MJLee
Trådstartare
Jag funderar på vad man kan göra med en släkting som mår riktigt dåligt psykiskt. Jag är en total lekman men det känns verkligen som hen har en klinisk diagnos av något slag. Hens lägenhet är exakt som man ser i Hoarders med gångar mellan enorma travar med tidningar och böcker, en trasig säng, trasig spis, man får hoppa mellan kassar och staplar med saker överallt. Hen tror att alla, precis alla, försöker lura hen. Telia hackar hens telefon, Nordea har stulit 100,000 kr av hen. Google förföljer hen på något sätt. BR styrelsen där hen bor lurar och fifflar och tar miljonlån och har stulit hens förråd och allting är svart och muntligt och ordf har stulit el gratis från föreningen. Det är mer men jag förstår inte riktigt vad det handlar om.
Hen ringer och pratar osammanhängande i bokstavligt timmar. Dessutom får man hålla tungan rätt i mun för trots att jag inte ska prata och det måste vara helt tyst annars klarar hen inte av det, så reagerar jag inte eller reagerar på fel sätt blir hen galen. Hen pushar hela tiden för att få veta allt om min ekonomi och hur jag ska ordna upp den, vilket jag har noll intresse av att hen lägger sig i. Det första hen säger är att hen aldrig skvallrar och talar illa om någon och sedan använder hen halva tiden med att tala illa om andra familjemedlemmar.
Hen försöker hela tiden pracka på mig pengar så jag ska stå i någon slags beroendeställning. Jag har tackat nej, hen har överfört pengar till mitt konto och vägrar att låta mig återbetala. Jag har inte hens bankkontonummer så jag kan inte göra det. Allt jag kan och har gjort är att föra över alla pengarna till ett särskilt konto och inte röra dem överhuvudtaget. Hen har nojat och haft ångest över sitt testamente i mer än tio år. Förut har jag försökt säga att hen ska leva bra själv och njuta av sina pengar (hen har inga bröstarvingar) men eftersom det inte hjälpte utan kom upp varenda gång så erbjöd jag mig att hjälpa hen att skriva ett testamente. Biiiig mistake. Hen ändrar sig hela tiden om vem som ska stå i det förbannade testamentet och verkar tro att det kan användas på mig som någon slags utpressning - eftersom jag för närvarande tydligen ska vara med i det.
Jag har ringt till psykakuten men de säger att de inte kan ingripa förrän hen är en fara för sig själv eller andra och det är hen definitivt inte. Inga suicidtankar och absolut inga våldstendenser. Bara en fruktansvärd förföljelsemani.
Under några år orkade jag inte och hade ingen kontakt med hen, men eftersom jag fick så fruktansvärt dåligt samvete så återupptog jag kontakten, ung god jul, glad midsommar, grattis på födelsedagen typ. Och det var helt ok. Men nu har hen börjat ringa mig mer och mer ofta och sedan som sagt pratar osammanhängande i timmar. Jag hjälpte hen för några veckor sedan med att fixa nytt ID, hens hade gått ut 2014. Men det verkar ha gett hen rättighet att ringa flera gånger i veckan. Jag förstår inte vad hen får ut av det hela eftersom jag inte får säga någonting.
Att bara säg, bryt kontakten eftersom du mår dåligt av det är inte ett alternativ. Jag vet att det är mitt liv, att jag ska tänka först på mig själv och mitt mående. Att det inte är mitt ansvar. Men jag känner mig så hjälplös. Hen är så fruktansvärt ensam och isolerad att hen bokstavligen är en av dessa människor som skulle kunna ligga död i sin lägenhet i månader om jag inte pratade med hen regelbundet.
Långt och rörigt inlägg som jag inte riktigt vet vad jag vill med, kanske tips och råd om vad jag kan göra för att hjälpa någon som mår så otroligt dålig.
Hen ringer och pratar osammanhängande i bokstavligt timmar. Dessutom får man hålla tungan rätt i mun för trots att jag inte ska prata och det måste vara helt tyst annars klarar hen inte av det, så reagerar jag inte eller reagerar på fel sätt blir hen galen. Hen pushar hela tiden för att få veta allt om min ekonomi och hur jag ska ordna upp den, vilket jag har noll intresse av att hen lägger sig i. Det första hen säger är att hen aldrig skvallrar och talar illa om någon och sedan använder hen halva tiden med att tala illa om andra familjemedlemmar.
Hen försöker hela tiden pracka på mig pengar så jag ska stå i någon slags beroendeställning. Jag har tackat nej, hen har överfört pengar till mitt konto och vägrar att låta mig återbetala. Jag har inte hens bankkontonummer så jag kan inte göra det. Allt jag kan och har gjort är att föra över alla pengarna till ett särskilt konto och inte röra dem överhuvudtaget. Hen har nojat och haft ångest över sitt testamente i mer än tio år. Förut har jag försökt säga att hen ska leva bra själv och njuta av sina pengar (hen har inga bröstarvingar) men eftersom det inte hjälpte utan kom upp varenda gång så erbjöd jag mig att hjälpa hen att skriva ett testamente. Biiiig mistake. Hen ändrar sig hela tiden om vem som ska stå i det förbannade testamentet och verkar tro att det kan användas på mig som någon slags utpressning - eftersom jag för närvarande tydligen ska vara med i det.
Jag har ringt till psykakuten men de säger att de inte kan ingripa förrän hen är en fara för sig själv eller andra och det är hen definitivt inte. Inga suicidtankar och absolut inga våldstendenser. Bara en fruktansvärd förföljelsemani.
Under några år orkade jag inte och hade ingen kontakt med hen, men eftersom jag fick så fruktansvärt dåligt samvete så återupptog jag kontakten, ung god jul, glad midsommar, grattis på födelsedagen typ. Och det var helt ok. Men nu har hen börjat ringa mig mer och mer ofta och sedan som sagt pratar osammanhängande i timmar. Jag hjälpte hen för några veckor sedan med att fixa nytt ID, hens hade gått ut 2014. Men det verkar ha gett hen rättighet att ringa flera gånger i veckan. Jag förstår inte vad hen får ut av det hela eftersom jag inte får säga någonting.
Att bara säg, bryt kontakten eftersom du mår dåligt av det är inte ett alternativ. Jag vet att det är mitt liv, att jag ska tänka först på mig själv och mitt mående. Att det inte är mitt ansvar. Men jag känner mig så hjälplös. Hen är så fruktansvärt ensam och isolerad att hen bokstavligen är en av dessa människor som skulle kunna ligga död i sin lägenhet i månader om jag inte pratade med hen regelbundet.
Långt och rörigt inlägg som jag inte riktigt vet vad jag vill med, kanske tips och råd om vad jag kan göra för att hjälpa någon som mår så otroligt dålig.