Släpper ni tyglarna eller håller kvar?

[Sasse]

När jag var yngre fick jag alltid höra att man absolut inte fick släppa tyglarna när man ramlade av. Ridskolan och andra vuxna var väldigt tydliga med att påpeka det. I vuxen ålder har jag dock fått höra att det är bättre att släppa för att undvika skador. Vad som egentligen är bäst kanske skiljer sig beroende på situation tänker jag, men hur som är jag nyfiken på hur andra tänker och tycker om detta fenomen. Hur gör ni, släpper ni eller håller ni kvar tyglarna när ni ramlar av?

Själv brukar jag få kortslutning när jag ramlar av, om jag ens hinner tänka något handlar det oftast om fascination över hur sakta marken närmar sig Jag tappar tid och rum, var hästen befinner sig, och även dess tyglar. Det enda jag håller i järngrepp är eventuellt spö.

 

[Mistimed]

Jag har fått lära mig att man ska släppa tyglarna och försöka fallat bort från hästen, men innan jag kommit ihåg det är det hela oftast över och hästen står stilla och väntar på att jag ska ställa mig upp (tyglarna fortfarande i hand)...

 

[Miedo]

När jag var yngre tappade jag i princip alltid både spö och tyglar. Senaste åren har jag nog faktiskt alltid landat med tyglarna kvar i ena handen (eventuellt spö brukar vara försvunnet) och då håller jag kvar hästen, såvida den inte är väldigt uppjagad och ser ut som det är överhängande risk att den trampar på mig.

 

[Aionee]

Försöker komma ihåg att släppa om hästen har bett, håller kvar om vi är utanför inhägnad och har bettlöst. Att hålla kvar i tyglarna med bett när man ramlar av ser alltid så smärtsamt ut för hästen .

 

[Buck]

håller kvar då jag är ute och släpper då jag är på inhägnat område . om jag har tillräckligt med sinnesnärvaro att veta vad jag gör dvs.

 

[Miljon]

Beror på hur jag ramlar av, när jag verkligen flyger av åker nog tyglarna ur handen rent automatiskt. Senaste avramlingarna har dock varit mer att jag antingen blivit avbockad eller att hästen kastat sig åt sidan/runt, och då har jag försökt hålla kvar tyglarna. Ibland lyckas jag, ibland inte.

 

[AliiceeZ]

Att folk kan hålla kvar fattar jag inte. När jag flyger av så gör jag det. Har ingen aning om jag håller i tyglarna eller ej. Dock håller jag inte i dom. När ponnyn bockar av mig så jag flyger all världens väg så är det omöjligt att hålla kvar. Dock tänker jag väl att det känns bättre att släppa tyglarna för hästens muns skull om man är inhängnad. Ser som någon skrev inte så kul ut för hästen när ryttaren håller kvar och det blir det ryck i hästens mun.

 

[Cilva]

De senaste gångerna jag åkt av har jag alltid hållit kvar tyglarna i alla fall en hand. Mycket praktiskt, då slipper man jaga hästen. Jag har långa delade westerntyglar så det kanske gör sitt till.

 

[Lillgrådis]

Jag hinner tänka mycket när jag ramlar av, inte minst "håll kvar i tygeln" om jag är ute och hästen kommer att dra iväg över trafikerade vägar om jag tappar den. Dock så renderade det senast i att jag blev kraftigt trampad över låret/ljumsken så att både muskel och nerver fick duktigt med stryk. Så till sist blev jag tvungen att släppa ändå (hästen tog sig hem själv över alla vägarna utan kollisioner). Händer det igen så gör jag nog en riskanalys på vägen av, kanske skulle jag vara lite mer benägen att chansa och släppa nu. Men ryggmärgen är intränad på att grundläget är "håll kvar, till varje pris".

 

[Neia]

Jag släpper dom alltid (dom få gångerna jag ramlat av än sålänge) och har lärt mig att slappna av när jag vet att jag kommer ramla och låter det liksom hända...
Detta är inget jag egentligen har tänkt på att så ska jag göra utan har bara blivit så automatiskt att jag bara släpper allt

 

[Iamia]

I teorin beror det på situationen - ute vill jag nog gärna försöka hålla kvar, annars släppa. Men i praktiken håller jag tydligen oftast kvar. Förutom att det inte alltid känns snällt mot hästens mun så har det för mig tex resulterat i ett (troligen) brutet ringfinger (det är flera år sedan och fingret är lite snett vid leden och gör fortfarande ont vid hög belastning/böjning - gick jag till doktorn när det hände. Nädå. )

 

[fieldflower77]

Jag har alltid järngrepp om tyglarna när jag ramlar av

 

[fieldflower77]

Jag rider i grimma och grimskaft typ hela tiden så det är ingen risk att jag drar sönder munnen på hästen

 

[TheRedLightning]

Släpper alltid tyglarna om jag skulle ramla av. Då drar man inte i hästens mun, och ibland kanske till och med fallet kan bli mildare i och med att hästen har sitt huvud fritt så att säga. Jag har sett några avramlingsvideor på youtube där vissa av fallet inte hade varit så farliga om ryttaren t ex släppt tygeln.

Tänker t ex på den här videon, om ryttaren istället hade valt att hålla kvar i tygeln hade de gått omkull.

 

[purity_666]

Jag skulle vilja hålla kvar, mest för att hästen springer hem, men släpper. Har sett massa videor där folk hängt kvar i tyglarna och därför slagit sig mycket värre än om de släppt. Det är bara att promenera hemåt med skammen. Hästen springer raka vägen hem och korsar inga stora vägar.

 

[Kilauea]

Tror jag tappat taget de gånger jag farit i backen. Det har varit olika hästar, men de flesta har stannat till ett par meter bort och tittat på mig med ett "hoppsan, vad gör du på marken" i blicken

 

[Piraja]

När jag var yngre fick jag alltid höra att man absolut inte fick släppa tyglarna när man ramlade av. Ridskolan och andra vuxna var väldigt tydliga med att påpeka det. I vuxen ålder har jag dock fått höra att det är bättre att släppa för att undvika skador. Vad som egentligen är bäst kanske skiljer sig beroende på situation tänker jag, men hur som är jag nyfiken på hur andra tänker och tycker om detta fenomen. Hur gör ni, släpper ni eller håller ni kvar tyglarna när ni ramlar av?

Själv brukar jag få kortslutning när jag ramlar av, om jag ens hinner tänka något handlar det oftast om fascination över hur sakta marken närmar sig Jag tappar tid och rum, var hästen befinner sig, och även dess tyglar. Det enda jag håller i järngrepp är eventuellt spö.

Är hårt uppfostrad i att aldrig släppa tygeln och det sitter så inrotat att det är en omöjlighet att försöka ändra på. Nu faller jag inte av så ofta......men när det hänt håller jag tyglarna. Har dock hästar som stannar direkt och stirrar på mig som om jag vore från en annan planet om jag ramlat av...

 

[Grazing]

Jag håller kvar, oftast så har ju hästen fått tyglarna över halsen och då känns det som att det är snällare att jag håller kvar så inte hästen råkar trampa på dom. Sen vill jag inte heller riskera att häst springer iväg, dock har min häst dom få gånger jag tappat tyglarna alltid kommit tillbaka till mig när han märkt att jag inte sitter kvar på honom.

 

[WS6]

Jag är lärd att hålla kvar i tyglarna och jag gör det också de flesta gångerna, på gott och ont utan att tänka på det, beror på hur man faller..

Förutom att det inte alltid känns snällt mot hästens mun så har det för mig tex resulterat i ett (troligen) brutet ringfinger (det är flera år sedan och fingret är lite snett vid leden och gör fortfarande ont vid hög belastning/böjning - gick jag till doktorn när det hände. Nädå. )

Jag har också brutit ett finger pga att jag höll kvar tyglarna.. men jag är ändå glad att jag gjorde det, red en unghäst i Holland i en STOR skog, där ville jag INTE leta efter häst..
Gick till läkare först ett par veckor senare när jag var hemma i Sverige.. haha..

 

[nullo-modo]

Jag släpper, min största fasa är att släppas efter hästen när jag druttar av.

Än har det inte hänt att hästarna har stuckit men skulle det ske går dom till närmaste stall.