Så är det när man är dinosaurie.
Men finns inte nedsättning alls längre?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
"Allvarliga problem" - Jag blev svårt mobbad i grundskolan med många skolbyten och stort psykiskt lidande som följd. Om de inte redan var överbeskyddande då, blev de det definitivt. Och sen har den mentaliteten hängt kvar, även om det var många år sedan jag slutade grundskolan nu.....
"Allvarliga problem" - Jag blev svårt mobbad i grundskolan med många skolbyten och stort psykiskt lidande som följd. Om de inte redan var överbeskyddande då, blev de det definitivt. Och sen har den mentaliteten hängt kvar, även om det var många år sedan jag slutade grundskolan nu.....
Det här med "måste" tycker jag är otroligt svårt i sådana här frågor.
Nej man måste inte ha båt eller häst eller så. Men måste man ha hus då, det finns i stora delar av landet hyresrätter. Måste man bo så man inte kan åka kollektivt? Etc.
I en del fall är det ganska lätt motivera ett "måste" (bostad, bil). Men andra? Man måste inte ha båt. Nej. Men om man köper en båt och inte kan få den i vattnet utan en släpkärra. Måste man ha släpkärra då?
Eller om jag går till mig själv. Jag måste inte ha häst. Men har jag häst och bor här "måste" jag ha hästtransport i meningen kunna köra till veterinär mitt i natten vid behov, och för att kunna använda hästen som tänkt/önskat.
Det är alltså inget alt att inte ha en hästtransport.
Men jag måste inte ha häst som sagt. Men OM jag har häst måste jag ha hästtransport.
Är hästtransport ett måste? Eller bör jag sälja hästen om jag inte har råd kontant med en hästtransport?
Säljer jag hästen behöver jag inte bo här. Då... ja du fattar.
Man kan bygga en kedja av det mesta. Och var ligger ett ovillkorligt måste? Hur mycket ska man behöva offra i kedjereaktion för det ska kvala in till ett måste? Osv.
Annat ex är väl renovera. Man måste inte byta ut ett kök från 80-talet, eller göra om ett bruntapetserat badrum med gul toalettstol. Men någon som skulle vantrivas med det kanske då hellre skulle sälja bostaden och flytta. Någon annan skulle stå ut medan man sparade pengar och en tredje skulle tycka "vadå det är ju helt och funktionellt?" Kan personen av första typen hävda att hen måste renovera?
Det är reflekterande och hypotetiska frågor. Men just sådant gör att jag ganska sällan värderar om folk säger att de måste ha något. Måste de ha en resa till Maldiverna eller en Porsche skulle jag protestera. Men i övrigt så...
Det räcker inte som ursäkt för deras beteende heller. Jag var mobbad från åk 2 till åk 9 (en stor anledning till att jag inte ville fortsätta gymnasiet direkt) och var nära att begå självmord under högstadiet. Det gjorde att min föräldrar stöttade mig i det JAG ville göra för de litade på mig (även om jag fått veta i efterhand att de var lite oroliga när jag började jobba efter 9:an men jag hade trots allt en plan).
Har man ingen inkomst slipper man betala .CSN-lån har just den finessen, man betalar efter inkomst och inte efter lånat belopp.
Mycket riskfritt och förmånligt.
Sedan, om man inte behöver låna, kan det vara smart att låta bli.
Jag har lånat till bil, renovering, markköp, hästköp - allt på fastigheten. Hade varit hål i huvudet att låna på annat dyrare sätt eller låtit bli att låna, i samtliga fall.
Men alltså, det här är j helt galet!Låter som mig, med den skillnaden att jag är född -97 och inte i början av decenniet. Det iaf mina föräldrar sagt är i princip att CSN-lånet blir en extrem belastning för dig såtillvida du inte tjänar typ 50k+ från den dagen du tar examen tills dagen du går i pension. De säger att det är något av de absolut värsta lånen man kan ta, då de inte heller kan skrivas av/man inte kan få skuldsanering på de osv. osv. Absolut om man ska studera på annan ort - då är det ett nödvändigt ont. Men allra helst man öht inte studera på annan ort om högskola finns "i närheten".
Och ja, de ska betala mitt uppehälle i 3 år till, och nej - de tycker inte ens att jag ska ha ett extrajobb. Jag ska ha fullt fokus på mina studier och min häst, enligt de.
(För egen del så tänkte jag kanske vänta med extrajobb iaf fram tills runt halloween/jul då jag hunnit "känna på" studierna lite innan. Men annars har jag för avsikt att jobba extra också på något sätt om det funkar tidsmässigt och mina föräldrar tillåter det.).
Nu när du säger det sådär. Nej, det låter inte helt rimligt faktiskt.
Men samtidigt, har man levt i denna anda i 20 år, är nog knappast 3 år till ett så stort problem.
Jag är född på 50-talet. Mina föräldrar var födda på 10-talet resp 20-talet. Inte en chans i världen att de skulle begränsat mig.De är båda födda i Sverige. Så nej, de är inte utlänningar. Däremot är de födda på 50-talet båda två, och så extremt konservativa att de nog hade setts som "konservativa" redan på 1800-talet. (Även om det kanske kan låta så på nedan skrivna, så är de faktiskt 100% ateister!)
Bara för att ta några exempel på värderingar de har: Barn är helt och hållet kvinnans ansvar - från första till sista dag. Mannen har ingenting med barnet/barnuppfostran att göra, utan jobbar, tjänar pengar och har sina intressen. Detta har till 100% åtföljts i min familj. Pappa har inte tagit ut en enda föräldradag, inte en VAB-dag, inte varit med på ett enda läkarbesök, inte någonting, under mitt snart 20 åriga liv. Han har mest varit en figur man träffat lite ibland på kvällarna, och helgerna om man har tur (och han inte varit bortrest). Det är föräldrarna som bestämmer över barnet till 100% så länge det bor hemma, även om en är myndig. Säger ens föräldrar att man måste vara hemma senast 16.00, då är man hemma senast 16.00, annars kan det få konsekvenser. Säger ens föräldrar att det är olämpligt att gå i en lite urringad tröja, då gör en inte det. Säger ens föräldrar att man inte under några omständigheter får träffa killar (oavsett om det bara är en fika med några x-klasskamrater), då gör man inte heller det. Osv. osv. osv.
Som sagt, de är väldigt konservativa för att leva på 2010-talet och ha en (om 19 dagar) 20 årig dotter.
Med allt betalt skulle jag rekommendera att spendera överskott på körlektioner så du kan fixa ditt körkort! Men jag blir bekymrad, jag tror du hade behövt ta CSN-lån så att du fick växa mer som människa när du får din självständighet och frihet!Låter som mig, med den skillnaden att jag är född -97 och inte i början av decenniet. Det iaf mina föräldrar sagt är i princip att CSN-lånet blir en extrem belastning för dig såtillvida du inte tjänar typ 50k+ från den dagen du tar examen tills dagen du går i pension. De säger att det är något av de absolut värsta lånen man kan ta, då de inte heller kan skrivas av/man inte kan få skuldsanering på de osv. osv. Absolut om man ska studera på annan ort - då är det ett nödvändigt ont. Men allra helst man öht inte studera på annan ort om högskola finns "i närheten".
Och ja, de ska betala mitt uppehälle i 3 år till, och nej - de tycker inte ens att jag ska ha ett extrajobb. Jag ska ha fullt fokus på mina studier och min häst, enligt de.
(För egen del så tänkte jag kanske vänta med extrajobb iaf fram tills runt halloween/jul då jag hunnit "känna på" studierna lite innan. Men annars har jag för avsikt att jobba extra också på något sätt om det funkar tidsmässigt och mina föräldrar tillåter det.).
Jo!Nu när du säger det sådär. Nej, det låter inte helt rimligt faktiskt.
Men samtidigt, har man levt i denna anda i 20 år, är nog knappast 3 år till ett så stort problem.
De är båda födda i Sverige. Så nej, de är inte utlänningar. Däremot är de födda på 50-talet båda två, och så extremt konservativa att de nog hade setts som "konservativa" redan på 1800-talet. (Även om det kanske kan låta så på nedan skrivna, så är de faktiskt 100% ateister!)
Bara för att ta några exempel på värderingar de har: Barn är helt och hållet kvinnans ansvar - från första till sista dag. Mannen har ingenting med barnet/barnuppfostran att göra, utan jobbar, tjänar pengar och har sina intressen. Detta har till 100% åtföljts i min familj. Pappa har inte tagit ut en enda föräldradag, inte en VAB-dag, inte varit med på ett enda läkarbesök, inte någonting, under mitt snart 20 åriga liv. Han har mest varit en figur man träffat lite ibland på kvällarna, och helgerna om man har tur (och han inte varit bortrest). Det är föräldrarna som bestämmer över barnet till 100% så länge det bor hemma, även om en är myndig. Säger ens föräldrar att man måste vara hemma senast 16.00, då är man hemma senast 16.00, annars kan det få konsekvenser. Säger ens föräldrar att det är olämpligt att gå i en lite urringad tröja, då gör en inte det. Säger ens föräldrar att man inte under några omständigheter får träffa killar (oavsett om det bara är en fika med några x-klasskamrater), då gör man inte heller det. Osv. osv. osv.
Som sagt, de är väldigt konservativa för att leva på 2010-talet och ha en (om 19 dagar) 20 årig dotter.
Vad skönt att du inser att deras åsikter är mossiga. Att de är födda på femtiotalet är ingen ursäkt, du har väl hört talas om de glada sextio och sjuttiotalet?De är båda födda i Sverige. Så nej, de är inte utlänningar. Däremot är de födda på 50-talet båda två, och så extremt konservativa att de nog hade setts som "konservativa" redan på 1800-talet. (Även om det kanske kan låta så på nedan skrivna, så är de faktiskt 100% ateister!)
Bara för att ta några exempel på värderingar de har: Barn är helt och hållet kvinnans ansvar - från första till sista dag. Mannen har ingenting med barnet/barnuppfostran att göra, utan jobbar, tjänar pengar och har sina intressen. Detta har till 100% åtföljts i min familj. Pappa har inte tagit ut en enda föräldradag, inte en VAB-dag, inte varit med på ett enda läkarbesök, inte någonting, under mitt snart 20 åriga liv. Han har mest varit en figur man träffat lite ibland på kvällarna, och helgerna om man har tur (och han inte varit bortrest). Det är föräldrarna som bestämmer över barnet till 100% så länge det bor hemma, även om en är myndig. Säger ens föräldrar att man måste vara hemma senast 16.00, då är man hemma senast 16.00, annars kan det få konsekvenser. Säger ens föräldrar att det är olämpligt att gå i en lite urringad tröja, då gör en inte det. Säger ens föräldrar att man inte under några omständigheter får träffa killar (oavsett om det bara är en fika med några x-klasskamrater), då gör man inte heller det. Osv. osv. osv.
Som sagt, de är väldigt konservativa för att leva på 2010-talet och ha en (om 19 dagar) 20 årig dotter.
Gillar dina föräldrars sätt att stötta dig i DINA val. Inte resten!