Kingsland89
Trådstartare
Jag förundras över att man oftas ser ryttare som "slickar" manken när dom hoppar, att man kastar sig över manken och inte är följsam.
"Vid en god följsamhet över hindrena ska överlivet går fram så mycket att händernas och armarnas eftergift i språnget kan vara tillräcklig och så att balansen i sitsen bibehålls.
Blicken riktas framåt för att förbereda för vägval efter hindret och för att understödja balansen i sitsen"
Dessa ryttare kastar sig över hindre och ligger i princip PÅ manken, tittar nerår och inte alltför sällan fladdrande tyglar. Oftast åker underskänkeln bak väldigt mycket även över hindrets högsta punkt.
Varför är så många av våra svenska ryttare så obalanserade och icke följsamma?
"Vid en god följsamhet över hindrena ska överlivet går fram så mycket att händernas och armarnas eftergift i språnget kan vara tillräcklig och så att balansen i sitsen bibehålls.
Blicken riktas framåt för att förbereda för vägval efter hindret och för att understödja balansen i sitsen"
Dessa ryttare kastar sig över hindre och ligger i princip PÅ manken, tittar nerår och inte alltför sällan fladdrande tyglar. Oftast åker underskänkeln bak väldigt mycket även över hindrets högsta punkt.
Varför är så många av våra svenska ryttare så obalanserade och icke följsamma?