig!

För att ladda up bilder på forumet måste du lägga upp de på någon sida på internet. Facebook funkar ifall du har så att alla kan se dina bilder, annars får du ladda upp det på typ Photobucket. Sen kopierar du bildadressen ( högerklicka och välj " Kopiera bildadress " )

Jag vet inte vad du ska göra med bilderna, det får du välja själv :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Hon var väldigt, väldigt söt! :love:

Jag skulle sparat bilderna som minne, skulle inte kunna slänga bort det sista man har kvar av henne...
 
Sv: Snälla trösta mig!

En av de få bilder där hon faktiskt sitter still så att man faktiskt ser att det är en kanin:D Jo det är klart att jag ska spara dem men jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem,det gör för ont att titta på dem:cry:
 
Sv: Snälla trösta mig!

När jag förlorade min första hamster trodde jag att jag aldrig skulle kunna titta på bilderna.. Några veckor senare satt en uppförstorad bild av henne på väggen. Då kändes det helt rätt, så du märker nog ifall/när du vill kolla på dem :)
 
Sv: Snälla trösta mig!

Jag är rätt så dramatisk,så jag skulle nog tapetsera mitt rum med den här bilden:D
Det är inte direkt den mest smickrande bilden :rofl: :p
 

Liknande trådar

Trädgård & Växter Jag flyttade in i mitt hus för 7-8 år sedan, mitt första egna hem. Det följde med en gammal gräsklippare och en gammal bensintrimmer...
2
Svar
22
· Visningar
794
Senast: Angel
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 541
Senast: Imna
·
Äldre Jag har länge haft en liten halvtaskig lukt stundtals i köket, MYCKET problem med möss och råttor, men det har lugnat sig väldigt mycket...
Svar
14
· Visningar
13 211
Senast: pepp
·
Övr. Katt Min finaste älskade lilla katt vid namn Katten fick somna in igår. Det gick lugnt och fint till men nu gråter jag floder. Hur hanterar...
2 3
Svar
53
· Visningar
12 348
Senast: LevelSkin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp