Skyddsgröda för valletablering?

[Blyger]

Men vad tänker du göra av skyddsgrödan då?

Ja, det var det jag funderade på. Om det går att beta spannmål innan den går i ax, om jag ska fråga bonden om han vill ha en skörd (dock små arealer så vet inte om det är intressant), bara putsa eller vad man nu kan göra.

 

[Bee]

Ja, det var det jag funderade på. Om det går att beta spannmål innan den går i ax, om jag ska fråga bonden om han vill ha en skörd (dock små arealer så vet inte om det är intressant), bara putsa eller vad man nu kan göra.

enklast om bonden vill ta helsädesensilage. Då blir du av med skyddsgrödan ganska tidigt på säsongen.

 

[Lovisaleonora]

Ja, det var det jag funderade på. Om det går att beta spannmål innan den går i ax, om jag ska fråga bonden om han vill ha en skörd (dock små arealer så vet inte om det är intressant), bara putsa eller vad man nu kan göra.

Råden beror ju rätt så mycket på vad du har för plan i övrigt. Liksom.

Bee har nog det bästa rådet i så fall, om det är intressant för bonden. Är det inte intressant för bonden att ö h t ta någon skörd får du ju svårt att så i skyddsgröda om du inte ska gå ut på bygden och höra dig för.

 

[Pilot]

Jag har ju gjort detsamma i år, de tog upp sina betor i november och i april började vi med att harva upp och låta allt ogräs torka ut.
Därefter sådde vi in och när det börjat växa fick det gödning. Sådde en blandning med gräs + örter, hade det bara varit gräs hade det sprutats mot ogräs.
Och så nu i sommar har vi putsat det två gånger.
Solen har legat på och bränt en hel del, men efter senaste veckans regn börjar det se friskt ut igen.

Har någrs bekanta som sådde in med skyddsgröda på våren, de valda att putsa efterhand istället för att ta det. Om det är rätt eller fel vet jag inte, det var vad deras bonde föreslog.

 

[Blyger]

Råden beror ju rätt så mycket på vad du har för plan i övrigt. Liksom.

Bee har nog det bästa rådet i så fall, om det är intressant för bonden. Är det inte intressant för bonden att ö h t ta någon skörd får du ju svårt att så i skyddsgröda om du inte ska gå ut på bygden och höra dig för.

Långsiktiga planen är bete. Dvs anlägga vall. Vi har ingen ren betesmark utan bara åker.

 

[Lovisaleonora]

Är det avsett som foder, alltså ensilage, höensilage eller hö, eller enbart bete?

Har du funderat över hur vallen ska gödslas?

Om foder, vilka djurslag, och/eller vilken kategori hästar är det som ska äta fodret?

Har du funderat över antal skördar per säsong? Eller ska det tas en skörd och sedan betas?

Finns det något önskemål om vilka mål du önskar nå vad avser näringsvärden i fodret?

Hur länge ska vallen ligga innan den görs om? 2-3 år? 3-5 år? Så länge som möjligt?

Ska den fungera för foderproduktion de första åren och sedan bli en betesvall?

Höstsådd fungerar egentligen bara av rena grässorter. Baljväxter (vit- och rödklöver, kärringtand, lusern m.fl) och smakliga örter (Cikoria, kummin med mera), bör inte sås senare än mitten av augusti.
Gräsblandningar kan sås som renbestånd eller med Westerwoldiskt rajgräs in i de första dagarna i september, men risken att det blir mycket oönskade ogräs är stor, om vädret blir "fel".

Ska man ha en betesvall för hästar, så behöver man så tramp- och beteståliga gräs/baljväxter/örter.
Ska man ta foder, så behöver man tänka till, så att man skapar en lämplig blandning gräs/baljväxter/örter för det antal skördar man önskar ta, för den volym (kg/ts) man önskar få, och att växterna dessutom ska passa för jordmånen (lera, morän, mulljord eller vad det råkar vara), och för hur man kan/tänker gödsla.
Baljväxterna, vit- och rödklöver, kärringtand och lusern, har den egenskapen att de höjer proteinvärdet i fodret, utan att nämnvärt öka energin (MJ), samtidigt som de genom symbios med kvävefixerande bakterier, hjälper till med att gödsla marken.

De senaste åren har jag använt den snabbväxande, ettåriga grässorten, Westerwoldiskt Rajgräs som skyddsgröda, istället för spannmål eller spannmål/ärt/fodervickerblandningar blandningar.

Hos oss, med märkligt formade åkrar med många odlingsrösen, så är det svårt att tröska en skyddsgröda av spannmål, och det är svårt att pricka rätt skördetidpunkt för helsädesensilage till våra får (det blir lätt för grovt), medan det med WW rajgräs ändå blir "gräs".
Någon gång, så har jag bytt "förvuxet helsädesensilage" mot "fårensilage" av en grannbonde med nöt.

Westerwoldiskt rajgräs är tämligen frostkänsligt, och dör ut efter ca en vecka med ihållande minusgrader.

Vårsått Westerwoldiskt rajgräs tar sig snabbt och kan skördas en gång, ibland två gånger redan första vallåret. Andra skörden blir då en blandning mellan den önskade vallen, och WW rajgräs.
Annars behöver den putsas minst en gång, och sedan kan återväxten skördas som foder.
Innan man kan beta, så kan man behöva vänta en säsong, eftersom jorden behöver "sätta sig" för att minimera trampskador.

WW rajgräs är "godkänd som skyddsgröda", om man söker EU-bidrag (=samma grödkod).

Hur bra WW rajgräs är som hästfoder, vet jag inte, jag har använt den ensilerade andraskörden till fårfoder, och putsat ner "första skörden".
De underliggande vallblandningarna, har tagit sig bra.

Att lyckas med en sen höstsådd är ett vågspel.

Det finns mycket "bättre", vallblandningar är de vanligaste "timotej-ängssvingelblandningarna" för foder, och de ganska stereotypa betesblandningarna som är mest gängse för häst.
I synnerhet om man vill ha långliggande vallar, så att man ska slippa göra om jobbet och ta kostnaden så ofta.

Många nötproducenter använder kortvariga vallar som en del av växtföljden i övrig odling, och tänker i termer av 2-3 åriga vallar. Att lägga om vallar vartannat år, blir dyrt och jobbigt för den som måste leja in tjänster.

Vi som endast har en del av maskinkedjan, och dessutom ruskigt stenig jord (mycket "plocka sten") har valt att ha långliggande vallar (målet är 10 år), som vårdas med gödsel, gräsharvning och kompletteringssådd. För den skötseln så har vi egna maskiner.

Här är ett företag som har intressanta förslag på blandningar och en mycket duktig rådgivare:
http://www.olssonsfro.se/page/index.htm
Läs lite i vallkatalogen, där finns många goda råd.

Och här kan man köpa arter i renbestånd, för att "vässa" enkla standardblandningar: https://skanefro.se/shop/kategori/lantbruk/vallfro/

Eller så pratar man med en rådgivare på regionens Hushållningssällskap, för goda råd om hur man ska tänka i just sitt eget fall.

Har provat det här konceptet för 10-12 år sedan. Tyvärr har Wv rajgräs hög sockerhalt så det funkar dessvärre rätt dåligt till häst. Annars trevligt med gräs plus gräs.

 

[pajaztar]

Det går att etablera vall utan spannmål. Vi har kört med ww rajgräs som stödgröda. Men då plöjer och sår vi på våren, putsar det under sommaren/hösten, gödslar nästkommande vår och skördar på sommaren året efter etablering. Skulle inte släppa hästar på vallen samma år det är sått. Tidigast efter första skörden.

 

[skogaliten]

Har provat det här konceptet för 10-12 år sedan. Tyvärr har Wv rajgräs hög sockerhalt så det funkar dessvärre rätt dåligt till häst. Annars trevligt med gräs plus gräs.

Har du källa på sockerhalten i WW rajgräs? Typ en tabell eller liknande? Vore intressant att se.

Jag vet att engelskt rajgräs har hög sockerhalt, och är ju ett gräs som används för att få höga MJ i foderblandningarna, men jag vet ärligt inte var på skalan vare sig det italienska eller WW rajgräset befinner sig.

 

[Alexandra_W]

Har du källa på sockerhalten i WW rajgräs? Typ en tabell eller liknande? Vore intressant att se.

Jag vet att engelskt rajgräs har hög sockerhalt, och är ju ett gräs som används för att få höga MJ i foderblandningarna, men jag vet ärligt inte var på skalan vare sig det italienska eller WW rajgräset befinner sig.

Både italienskt och ww ligger högt i socker. Minns jag inte galet ligger de högre än det engelska med. Men samtliga rajgräs lagrar stora mängder socker. Tyvärr.

 

[skogaliten]

Det går att så renbestånd också, helst i juli då, men inte under ihållande torka, utan under "normalår" med regn av och till (finns det egentligen normalår?).

Hur och när man än sår, så sätter sig inte jorden, alltså packar sig och "armeras" med hjälp av växtrötter, förrän efter åtminstone en växtsäsong, så att beta för tidigt funkar liksom inte.

Om man inte har en väldigt kortsiktig betesvall förstås.

@Blyger:

Inom både får och nötuppfödning, har det blivit vanligt att så betesgrödor (kan vara allt möjligt) på hösten eller ha en insådd i annan gröda, för att ge djuren färskt och fint grönfoder så långt in på hösten/vintern som möjligt.

Sådan vallinsådd är avsedd att färskkonsumeras och man struntar i hur vallen blir trampad, eftersom den ändå ska plöjas upp.

Det låter lite grann som du hört talas om den sortens insådder?

En permanent (ja, de håller ju inte hur länge som helst), blir inte färdig förrän efter en säsong. Jorden måste kunna bära betetsdjuren.

Det är därför det är vanligt att ta foderskördar det/de första åren, för att sedan låta det vara en betesfålla.

 

[skogaliten]

Både italienskt och ww ligger högt i socker. Minns jag inte galet ligger de högre än det engelska med. Men samtliga rajgräs lagrar stora mängder socker. Tyvärr.

Jag vill ha en tabell.

Och samtliga gräs lagrar stora mängder socker, om man skördar dem vid fel tillfälle.

Så länge jag inte har en tabell/annan referens, så tar jag påståenden om hur mycket: socker/protein/MJ whatever, som rykten från stallbacken.

Liksom jämfört med vad?

I "Fodertabell för idisslare 2003", så slår man tyvärr ihop flera olika gräsarter. Så där hittar jag inte uppgifter om WW rajgräs enskilt.

 

[pajaztar]

@skogaliten
Det finns ett exjobb där följande värden presenteras men obs uppdelningen i stam och blad/sukros och fruktaner. Jag hade inget inlogg till ursrungsstudien Waite et al 1953.

Sen verkar det finnas ett pågående projekt (kunde inte hitta publikationen som refereras till så den kanske inte är publicerad ännu) https://www.atl.nu/hast/socker-i-grovfoder-till-hast/

 

[skogaliten]

@skogaliten
Det finns ett exjobb där följande värden presenteras men obs uppdelningen i stam och blad/sukros och fruktaner. Jag hade inget inlogg till ursrungsstudien Waite et al 1953.

Visa bifogad fil 56222
Sen verkar det finnas ett pågående projekt (kunde inte hitta publikationen som refereras till så den kanske inte är publicerad ännu) https://www.atl.nu/hast/socker-i-grovfoder-till-hast/

Tack!

Det är dock de andra rajgräsen, som WW rajgräs, Italienskt rajgräs, och rajgräshybriberna, som jag saknar info om.

Jag har dessutom läst i en brödtext, om att Foderlosta (ett gräs som går bra på mycket torr mark), skulle ha "högt sockerinnehåll", men även där saknar jag "tabell över innehållet".

 

[Alexandra_W]

Jag vill ha en tabell.

Och samtliga gräs lagrar stora mängder socker, om man skördar dem vid fel tillfälle.

Så länge jag inte har en tabell/annan referens, så tar jag påståenden om hur mycket: socker/protein/MJ whatever, som rykten från stallbacken.

Liksom jämfört med vad?

I "Fodertabell för idisslare 2003", så slår man tyvärr ihop flera olika gräsarter. Så där hittar jag inte uppgifter om WW rajgräs enskilt.

Jag googlade på engelska. Hittade gott om källor. Dock ingen tabell.

 

[Leoni]

Jag vårsådde med gräsmixen Hipp hopp gödslade inte ens och hade ingen skyddsgröda. Tanken var bara att putsa lite nu i höst. Men det växte som på knark och jag gjorde extremt bra hösilage på det för någon vecka sedan. Vallen ser kanon ut.